Kritik av Peter Wahlbecks artikel om religion?
Moderator: Moderatorgruppen
Marko skrev:Att påstå att allt är biologiskt är bara svammel, för ingen kan förklara uppbyggnaden av en själ eller uppbyggnaden av en fri vilja eller emotioner.
Jag har inte sagt att allt måste vara biologiskt. Uppenbarligen är inte allt biologiskt eftersom det finns en massa materia i världen som inte är biologisk.
Men du säger alltså att eftersom de troende inte kan förklara vad dom menar med en själ, fri vilja eller emotioner (antar du menar känslor här?), så ska vi inte tro att livet är biologiskt? Det är en non sequitur, dvs det finns ingen följdriktighet i ett sådant påstående. Man kan lika gärna säga att eftersom vi inte kan bevisa att det finns kossor på Pluto så ska vi inte tro att det finns flygplan. Det är ett nonsenspåstående i total avsaknad av logisk följd. Det går inte att resonera på det sättet.
Att påstå något är vetenskapligt är att bygga sin tro på mindre antaganden och axiom, vilket inte bevisar eller motbevisar något mer än sig självt.
Vetenskaplig metod går inte ut på att låta sig nöjas med antaganden och axiom.. utan att samla empiri som stöd för teorin eller tvärtom att samla empiri och därefter formulera en teori som kan förklara empirin.
Jag kan säga att allt är biologist med frasen, det måste vara så, allt annat är orimligt. Jag köper det lika lite som jag köper att gud är det enda rimliga. Så fram med bevisen nu vam istället för att hoppa på andras uppfattningar och trycka ner dom i halsen för att man försöker föklaras nppgot som inte kan förklaras, ett enkelt och fult trick.
Här så verkar du ha förstått att det inte räcker med att bara påstå något och att det därför blir sant och du kräver bevis. Men det finns bevis. Du är ju en biologisk varelse, allt levande är biologiskt. Läs upp på området biologi om du inte vet vad det innebär.
Så skeptis börja förklara vad själ och oroskänsla är på vetenskaplig grund ska du bevisa dess uppbyggnad och existens. För då har du sparat mig 42 års funderingar runt vad jag och du är.
Det finns som jag ser det inga empiriska bevis för någon själ. Det är även ett logiskt problematiskt begrepp som jag försökte förklara i mitt svar till Zokrates. Det är ett semantiskt problematiskt begrepp eftersom definitionen för vad en själ är är väldigt oklar. Om man ska bevisa att något påstående finns så måste man först kunna definiera vad man menar, sedan kan man göra undersökningar och se ifall det stämmer eller inte.
Angående oroskänslor (?).. vet inte vad du menar. Vill du veta varför du har oroskänslor? Det finns många orsaker till varför man kan känna oro. Men oro som sådan är ju en känsla som man känner då man känner sig hotad av något. Det finns mängder av saker man kan känna sig hotad av, fobier såväl som andras aggressioner och hot till att börsen rasar samman. Det är en helt naturlig del i att vara en biologisk livsform att uppleva vissa saker som hotande, eftersom vi är sårbara och dödliga. Om du bara går om kring och känner oro men inte kan sätta fingret på vad det beror på så kanske du måste prata med någon om det, en läkare eller psykologi eller liknande.
Det du kommer med är, det kan och borde inte vara så, varför ska jag köpa det svamlet, Du påstå iderligen att religioner är problemet för allt i världen, jag har inte sett ett enda bevis för det, däremot logiska resonemang och filosofier, inte vetenskap.
Vet inte riktigt vad du syftar på här eftersom din meningsuppbyggnad är ganska oklar. Vad syftar du på?
Att religioner står bakom en stor del av världens lidande borde vara bevisat bortom allt rimligt tvivel - men såklart så håller väl inte de religiösa själva med om det. Men jag har inte påstått att religionen är orsaken till allt ont i världen, jag har andra teorier om varför saker ser ut som dom gör och jag skyller inte allt på religion. Men religion öppnar upp dörren för alla möjlig slags irrationella påståenden och idéer och det är aldrig bra.
bevisa samtidigt att logik är vad världen är uppbyggd runt, börja med slumpen.
Logik är en metod vi använder för att kunna demonstrera att ett påstående är korrekt. Logik utgår ifrån kända lagar och mönster i hur världen fungerar. Men också utifrån de villkor som gäller för att ett påstående ska vara logiskt. A = A, men A kan inte vara B om man inte först förklarar hur A kan vara detsamma som B.
Efter många timmar av lyssnande på teoretiska fysiker, så ser jag ingen förklaring på vad själ eller annat är heller, vi kan inte ens förklara vad materia är, vad är materia och vad är känslor ? kort sagt så får vi antingen acceptera att det finns och är si eller så, precis som med gud. vi skapar våra axiom.
Det enda du säger här är att du inte förstår hur det hänger ihop. Men att du inte förstår hur det hänger ihop betyder inte att det är rimligt att bara anta något - vad som helst - och köra på. Det är en ganska dålig strategi. Det är bättre att ta reda på hur saker fungerar för att du ska kunna göra de bästa valen. Om du utgår ifrån falska antaganden så är risken stor att du hamnar fel senare. Själv så bryr jag mig om vad jag tror, eftersom det är enda sättet att kunna göra rationella val.
Jag tar det för högst rimligt att det finns något större än mig som är tänkande, en 'över mänsklig' existens, något som vi kan kalla för gud. Men jag tror inte att det fungerar på det viset när det gäller medvetande och vad vi är kapabla till att göra, inte ens med en övermänsklig medvetande. Men jag vet att det kan vara på andra viset med, att slumpen inte existerar och att fri vilja inte existerar, det är bara illusioner.
Så du stället två påståenden mot varandra. Du tar det som lika rimligt att det kan finnas en Gud som att det inte skulle finnas någon Gud. Det håller inte jag med om personligen. För mig så är det rimligare att Gud inte finns. Du sätter också fri vilja och slump mot det förra påståendet, med det menar du då att om Gud finns så kan människorna inte ha någon fri vilja?
Det är väl synd att börja trycka ner varandra för att man tror något och har en filosofi?
Jag strävar inte efter att trycka ner någon, men jag ifrågasätter påståenden som inte har någon grund. Det är fullt tillåtet att tvivla och ifrågasätta grundlösa påståenden.
Jag köper mer än väl att myket av godhet är något som hör hemma i empati, förståelsen och förmågan att KÄNNA vad andra känner. Det kan mycket väl vara knutet till en 'övermänsklig' förmåga eller samverkan i naturen via ett holografiskt paradigm.
Har ingen aning om vad du menar med detta. "Holografisk paradigm" är inte ett begrepp jag känner till. Empati är förmågan att kunna känna igen hur andra upplever något. Medlidande är förmågan att sätta sig in i deras känslor. Varför skulle det behöva en övernaturlig förklaring? Personligen anser jag att empati inte behöver inkludera godhet. Sociala psykopater har empati, men de bryr sig bara inte om andras lidande. Sadister vet att dom plågar andra, detta innebär att dom kan förstå lidande, men de njuter istället av att få andra att lida. Själv anser jag att moral är viktigare än empati eftersom vi ändå inte kan säga något om vad man ska göra utifrån enbart empati. För att vi ska kunna leva tillsammans i ett samhälle så räcker det inte med att vi sitter och känner empati, vi måste ha en moral och denna moral måste ibland kunna överskrida empati annars finns risken att man blir oförmögen att kunna agera.
I det holografiska paradigmet är inte ens telepati omöjligt. För tittar man på vad information är så har den en eventuell förklaring i en avancerad matematisk princip där materia inte är bundet till en plats och en tid. Det är vetenskap, men fortfarande en hypotes eller teori som jag tar för trolig.
Okej, om du tar det som troligt så är det din sak. Jag själv tycker det verkar vara en ganska otrolig och oklar teori eftersom det måste förklaras först vad som menas med "holografisk paradigm" och "information" och hur materia inte kan vara bundet till en viss plats och tid.
Zokrates skrev:Sceptisk skrev:Zokrates
Vänta lite. Vad menar du med "ett medvetande som inte bara är medvetet om sig självt där,
utan också om vad som sker här"? Vad är ett medvetande som är medvetet om sig själv? Medvetande är inte ett föremål som kan vara medvetet om sin egen form. Men hjärnan producerar medvetande och därför så kan vi vara medvetna om att vi har en kropp och så vidare. Ser du skillnaden?
Men jag ser inte vad du menar med att "det är helt rimligt". Varför skulle det vara rimligt?
Sen vet jag inte vad du menar med din sista mening att du inte skulle inleda en konversation på det sättet. Vilken konversation talar du om? Talar du om dina budskap från "andra sidan" eller vad?
Du måste skriva tydligare så man förstår.
Du driver med dig själv just nu, men meningen som sådan visar att (om budskapet är äkta) att
han är medveten om vad som sker även här oavsett om jag försöker eller inte försöker få kontakt
med honom, det var väl inte så svårt att begripa?
Om du läst ordentligt så inser du att det var andra försöket, första försöket var det där jag jag ställde frågan,
-Om du finns, bevisa det för mig, varpå svaret kom i för och efternamn.
lol
Nej jag driver inte med mig själv. Jag var tvungen att fråga eftersom jag inte kunde förstå din kryptiska text. Det var oklart vad du syftade på, men du syftade alltså på att din far kunde projicera sin vilja både i "den andliga" världen och i den här världen via din hand. Och att du inte skulle inleda en konversation på det sätt han gjorde, eller genom att ge pikar till dig angående gravstenen. Nej om en person dör och återuppstår i ett annat liv i en andlig dimension och lovat att höra av sig, bland det sämsta man då kan göra är att ge pikar till familjen som sitter helt hjälplösa och inte kan göra något. Det är rent ut sagt elakt.
Men det tycks som att troende personer har en tendens att kunna acceptera vilka elakheter som helst bara för att de kommer från en "högre källa". Att man tar det säkra före det osäkra och krälar i stoftet inför saker man inte förstår bara för att de skulle kunna ha makt över en. Det saknas moralisk integritet i sådana fall. Det blir en moral som bygger på att allt som är starkare, mer skrämmande, eller mer obegripligt har rätten på sin sida. Vilket ju är helt fel.
Men se på de Kristna som krälar runt sin Gud som de tror kan sända dom allihop till evig tortyr. Det finns ingen balans alls i deras sk moral. Och det tycks som att även spiritualismen har en liknande attityd till moral för jag har sett hur mycket skitsnack och nedlåtande attityder och direkta förolämpningar som folk står ut med från diverse medium och spiritister och liknande, bara för att det är "budskap från de döda". Det finns något masochistskt och krypande psykofantiskt i den troendes attityd.
Ha lite stolthet, damnit.
Sedan gillar jag inte att du ifrågasätter huruvida man skulle minnas ett blått ljus utan yttre eller inre synlig källorsak, som svävar omkring mitt i natten i ens sovrum, skulle du själv verkligen kunna glömma ett sådant minne,
jag tror inte det är möjligt såvida man inte drabbas av demens eller liknande.
Det har inget att göra med att jag anklagar dig för att vara oärlig eller korkad. Det är bara så att minnen är otillförlitliga. Vetenskap och detektivarbete söker efter bevis. Man kan inte bara gå på människors upplevelser och minnen. Man samlar ihop fakta och drar slutsatser. Det går inte bevisa något utifrån ett påstående, upplevelse eller minne. Det är bara att acceptera oavsett om du gillar det eller ej.
Empiri bevisar inget i sig, det visar vad som normal sett sker,
Den förklarar inget utan man kan konstatera att äpplet faller ner.
Matematiken förklarar inget mer än konstaterar att något sker på ett vis sätt och som kan mätas med matematik.
Materia är inte bundet till en plats, det är ganska tydligt att det är på det viset när det gäller kvantfysik,
varför det är så vet vi inte, men det verkar som tid och rum inte alltid är som vi uppfattar det.
Hela vår bild av verkligheten är uppbyggd runt en vana av att se saker ske, det innebär inte att annat inte är möjligt.
Vad bevisar empiren om orsakerna bakom ?, inte mycket.
Enkelt sagt så betyder holografin att var del är bundet till varandra och är en del av varandras förklaring.
Tappar vi tex en del av hjärnans funktion så överförs den sakta men säkert tillbaka via andra delar som lagrar informationen enligt principen. All information skulle kunna vara lagrad överallt samtidigt. Materian är sammanbunden på alla plan.
Den förklarar inget utan man kan konstatera att äpplet faller ner.
Matematiken förklarar inget mer än konstaterar att något sker på ett vis sätt och som kan mätas med matematik.
Materia är inte bundet till en plats, det är ganska tydligt att det är på det viset när det gäller kvantfysik,
varför det är så vet vi inte, men det verkar som tid och rum inte alltid är som vi uppfattar det.
Hela vår bild av verkligheten är uppbyggd runt en vana av att se saker ske, det innebär inte att annat inte är möjligt.
Vad bevisar empiren om orsakerna bakom ?, inte mycket.
Enkelt sagt så betyder holografin att var del är bundet till varandra och är en del av varandras förklaring.
Tappar vi tex en del av hjärnans funktion så överförs den sakta men säkert tillbaka via andra delar som lagrar informationen enligt principen. All information skulle kunna vara lagrad överallt samtidigt. Materian är sammanbunden på alla plan.
Marko
Ursäkta men menar du att bevis inte bevisar något? Du verkar helt förvirrad gällande vad som är bevis, empiri och teori. Sedan för du in dina egna teorier om att verkligheten bygger på vana vilket ju är helt felaktigt. Tror du att verkligheten existerar för att du är van vid att den finns? Var kommer isåfall din vana av verkligheten ifrån? Från en annan vana? Vana av vaddå? Du kan inte sätta vanan före föremålet eller situationen som du vant dig vid... förstår du grundläggande logik överhuvudtaget?
Det mest avslöjande argumentet du framför angående din verklighetsuppfattning är att du säger att empirin inte bevisar orsakerna bakom. Detta gör dig förmodligen till idealist, och för att förklara din idealism så måste du i slutändan hävda att Gud finns. Precis som alla andra som tror på övernaturligheter så sätter du effekt före orsak, eller "vagnen före åsnan".
Ditt argument som går från kvantfysik till holografi till hur hjärnan fungerar är så misslyckat och förvirrat. Vad är det tänkt att förklara egentligen? Du säger på slutet att all information skulle kunna vara lagrad överallt samtidigt. Information om vaddå? Materien tänker inte. Materien har ingen intelligens eller minne. Det sker inget informationsutbyte som skulle kunna liknas vid intelligens eller minne direkt från död materia. På kvantumnivås så sker det inget utbyte av information alls. Detta visar att det inte kan finnas någon grundläggande intelligens i världen. Intelligens är istället något som händer i hjärnor, för hjärnan är konstruerad så att den kan processa information. Men något sådant sker inte i den externa fysiska världen.
Ursäkta men menar du att bevis inte bevisar något? Du verkar helt förvirrad gällande vad som är bevis, empiri och teori. Sedan för du in dina egna teorier om att verkligheten bygger på vana vilket ju är helt felaktigt. Tror du att verkligheten existerar för att du är van vid att den finns? Var kommer isåfall din vana av verkligheten ifrån? Från en annan vana? Vana av vaddå? Du kan inte sätta vanan före föremålet eller situationen som du vant dig vid... förstår du grundläggande logik överhuvudtaget?
Det mest avslöjande argumentet du framför angående din verklighetsuppfattning är att du säger att empirin inte bevisar orsakerna bakom. Detta gör dig förmodligen till idealist, och för att förklara din idealism så måste du i slutändan hävda att Gud finns. Precis som alla andra som tror på övernaturligheter så sätter du effekt före orsak, eller "vagnen före åsnan".
Ditt argument som går från kvantfysik till holografi till hur hjärnan fungerar är så misslyckat och förvirrat. Vad är det tänkt att förklara egentligen? Du säger på slutet att all information skulle kunna vara lagrad överallt samtidigt. Information om vaddå? Materien tänker inte. Materien har ingen intelligens eller minne. Det sker inget informationsutbyte som skulle kunna liknas vid intelligens eller minne direkt från död materia. På kvantumnivås så sker det inget utbyte av information alls. Detta visar att det inte kan finnas någon grundläggande intelligens i världen. Intelligens är istället något som händer i hjärnor, för hjärnan är konstruerad så att den kan processa information. Men något sådant sker inte i den externa fysiska världen.
Zokrates
Nej det gör det inte. För det är en situation där du och din mor befinner sig i ett hjälplöst tillstånd i förhållande till hans "situation". Bara för att ni kände varandra gör det inte mindre elakt att utnytta en sådan situation. Det är ungefär som en person som skickar anonyma brev hem till sin familj där han skriver kritiska kommentarer om vad dom gör eller inte gör. För att sedan gå omkring hemma och skrocka i smyg av att familjen blir orolig. Det är inte moraliskt, det är bara elakt och en person som skulle bete sig så vore en fullständig idiot. Men om du tycker det är helt okej att göra så då är det ditt problem för då har du grundläggande problem med din egen moraliska kompass.
Det du inte tycks inse är att du på ett indirekt sätt kritiserar din egen far för att vara elak. Eller alternativt att du spelar ett elakt spel med din far. Men alla varianter är ändå lika omoraliska och idiotiska.
Det beror väl på hur väl man känner varandra?
Nej det gör det inte. För det är en situation där du och din mor befinner sig i ett hjälplöst tillstånd i förhållande till hans "situation". Bara för att ni kände varandra gör det inte mindre elakt att utnytta en sådan situation. Det är ungefär som en person som skickar anonyma brev hem till sin familj där han skriver kritiska kommentarer om vad dom gör eller inte gör. För att sedan gå omkring hemma och skrocka i smyg av att familjen blir orolig. Det är inte moraliskt, det är bara elakt och en person som skulle bete sig så vore en fullständig idiot. Men om du tycker det är helt okej att göra så då är det ditt problem för då har du grundläggande problem med din egen moraliska kompass.
Det du inte tycks inse är att du på ett indirekt sätt kritiserar din egen far för att vara elak. Eller alternativt att du spelar ett elakt spel med din far. Men alla varianter är ändå lika omoraliska och idiotiska.
Sceptisk skrev:Marko
Ursäkta men menar du att bevis inte bevisar något? Du verkar helt förvirrad gällande vad som är bevis, empiri och teori. Sedan för du in dina egna teorier om att verkligheten bygger på vana vilket ju är helt felaktigt. Tror du att verkligheten existerar för att du är van vid att den finns? Var kommer isåfall din vana av verkligheten ifrån? Från en annan vana? Vana av vaddå? Du kan inte sätta vanan före föremålet eller situationen som du vant dig vid... förstår du grundläggande logik överhuvudtaget?
Det mest avslöjande argumentet du framför angående din verklighetsuppfattning är att du säger att empirin inte bevisar orsakerna bakom. Detta gör dig förmodligen till idealist, och för att förklara din idealism så måste du i slutändan hävda att Gud finns. Precis som alla andra som tror på övernaturligheter så sätter du effekt före orsak, eller "vagnen före åsnan".
Ditt argument som går från kvantfysik till holografi till hur hjärnan fungerar är så misslyckat och förvirrat. Vad är det tänkt att förklara egentligen? Du säger på slutet att all information skulle kunna vara lagrad överallt samtidigt. Information om vaddå? Materien tänker inte. Materien har ingen intelligens, det sker inget informationsutbyte som skulle kunna liknas vid intelligens på atomnivån. På kvantumnivås så sker det inget utbyte av information alls. Detta visar att det inte kan finnas någon grundläggande intelligens i världen. Intelligens är istället något som händer i hjärnor, för hjärnan är konstruerad så att den kan processa information. Men något sådant sker inte i världen.
Nej jag är inte förvirrad,
om vi tar mer konkreta exempel som tex gravitation, varför faller äpplet ner ?
vad bevisar det att vi släpper ett äpple trehundra gånger och ser att det faktist sker ?
det bevisar bara att äpplet under rådande omständigheter faller ner, inte varför det faller ner.
Materian tänker inte, vad har du för bevis för det ?
materian kan på ett grundläggande plan bete sig som ett medvetande, materia har sin evolution och gör sina val.
den kanske inte är medveten, men jag kan inte motbevisa att hela universum har någon form av medvetande. Vi kan vara del av detta. Så ska jag bara rakt upp och ner köpa dina ord ?, nej för jag föredrar att filosofera runt möjligheterna.
Bara det faktum att människan existerar ser jag som att naturen HAR ett medvetande, för vi är inte några gudar eller övernaturliga existenser. Naturen tänker, och vi är en del av det.
på kvantnivå har det visat sig att materia beter sig märkligt, tex via kvantteleportering. Det som sker på en punkt verkar ögonblickligen på ett annat ställe. Det finns något som dom benämner som informations kanaler, vad besår denna kanal av ?
Hjärnan kan inte bara processa information, den är information samtidigt. Hela dess struktur är information,
varenda neuron är information i form av hur dess materia ser ut.
Marko
Känner du till identitetslagen? Den säger i sin mest grundläggande form att A = A, eller att 1 = 1. 1 kan inte vara 2, B kan inte vara C, om man inte först definierat en regel för hur det kan förhålla sig på det sättet.
Ditt "resonemang" struntar fullständigt i identitetslagen. Du struntar också i ontologiska kategorier, dvs du definierar saker som består av samma slags material som vara samma saker. Med sådan logik så är en bil och ett flygplan samma sak för att dom består av samma slags material. Eller att en elefant och en apa är samma sak för att de består av samma slags materia. Eller till och med att en hjärna och död materia är samma sak för att de båda består av materia.
Med andra ord, eftersom du struntar i identitetslagen och ontologiska kategorier så saknar dina argument logik och förnuft. Bara genom att du struntar i logiken så innebär det inte att en hjärna är samma sak som död materia - om du inte först definierar under vilka villkor de är samma sak.
Men samtidigt så gör du helt om då det passar dina syften (vad de nu kan vara), som till exempel att du säger att empirin inte bevisar något. Vad är det du försöker säga "Vi kan inte veta någonting, därför är min teori riktig" eller?
Känner du till identitetslagen? Den säger i sin mest grundläggande form att A = A, eller att 1 = 1. 1 kan inte vara 2, B kan inte vara C, om man inte först definierat en regel för hur det kan förhålla sig på det sättet.
Ditt "resonemang" struntar fullständigt i identitetslagen. Du struntar också i ontologiska kategorier, dvs du definierar saker som består av samma slags material som vara samma saker. Med sådan logik så är en bil och ett flygplan samma sak för att dom består av samma slags material. Eller att en elefant och en apa är samma sak för att de består av samma slags materia. Eller till och med att en hjärna och död materia är samma sak för att de båda består av materia.
Med andra ord, eftersom du struntar i identitetslagen och ontologiska kategorier så saknar dina argument logik och förnuft. Bara genom att du struntar i logiken så innebär det inte att en hjärna är samma sak som död materia - om du inte först definierar under vilka villkor de är samma sak.
Men samtidigt så gör du helt om då det passar dina syften (vad de nu kan vara), som till exempel att du säger att empirin inte bevisar något. Vad är det du försöker säga "Vi kan inte veta någonting, därför är min teori riktig" eller?
Sceptisk skrev:Marko
Känner du till identitetslagen? Den säger i sin mest grundläggande form att A = A, eller att 1 = 1. 1 kan inte vara 2, B kan inte vara C, om man inte först definierat en regel för hur det kan förhålla sig på det sättet.
Ditt "resonemang" struntar fullständigt i identitetslagen. Du struntar också i ontologiska kategorier, dvs du definierar saker som består av samma slags material som vara samma saker. Med sådan logik så är en bil och ett flygplan samma sak för att dom består av samma slags material. Eller att en elefant och en apa är samma sak för att de består av samma slags materia. Eller till och med att en hjärna och död materia är samma sak för att de båda består av materia.
Med andra ord, eftersom du struntar i identitetslagen och ontologiska kategorier så saknar dina argument logik och förnuft. Bara genom att du struntar i logiken så innebär det inte att en hjärna är samma sak som död materia - om du inte först definierar under vilka villkor de är samma sak.
Men samtidigt så gör du helt om då det passar dina syften (vad de nu kan vara), som till exempel att du säger att empirin inte bevisar något. Vad är det du försöker säga "Vi kan inte veta någonting, därför är min teori riktig" eller?
det jag säger är att vi inte vet vad A är, 1+1 =2 är en matematisk perfektionism som i sig bekräftar sin egen perfektionism.
vad är 1+1 ? om vi tar tex en elektron + en elektron till så visar den på att vi har definierat två objekt, vi vet inget om vilken energi, tillstånd, storlek, form, och vad dessa kan göra tillsammans. hur de samverkar eller något. men vi har två elektroner.
jag struntar inte i något, jag försöker förstå verkligheten bakom på ett mer fundamentalt plan, om det nu kan existera fundamentala plan.
Jag har min syn och min tro, och givetvis så ser jag saker utifrån det perspektivet,
precis lika mycket som du har din agenda och din syn.
För hur mycket du än vill bortförklara fenomen så vet jag att du har fel, för jag har varit med och upplevt det tillsammans med andra. Din syn är för mig totalt felaktig och för simpel och förklarar ingenting om det jag varit med om.
Identitetslagen säger väl inget mer än att A är A.
A kan således inte vara B, och A lever i sin egen definition i vår tolkning om vad materia är. (intuitivt ser jag här A som en singularitet)
Det man kan ställa sig frågande till här är när A är B samtidigt, vilket sker på kantnivå.
fungerar då identitetslagen, hur ska vi tolka A? A kan dessutom ha olika egenskaper samtidigt.
Den kan ha negativ och positiv energi samtidigt, fungerar då identitetslagen?, är a verkligen bara a ?
I klassisk fysik så ger mätresultaten en statisk bild, saker ger samma resultat vid empirisk mätning,
men det verkar inte ske hela vårt universum.
ett citat om epr paradoxen. Ett påstående jag själv köper då den passar min världsbild
själv ser jag logik som skräp som inte utför något vettigt mer än att bekräfta sig själv.
A kan således inte vara B, och A lever i sin egen definition i vår tolkning om vad materia är. (intuitivt ser jag här A som en singularitet)
Det man kan ställa sig frågande till här är när A är B samtidigt, vilket sker på kantnivå.
fungerar då identitetslagen, hur ska vi tolka A? A kan dessutom ha olika egenskaper samtidigt.
Den kan ha negativ och positiv energi samtidigt, fungerar då identitetslagen?, är a verkligen bara a ?
I klassisk fysik så ger mätresultaten en statisk bild, saker ger samma resultat vid empirisk mätning,
men det verkar inte ske hela vårt universum.
Å andra sidan visar den på att tron på lokala fenomen inte alltid är rätt; det finns fenomen där man kan påverka vad som händer över i princip oändliga avstånd på oändligt kort tid utan att någon synlig mekanism för denna interaktion finns.
ett citat om epr paradoxen. Ett påstående jag själv köper då den passar min världsbild
själv ser jag logik som skräp som inte utför något vettigt mer än att bekräfta sig själv.
Zokrates skrev:1988, klarar jag av att minnas vad jag kände när jag hörde morsan läsa upp raden, ja, min första spontana tanke var att det måste vara viktigt att en grav är namngiven, även för den döde. Min andra tanke var, hur fan visste han det? Min tredje tanke var att det var klurigt formulerat, ett tecken på att det verkligen var han och ingen annan filur.
Problemet är att du verkar vara väldigt involverad i krypticismer. Du tar ett meddelande som för en utomstående betraktare är helt och hållet kryptiskt eller direkt meningslöst, och sedan så tolkar du in en massa saker i detta meddelande (och verkar förvänta dig att andra ska göra samma sak). Det är förmodligen ungefär samma sak som personer som läser på nummerplåtar på bilar som far förbi och tror att det är universum eller "något" som ger dom personliga meddelanden. Steve Martin skrev i en bok om detta fenomen, att när man tänker för mycket så blir man lätt paranoid, han skrev nåt i stil med "Precis när brödskivorna hoppade upp ur brödrosten så körde det förbi en bil ute på gatan, vad betyder det?!". I Steve Martins fall så handlade det om sk synkronicitet, logiskt så är det ett felslut som heter post hoc ergo propter hoc. Eller att man menar att först hände A, sedan hände B, därför orsakade A att B hände.
När du skrev att ditt meddelande sa "Jag lider något oerhört" så tolkade jag inte alls det som att ha med gravstenar att göra, utan det lät mer som ett budskap direkt från skärselden eller nånting. (Skärselden var enligt Katolisk teologi den plats där frälsta men syndiga själar renades genom eld och smärta innan de fick komma upp till himlen.) Nu tror jag inte att något av det är sant, jag tror att du upplevde ett psykologiskt fenomen; du lär kroppen arbeta på automatik och upplevde det som att någon annan kontrollerade din hand. När du sedan läste meddelandet så tolkade du det som något du tror att det skulle kunna betyda utifrån din relation med din far. Men det verkar som att du läser in väldigt komplexa, eller åtminstone betydligt mer komplexa budskap i dessa något kryptiska meddelanden än vad de förtjänar. Om din far nu skulle finnas i en annan dimension, borde inte du förtjäna ett tydligt budskap, så att du slipper hamna i tankebryderier eller självanklagelser eller liknande?
Det finns många problem med att göra så som du (och många andra) gör, dvs att tolka in budskap i annars helt slumpmässiga eller orelaterade ordkombinatoner och meningar. Se på de som studerar Bibeln. Bibeltexterna stämmer inte överens med verkligheten, men istället för att kritisera Bibeln så intar dom en attityd av att Bibeln ändå inte kan ha fel, därför så måste texterna mena något annat, något abstrakt, något som är allegoriskt.... De kommer aldrig bli klar med sitt semantiska ältande på det viset. Det leder bara vidar in i ändlösa labyrinter av begrepp som relateras till nya begrepp som tolkas och omtolkas... för alltid.
Det du verkar göra att när du läser dessa meningar du skrivit ner så intar du en attityd av att dessa orelaterade ord och meningar är krypterade budskap som du måste finna en lösning på. Jag kan nästan lova att du kan fortsätta att spinna dessa meningar runt runt och djupare och djupare och hitta nya tänkbara lösningar, hur långt som helst. För de har ingen grund i verkligheten. Du kommer aldrig få några bevis för vad de verkligen innebär förrän du skulle prata med den person som skrev dom om det nu var din far.
Återgå till "Religion och andlighet"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 16 och 0 gäster