Varför döms naturläkare men inte präster för kvacksalveri?

[Dura M]

Varför jämföra med just en sådan värld?

För att påtala att även du drar en godtycklig gräns för vad som får yttras och vad som inte får yttras, precis det du kritiserar dagens lagstiftning för att göra.

[Andreas]

Tro't eller ej.

[Zokrates]

En del människor i "själslig nöd" söker sig till kyrkan och präster, istället för (eller som komplement till) att gå till psykolog eller liknande. Sedan långt tillbaka i tiden betraktas det alltjämt som fullt "normalt" att gå till en präst för att uppnå "frid" eller "en känsla av trygghet" eller liknande, när man är i vad som kallas "själslig nöd". Jag betvivlar inte att präster och kyrkrummet inger i vissa människor en särskilt betryggande känsla, ett lugn dessa människor kanske inte lyckats uppnå med hjälp av en vanlig samtalsterapeut i ett vanligt samtalsterapirum. Detta är dock inte automatiskt ett gott skäl för att låta kyrkan och präster syssla med samtalsterapi (vilket de i praktiken till stor del gör, även om de kanske inte kallar det för det). Även många new-age-inriktade "livscoacher", "healers" och ledare för diverse obskyra sekter, av vilka en del kallas "kvacksalvare", kan i många fall inge ett minst lika starkt och betryggande lugn i kunden som kyrka och präster i många fall gör, och på så sätt få kunden att tro sig få långsiktig livsförbättring av behandlingen, medan de långsiktiga effekterna kan bli mestadels destruktiva (t.ex. för kundens ekonomi och/eller på så sätt att fokuseringen på den alternativa behandlingsformen i fråga gör att kunden inte inser sig ha behov av annan, mer adekvat hjälp, som kunden annars kanske skulle ha insett sig ha behov av och därför sökt upp i tid). Att en verksamhet inger hos den nödställde lugn och frid och en känsla av trygghet betyder alltså inte automatiskt att verksamheten i fråga är långsiktigt bra för den nödställde och att den inte ska betraktas som kvacksalveri.

Med tanke på hur självklar rätt etablissemanget anser sig ha att bekämpa vad etablissemanget kallar kvacksalvare (t.ex. naturläkare som hävdar att de med alternativa metoder kan bota människor från cancer och annat; att hävda sådant är olagligt i Sverige), varför ser etablissemanget inte av liknande skäl lika strängt även på kyrkans (kanske inte explicita men dock pågående) "terapi"-verksamhet? Varför kräver etablissemanget vetenskapliga bevis av en naturläkare innan naturläkaren får säga att man kan bli av med sin cancer genom att följa hans/hennes råd, när etablissemanget inte kräver motsvarande starka vetenskapliga bevis av präster för att präster ska få påstå att man kan komma till himlen när man dör om man tror på en man som ska ha hängts upp på ett kors, och liknande? På samma sätt som naturläkaren, som rekommenderar den och den örten som bot mot det och det, tjänar pengar på folks oförstånd, kan väl motsvarande sägas om kyrkan och dess personal, som kanske i och med kyrkskatten tjänar pengar på folks oförstånd? Eller anser våra makthavare (och/eller svenska folket) att det är mer vetenskapligt bevisat att t.ex. en tro på Gud gör att man kommer till himlen när man dör (så att man slipper dö slutgiltigt), än att t.ex. vattenfasta och vetegräsjuice botar hjärntumörer?

Vad är den principiella skillnaden, som gör att naturläkaren som påstår det sistnämnda kan straffas, men inte prästen som påstår det förstnämnda? Om kvacksalveriförbudet i vår lagstiftning syftar till att t.ex. dödssjuka inte ska kunna bli lurade att betala någon pengar för att, i hopp om att få slippa dö, få rekommendationer att bete sig på sätt vars verkningsfullhet inte anses ha bevisats vetenskapligt, varför är då t.ex. präster undantagna från denna lagstiftnings logik?

Eller för att vända på det: om nu präster i yttrandefrihetens (eller vad man kanske kallar religionsfrihetens) namn bör få ge oss ovetenskapliga rekommendationer om hur vi kan bete oss för att öka våra chanser att slippa dö slutgiltigt, varför får inte naturläkare i samma (eller motsvarande) yttrandefrihets namn ge oss lika ovetenskapliga rekommendationer om hur vi kan bete oss för att få ett längre liv?

Kyrkskatten finansierar landets prästers kvacksalveri. Kyrkskatten är visserligen "frivillig", men det är även frivilligt att gå till (och betala) "kvacksalvande" naturläkare. Är det vetenskapligt bevisat att landets skattefinansierade präster med sitt kvacksalveri inte tär, sammantaget, lika mycket på svenskarnas privatekonomi som "kvacksalvande" naturläkares fakturor gör?

Varför döms naturläkare men inte präster för kvacksalveri?

Rubriken säger en hel del om trådskaparens syn på präster och visst, många bedragare i prästakappor finns det säkert, men precis som sockerpiller kan ha en effekt så kan även prästers ord i vissa sammanhang vara stödjande och oavsett om det ej är vetenskapligt bevisat, spelar det någon roll om så bara några ändå upplever att det hjälper?

Tron kan inte lagstiftas bort, det vore som att förbjuda vissa tankar bara för att de inte leder någonvart. Smörja däremot i form av bluffnaturmedicin som kanske innehåller mer skadliga ämnen än nyttiga skall vi väl enbart vara glada för om de förbjuds och sitter det en fuskare och säljer detta till godtrogna så varför låta denne hållas, han luras ju? Prästen däremot, om h*n nu verkligen tror på en högre makt, kan ju inte dömas för att ha fuskat på samma sätt som kvacksalvaren, prästen utlovar inget mirakel, tvärtom är ju det som sker bara Guds vilja enligt prästen och paradiset, det är ju en del av tron.

Nu kanske du tänker att löften om paradis är att utlova mirakel, men hur vet du det? Jag som har haft en nära döden upplevelse som barn kan ju intyga att något sker som innebär att "jag själv" är övertygad om att det är mer än bara en egoistisk önskedröm om ett evigt liv, eftersom min ndu hände när jag var 7 år och då hade jag inga som helst drömmar eller planer om att leva för evigt, jag trodde ju för h-vete inte ens på en GUD och paradiset, det ordet sa mig ingenting!

Så att du inte upplevt något är bara ett bevis på din avsaknad av upplevelser, lika värdelöst som ett vittne i en mordrättegång som inte har sett någonting eftersom vittnet självt inte var närvarande och i övrigt inte vet någonting som kan kasta ljus över fallet, spelar det någon roll vad det vittnet tror, spelar det någon roll för dig JC att du själv grundar dina antaganden på något du inte vet någonting om?

Healing till exempel, visst finns det bluffmakare där med, men jag har ju själv utfört healing under åren, bland annat minns jag en 8 årig tjej som skadade sig i en klätterställning på skolgården, en spik hade gett henne ett djupt sår på knät och hon blödde kraftigt. Hon kom gråtande till mig och jag sa till henne att sätta sig på bänken så att jag kunde göra rent såret. Det var ett 3 centimeter långt djupt hack, jag tvättade med desificeringsmedel, därefter lade jag handen på såret medan jag för mitt inre visualiserade att såret läkte, på med ett plåster och det var allt.

Genast sa hon att det inte gjorde ont längre varpå hon återtog leken med de andra och dagen efter när jag sa att jag ville se till såret på knät och tog bort plåstret så var såret helt borta. Det fanns ingenting som visade på att det ens hade varit en skada där innan, bara lite blod på plåstret, som sagt, hade hon varit mindre mottaglig för hjäp, så hade det kanske inte heller hjälpt med healing vilket jag själv jämför med att ha gröna fingrar med växter. Men det går verkligen inte att utföra små mirakel som healing på beställning, det sker när det sker om det sker och att mot betalning utlova garanterad hjälp i förväg är kvacksalveri.

Att däremot döma någon i efterhand om denne lyckats hjälpa någon, det vore sjukt. Jag är till exempel ingen läkare, men en gång låg det en man i min trappuppgång, ingen andning och ingen puls. Han stank av alkohol och såg ut som en klar alkis, men skit samma, jag bestämde mig för att han skulle få en chans och att jag inte skulle ge mig förrän han levde. Efter att ha gett honom hjärtmassage parallellt med konstgjord andning, mun mot munmetoden, under en lång stund kom han plötsligt till liv igen, det spratt till i honom och han började andas själv. Jag frågade om jag skulle ringa efter en ambulans men nej, han ville hem. Jag hjälpte finnen in i sin lägenhet i den andra porten, frågade igen om han ville att jag skulle ringa, nej då, han sa att han aldrig mått bättre och propsade emot.
Man kan bara hjälpa till en viss gräns, därefter är det upp till dem själva och dåliga omdömen finns det gott om, liksom kvacksalvare och präster utan tro, men det kanske vore mer verksamt att döma den som köper bluffpiller för stödjande av brottslig verksamhet, då satte man ju även lite press på de lättlurade att tänka efter före?

[Justin Case]

Varför jämföra med just en sådan värld?

För att påtala att även du drar en godtycklig gräns för vad som får yttras och vad som inte får yttras, precis det du kritiserar dagens lagstiftning för att göra.

Du anser tydligen att påståenden som "den här roten ökar dina chanser att bli av med din cancer", uttalade av t.ex. naturläkare, är mer att jämföra med mordhot, än med prästers minst lika ovetenskapliga påståenden om vad vår skapare kommer att göra med oss efter vår död beroende på vad vi gjort/tänkt/trott under vår tid på jorden. Det anser inte jag. Jag anser att det är en himmelsvid skillnad mellan påståenden som bara är felaktiga (d.v.s. lögner, om t.ex. naturmedels effekt på hälsan) och uttalanden som är uttryckliga mordhot. Jag anser att skillnaden är klart mindre mellan den vidskepelse naturläkare sprider och den vidskepelse präster sprider, och att det är mycket oklart om det är naturläkarna eller prästerna som har den mest destruktiva effekten på människorna och samhället. Tänk på 9/11, inkvisitionen, häxbränningen och korstågen till exempel.

Den frågeställning jag startade den här tråden för att reda ut är frågeställningen: varför ska präster ha rätt att lura folk att om man ägnar sig åt beteende A så får man livsförbättring B, medan naturläkare inte ska få lura folk att om man ägnar sig åt beteende C så får man livsförbättring D. Att fästa vikt vid den skillnaden, det, om något, är godtyckligt. Ingen har hittills visat vari den principiella skillnaden består. Det enda argument jag hittills hört för denna diskriminering går ut på att naturläkare, men inte präster, skulle göra anspråk på att kunna främja människors hälsa. Men gör inte präster också anspråk på att kunna göra detta, implicit, genom att hävda att om man tror som de förespråkar, d.v.s. "på Gud", så ökar ens chanser att bli "förlåten" vid sin kropps död, med följden att man då kommer till himlen och där får en evigt lycklig tillvaro, något man av allt att döma enligt prästernas syn inte har tillnärmelsevis lika stor chans att göra om man inte beter sig (d.v.s. tror) som de förespråkar. Vad är meningen med hälsa om inte att främja ett långt och lyckligt liv? Om präster erbjuder en genväg förbi fysisk hälsa, till det som är meningen med fysisk hälsa, nämligen ett långt (evigt, i detta fall) och lyckligt (himmelskt lyckligt i detta fall) liv (i himmelen, efter kroppens död), varför anses inte det vara minst lika graverande som när naturläkare lovar en jämförelsevis måttlig hälso- och lyckoökning och livsförlängning?

Jag undrar alltså fortfarande: vari ligger den principiella skillnaden mellan prästers lurendrejeri och naturläkares lurendrejeri, som gör att naturläkare men inte präster ska straffas för sina ovetenskapliga påståenden?

[Justin Case]

Zokrates,
Är det huruvida den, som framför ett påståenden av typen "gör så här, så blir du friskare / så lever du längre", avsiktligt försöker bedra den han/hon framför påståendet till, som ska avgöra huruvida han/hon ska straffas eller inte? I så fall behöver väl naturläkare bara hävda att de uppriktigt tror på det de säger. Ingen kan ju bevisa att de inte gör det, liksom ingen kan bevisa att prästerna inte tror på vad de säger.

Smörja däremot i form av bluffnaturmedicin som kanske innehåller mer skadliga ämnen än nyttiga skall vi väl enbart vara glada för om de förbjuds och sitter det en fuskare och säljer detta till godtrogna så varför låta denne hållas, han luras ju?

Nu utgår du från att den som säljer naturmedicin medvetet levererar osanning, något man inte kan bevisa bortom rimligt tvivel i något enskilt fall där en kvacksalverianklagad naturläkare bestrider att hans levererande av osanning skulle ha varit medvetet. Hur ska rättsväsendet kunna opartiskt skilja mellan en naturläkare som påstår sig tro på det han säger, och en präst som påstår sig tro på det han säger?

En konkret konsekvens av religioners utbredning (som ju till stor del är prästers verk) är att människor världen över än idag är mer skeptiska till många ingrepp som läkarvetenskapen gör för att rädda liv - med argument som att de är "att leka Gud". En del religiösa motsätter sig t.ex. stamcellsforskning, blodtransfusion och organtransplantation på grund av sin religion. Att de gör det beror i många fall på att präster tutat i dem en lära som gjort att de fått denna negativa inställning till dessa livräddande åtgärder. Varför vill man inte stifta lagar med vilka man skulle kunna straffa präster åtminstone i dessa fall för kvacksalveri eller liknande? Prästers yttranden har ju helt klart gjort att människor valt att dö som skulle ha valt att ta emot livräddande behandling om de inte hade blivit indoktrinerade med religionen i fråga. Nå, nu kanske man inte kan bevisa att just den och den prästen orsakat att just den och den människan avstått från livräddande behandling, men motsvarande osäkerhet kring orsak och verkan råder beträffande många naturläkare som idag fälls för kvacksalveri. Det går inte att bevisa bortom rimligt tvivel att den och den naturläkaren har orsakat att, eller, om han hade fått fortsätta sprida sin ovetenskapliga naturläkemedelslära, hade orsakat att, någon människa valt att avstå från verksam behandling som annars inte hade valt att avstå från verksam behandling.

Låt mig slutligen påminna om att det är en missuppfattning att jag skulle vilja inskränka prästers yttrandefrihet. Vad jag förespråkar är istället att naturläkare ska få lika stor yttrandefrihet på sitt område som präster idag har på sitt.

Att jag emellanåt argumenterar på ett sätt som kan verka vara ett argumenterande för en inskränkning av prästers yttrandefrihet är för att visa att trots att präster ställer till med minst lika mycket elände genom sin yttrandefrihet som naturläkare skulle ställa till med om deras yttrandefrihet gjordes lika långtgående inom sitt område som prästers är inom sitt område, skulle det ändå vara befogat att låta prästerna behålla samma yttrandefrihet som idag; detta för att visa att även naturläkares yttrandefrihet bör göras motsvarande långtgående, med tanke på att de inte är farligare med sina påståenden än vad präster är med sina.

[Zokrates]

Nej, jag utgår från att det finns de som medvetet säljer falska preparat, en viss skillnad mot det du skrev.

Nu utgår du från att den som säljer naturmedicin medvetet levererar osanning,

Men så länge som det finns sjuka människor, desperata människor och människor som allmänt vill förbättra sin hälsa, så kommer det även finnas en marknad för oseriösa kvacksalvare, men de största bluffarna är inte pillertrillaren som tillverkar tabletterna i sitt hem utan istället de största medicinbolagen.

Det var t.ex inte så länge sedan jag läste en undersökning som visade att sockerpiller hade större gynnsam effekt än de antidepressiva medlen inom ett specifikt fält som såldes och utöver det så finns det en mängd mediciner vars biverkningar är dokumenterat fler och mer verksamma än det skydd mot åkomman medicinen föreskrives mot.

Men om inte jag minns fel, så skall naturmediciner testas, detta tar mellan ett och två år, under tiden kan de alltså säljas. Om de sedan underkänns så byter tillverkarna en ingrediens och ändrar namnet på medicinen, så kan de fortsätta sälja denna "nya" varan framtills den på nytt underkänns.  Smart och bedrägligt.

[Dura M]

Du anser tydligen att påståenden som "den här roten ökar dina chanser att bli av med din cancer", uttalade av t.ex. naturläkare, är mer att jämföra med mordhot, än med prästers minst lika ovetenskapliga påståenden om vad vår skapare kommer att göra med oss efter vår död beroende på vad vi gjort/tänkt/trott under vår tid på jorden.

Jag anser inte att något av exemplen är särskilt likt det andra. Jag anser inte heller att mordhot är särskilt likt ett avtalsbrott men det gör tydligen du eftersom du väljer att dra dessa paralleller.

[Justin Case]

Nej, jag utgår från att det finns de som medvetet säljer falska preparat, en viss skillnad mot det du skrev.

Nu utgår du från att den som säljer naturmedicin medvetet levererar osanning,

Vad jag menade var att jag tyckte det verkade som att du utgick från att lagstiftningen bör utgå från att den som påstås medvetet sälja overksamma preparat verkligen medvetet säljer overksamma preparat. Något sådant kan inte bevisas, om den som säljer overksamma preparat hävdar att han inte var medveten om att preparatet var verkningslöst. Jag vet inte vad du menar med "falska preparat". Jag har inte pratat om att någon skulle ha utgett sig för att under en varumärkesbeteckning som redan är registrerad sälja något annat ämne. Det är varumärkesintrång och det är en annan diskussion.

Men om inte jag minns fel, så skall naturmediciner testas, detta tar mellan ett och två år, under tiden kan de alltså säljas. Om de sedan underkänns så byter tillverkarna en ingrediens och ändrar namnet på medicinen, så kan de fortsätta sälja denna "nya" varan framtills den på nytt underkänns.  Smart och bedrägligt.

Om man inte litar på ett preparat förrän det är testat, är det väl bara att vänta med att köpa det tills det är testat, och tills vidare hålla sig till preparat som är testade och funna verksamma/ofarliga.

Varför inte låta människor, som enskilda individer, ta ansvar för att, om de inte vill riskera köpa något otestat preparat, själva kontrollera om det preparat de funderar på att köpa är testat innan de köper det? Varför hindra dem från att fatta det beslutet själva? Varför vara så paternalistisk? (Frågar jag lagstiftaren.) Det är vuxna, myndiga människor vi har att göra med. De förtjänar den autonomi de vill ha, så länge de inte skadar någon annan. De som inte vill ha autonomin att kunna köpa vilka preparat de vill köpa utifrån egna riskbedömningar baserade på eget faktainsamlande, de kan gärna få förlita sig på myndigheters rekommendationer. Det är upp till dem. Men andra individer ska inte tvingas göra det.

[Justin Case]

Du anser tydligen att påståenden som "den här roten ökar dina chanser att bli av med din cancer", uttalade av t.ex. naturläkare, är mer att jämföra med mordhot, än med prästers minst lika ovetenskapliga påståenden om vad vår skapare kommer att göra med oss efter vår död beroende på vad vi gjort/tänkt/trott under vår tid på jorden.

Jag anser inte att något av exemplen är särskilt likt det andra.

Det har jag inte påstått att de skulle vara heller, som helheter. Jag har pekat på en viktig gemensam nämnare de har: en relation till yttrandefriheten. Förbudet mot mordhot är ett exempel på vad jag tror både du och jag anser vara en icke godtycklig inskränkning i yttrandefriheten. Förbudet mot kvacksalveri däremot, är en godtycklig inskränkning i yttrandefriheten, ungefär lika godtycklig som om man skulle förbjuda präster att säga de ovetenskapliga saker som de idag har rätt att säga.

Jag anser inte heller att mordhot är särskilt likt ett avtalsbrott men det gör tydligen du eftersom du väljer att dra dessa paralleller.

Var har jag dragit någon sådan parallell mellan mordhot och avtalsbrott som får det att verka som att jag skulle anse mordhot vara särskilt likt avtalsbrott?

Det är skillnad på likhet och gemensam nämnare. Ett exempel: En boll är inte särskilt lik en kulspetspenna, men de har båda en gemensam nämnare: båda är runda på något sätt. En blyertspenna däremot, kan även sägas vara ("särskilt") lik en kulspetspenna.

[Dura M]

Var har jag dragit någon sådan parallell mellan mordhot och avtalsbrott som får det att verka som att jag skulle anse mordhot vara särskilt likt avtalsbrott?

Uppenbarligen menar du att man måste anse A vara likt B för att man skall kunna anse att både A och B bör vara olagliga. Varför skulle du annars tillskriva mig åsikten att naturläkarens lögner är att jämföra med ett mordhot?

[Justin Case]

Var har jag dragit någon sådan parallell mellan mordhot och avtalsbrott som får det att verka som att jag skulle anse mordhot vara särskilt likt avtalsbrott?

Uppenbarligen menar du att man måste anse A vara likt B för att man skall kunna anse att både A och B bör vara olagliga. Varför skulle du annars tillskriva mig åsikten att naturläkarens lögner är att jämföra med ett mordhot?

Jag skrev (notera det som står i fetstil):

Du anser tydligen att påståenden som "den här roten ökar dina chanser att bli av med din cancer", uttalade av t.ex. naturläkare, är mer att jämföra med mordhot, än med prästers minst lika ovetenskapliga påståenden om vad vår skapare kommer att göra med oss efter vår död beroende på vad vi gjort/tänkt/trott under vår tid på jorden.

Med tanke på att både 1) mordhot i t.ex. utpressningssyfte, och 2) det som kallas kvacksalveri, däribland uttalanden som anses förleda människor att i onödan lägga pengar på verkningslösa naturmediciner, uttalanden av vilka många emellertid inte är farliga på andra sätt än detta, är undantagna från yttrandefriheten båda två, medan 3) prästers ovetenskapliga påståenden om livets fortsättning efter kroppens död inte är undantagna från yttrandefriheten trots att mycket av det sistnämnda, likaväl som mordhot i utpressningssyfte och felaktiga påståenden om naturmedicinsers verkningsgrad, får människor att betala pengar de inte borde betala, undrar jag varför gränsen för vad som ska vara straffbart och inte straffbart skulle böra dras just mellan [1,2] och [3] snarare än mellan [1] och [2,3].

Det duger här inte att enbart hänvisa till det faktum att en del kvacksalveri skulle "skada" människors hälsa genom att den "lurar människor till att välja att" genomgå skadliga behandlingar, ty mycket av det som idag är olagligt kvacksalveri är förbjudet enbart med hänvisning till att det "skadar" människors ekonomi genom att människor "går på" naturläkares ovetenskapliga löften. I princip på samma sätt "skadar" många prästers verksamhet människors ekonomi: många människor betalar t.ex. kyrkskatt och lägger pengar i kollekten som en konsekvens av att präster lurat dem (direkt eller via deras föräldrar/förfäder) att det finns en sådan varelse som kristendomens Gud och att det finns ett underbart och evigt liv efter jordelivet för de som tror på denna varelse. Att jag alls tagit upp 1, brottet mordhot, är för att du undrat om jag vill tillåta människor att säga precis vad de vill till varandra. Jag ville klargöra att även jag tror att det behövs en gräns för yttrandefriheten. Men jag kan se tydligt hur 1 principiellt skiljer sig från 2 och 3; en som blir utsatt för mordhot har goda skäl att anta att mordhotaren kan komma att döda honom (åsamka honom en rejäl livsförsämring alltså) om han inte lyder mordhotaren, medan något sådant knappast är fallet i 2 och 3, där ingen hotar försämra någons situation ett dugg om vederbörande inte går med på det föreslagna (d.v.s. naturmedicinen i 2 och religionen i 3)). Jag har mycket svårare för att se hur 2 skulle principiellt skilja sig från 3 på något avgörande sätt, än hur 2 och 3 skiljer sig från 1. Att som lagstiftaren gjort behandla 2 som om det i yttrandefrihetsundantagshänseende naturligt tillhörde samma kategori som 1 snarare än samma kategori som 3, d.v.s. att, till skillnad från hur lagstiftaren behandlar 3, men i likhet med hur lagstiftaren behandlar 1, förbjuda 2 även till priset av att det innebär en inskränkning i yttrandefriheten - det tycks mig ungefär lika rimligt som att å ena sidan betrakta råa äpplen som nyttig mat och subventionera dem, men å andra sidan betrakta råa päron och pommes frites som onyttig mat och belägga dessa med straffskatt.

[Zokrates]

Och här fick vi ett exempel på både kvacksalveri och religiöst jumbo mumbo på en och samma gång i dagens nät SVD.

"–Myndigheterna följer inte den lag som införts för att stoppa kvacksalveriet, Traditional Healers Act. Läkare måste utbilda sig och ta examen, men här i Sydafrika kan outbildade, inkompetenta och giriga personer misshandla och stympa unga män och gå helt straffria, eftersom det handlar om kulturella riter."

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/omska ... 944807.svd

[Justin Case]

Och här fick vi ett exempel på både kvacksalveri och religiöst jumbo mumbo på en och samma gång i dagens nät SVD.

"–Myndigheterna följer inte den lag som införts för att stoppa kvacksalveriet, Traditional Healers Act. Läkare måste utbilda sig och ta examen, men här i Sydafrika kan outbildade, inkompetenta och giriga personer misshandla och stympa unga män och gå helt straffria, eftersom det handlar om kulturella riter."

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/omska ... 944807.svd

Låt oss hålla isär saker och ting. Omskärelse, liksom andra tveksamma medicinska ingrepp och mycket annat, utfört på omyndiga, är något helt annat än omskärelse (och mycket annat) utfört på myndiga. Även om det är fel att omskära minderåriga, liksom det är fel att sälja sprit till minderåriga, fel att låta minderåriga köra bil etc, behöver det inte vara fel att omskära vuxna som ber om att bli omskurna, liksom det inte behöver vara fel att sälja sprit till vuxna eller låta vuxna göra bil etc. På samma sätt är jag helt med på att naturmedicinska och andra alternativa behandlingar, som anses vara farliga, ska vara förbjudna att utföra på människor som inte uppnått den ålder, d.v.s. mognad, som antagligen krävs för att de ska kunna förväntas fatta beslut om sin egen framtid tillräckligt självständigt och välinformerat. Att barn ska skyddas mot vad majoriteten vuxna medborgare bedömer vara farliga behandlingar från vissa vuxnas sida, det ursäktar inte att de folkvalda tar sig rätten att kategoriskt behandla vuxna, mogna, vettiga medborgare som om de vore barn, som om vanligt folk vore självklart mindre vetande om sitt eget bästa än vad dessa makthavare är, som inför dessa kvacksalveriförbud och liknande, och som blivit röstade till makten av ofta helt andra medborgare än de vars autonomi de sedan ger sig på med sådant som kvacksalveriförbud och liknande. Det är en oförsvarlig paternalism, i synnerhet med tanke på hur dessa makthavare gång på gång visar att de i skrämmande många fall själva inte är ett dugg vettigare än sina väljare (förlåt, jag menar undersåtar) utan tvärtom mer som barn själva, om någon.

[Dura M]

Jag skrev (notera det som står i fetstil):

Du anser tydligen att påståenden som "den här roten ökar dina chanser att bli av med din cancer", uttalade av t.ex. naturläkare, är mer att jämföra med mordhot, än med prästers minst lika ovetenskapliga påståenden om vad vår skapare kommer att göra med oss efter vår död beroende på vad vi gjort/tänkt/trott under vår tid på jorden.

Det fetstilta förändrar ingenting. Hur kommer du fram till att jag gör den jämförelsen överhuvudtaget? Var har jag uttalat någon som helst åsikt om vad jag anser att mordhot kan jämföras mer eller mindre med? Den enda som har dillat om mordhot är du. Dra inte in mig i dina förvirrade jämförelser.

mycket av det som idag är olagligt kvacksalveri är förbjudet enbart med hänvisning till att det "skadar" människors ekonomi genom att människor "går på" naturläkares ovetenskapliga löften.

Nog för att ekonomisk skada kan vara skäl nog för förbud men vem är det som "enbart" hänvisar till ekonomisk skada när det gäller kvacksalveri? Talar du om någon verklig person som faktiskt har uttryckt sig på det sättet eller är det åter bara du som inbillar dig vad andra har för ståndpunkter?

[Justin Case]

Nog för att ekonomisk skada kan vara skäl nog för förbud men vem är det som "enbart" hänvisar till ekonomisk skada när det gäller kvacksalveri?

Om någon skulle påstå att han med homeopatiska - d.v.s. helt ofarliga - medel kan ta bort cancer, skulle han få fru Justitia på sig. Om däremot en präst påstår att man kommer till himlen och får ett evigt lyckligt liv om man tror på Jesus Kristus, kan jag inte skicka fru Justitia på honom, för han har nämligen religionsfrihet.