DEN FRIA VILJAN...EXISTERAR DEN ?

Traditionella religionsriktningar, men även andlighet ur ett mer generellt perspektiv.

Moderator: Moderatorgruppen

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 10 jan 2009 07:18

Minded skrev:O
Edit: Auk, valet att äta eller inte äta behöver inte alls ens vara genererat av din egna vilja. Liksom allting annat - trots att vi förvisso backwards rationalize att det uppenbarligen var så. Att säga att vi har en fri vilja tycker jag implicerar att vi är näst intill fullkomliga och att vi alltid kan hållas till svars för allt vi företar oss. Förvisso en intressant tanke, jag ska marinera vidare på den.


Så vad är jag då? Vad är det som genererar något hos mig som inte är jag?

Om magen kurrar eller bara näsan retas av en väldoft och jag sedan stoppar i mig det som lockar, var det magen eller näsan som "viljade"? Skall jag till att abstrahera dessa från mig?

Klart vi kan hållas till svars för allt vi företar oss. Men den som ställer oss till svars kan ställas till svars för det att ställa till svars.

Det som är gjort är gjort, det är inte vad det handlar om, det är vad som inte är gjort som det handlar om, vad som kommer eller kan bli gjort som är av vikt. Enbart en dåre söker lägga skuld på grund av vad som gjorts på någon annan, och om det inte är för det som var, vilken tyngd har då ansvaret på den det läggs? Konflikten är närvarande även om det inte uttalas att ansvaret föreligger. Varför vara oärlig?
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21436
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Viljans dialektik

Inläggav Algotezza » 10 jan 2009 12:39

Det som händer i ens eget lilla liv och i samhället i stort  är ett resultat av dels av dialektiken eller det inbördes samspelet mellan alla andra aktörers vilja,dels sådant vi i regel inte menar att någon mänsklig vilja råder över. Vad som då i frö det mesta  förverkligas är ej betingat av någon av aktörernas vilja ensam, och oftast ingens vilja alls. Ingen eller få vill exakt det som sker.

För att reda ut ansvarsfrågan i ett visst fall, om det är det vi vill, eller om vi vill förstå varför det som sker sker, måste vi betrakta avsikter och vilja hos alla inblandade aktörer som vi menar kan påverka skeendet. Plus ta i beaktande sådant som ingen mänsklig vilja  råder över.

Därför kan inte vad som sker i en människas liv enbart lastas över på individen, "envar sin lycklas med", "vara herre över sitt öde", eller på omgivningen, "vara offer för situationen". Varje fall, i stort som smått,  måste undersökas specifikt utifrån sina särskilda  förutsättningar.

Menar i alla fall Algotezza
Algotezza aka Algotezza

SportFilosofen
Inlägg: 276
Blev medlem: 31 jan 2008 10:01

Re: DEN FRIA VILJAN...EXISTERAR DEN ?

Inläggav SportFilosofen » 10 jan 2009 14:20

LJUSUPPLEVELSE skrev:...och till vilken grad...?
Jag vill helst tro att den existerar men har så lätt för att argumentera emot detta , att jag tycker att det är nästan meningslöst att prata om någon fri vilja värd att prata om...
Jag menar , vi e resultatet av våra gener / vår miljö  hittills, och den nuvarande miljön styr oss kraftigt...
Jag har sysslat m meditation och det har ibland känts som att jag har varit i kontakt m mig själv , och jag har sysslat mkt m biljard som är en koncentrationssport och även då har det känts som om jag är i kontakt m mig själv stundtals , (ibland när jag fått utöva sex också :P ),kanske vid andra tillfällen också...men det har varit små utmaningar under kontrollerade o vana förhållanden o där har den "fria viljan" tillåtits att träda fram i viss mån ...med det uttrycket försöker jag beskriva den lilla rösten/impulsen i det inre samtalet som kan finnas/bli uppfattad i samband m en handling eller i samband m avsaknad av handling... :)
Visst , det kan kännas som att man tar livsviktiga beslut helt själv ibland , men är det verkligen så..? :shock:
Jag är inte fixerad vid tanken att man måste ha en fri vilja , men jag är inte något viljelöst mähä heller... :roll:
Tankar...?


mvh


Jag tror att den fria viljan existerar. Vi har val. Alltså har vi en fri vilja. Vi kan välja att göra eller att låta bli att göra en massa saker utifrån våra gener och vårt sociala arv.

Däremot finns det begränsningar. Alla tonåringar kan inte bli kändisar på MTV hur gärna dom än vill det, som ett exempel. Alla är inte tillräckligt smarta på matte för att bli kärnfysiker (jag själv till exempel). Men att den fria viljan existerar i vår vardag är jag övertygad om.
Det går att fundera över allt.

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21436
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Re: DEN FRIA VILJAN...EXISTERAR DEN ?

Inläggav Algotezza » 10 jan 2009 14:39

SportFilosofen skrev:
LJUSUPPLEVELSE skrev:...och till vilken grad...?
Jag vill helst tro att den existerar men har så lätt för att argumentera emot detta , att jag tycker att det är nästan meningslöst att prata om någon fri vilja värd att prata om...
Jag menar , vi e resultatet av våra gener / vår miljö  hittills, och den nuvarande miljön styr oss kraftigt...
Jag har sysslat m meditation och det har ibland känts som att jag har varit i kontakt m mig själv , och jag har sysslat mkt m biljard som är en koncentrationssport och även då har det känts som om jag är i kontakt m mig själv stundtals , (ibland när jag fått utöva sex också :P ),kanske vid andra tillfällen också...men det har varit små utmaningar under kontrollerade o vana förhållanden o där har den "fria viljan" tillåtits att träda fram i viss mån ...med det uttrycket försöker jag beskriva den lilla rösten/impulsen i det inre samtalet som kan finnas/bli uppfattad i samband m en handling eller i samband m avsaknad av handling... :)
Visst , det kan kännas som att man tar livsviktiga beslut helt själv ibland , men är det verkligen så..? :shock:
Jag är inte fixerad vid tanken att man måste ha en fri vilja , men jag är inte något viljelöst mähä heller... :roll:
Tankar...?


mvh


Jag tror att den fria viljan existerar. Vi har val. Alltså har vi en fri vilja. Vi kan välja att göra eller att låta bli att göra en massa saker utifrån våra gener och vårt sociala arv.

Däremot finns det begränsningar. Alla tonåringar kan inte bli kändisar på MTV hur gärna dom än vill det, som ett exempel. Alla är inte tillräckligt smarta på matte för att bli kärnfysiker (jag själv till exempel). Men att den fria viljan existerar i vår vardag är jag övertygad om.


Vad man vill är väl en sak, vad man kan och vad som kan förverkligas av det man vill är väl i högsta grad något helt annat. Alla kan ju fritt vilja bli miljonärer/superkändisar men få blir det bara pga av att man vill bli det.



Är graden av viljefrihet betingad av om viljan kan förverkligas eller ej?



undrar Algotezza
Algotezza aka Algotezza

SportFilosofen
Inlägg: 276
Blev medlem: 31 jan 2008 10:01

Re: DEN FRIA VILJAN...EXISTERAR DEN ?

Inläggav SportFilosofen » 10 jan 2009 14:45

Algotezza skrev:
SportFilosofen skrev:
LJUSUPPLEVELSE skrev:...och till vilken grad...?
Jag vill helst tro att den existerar men har så lätt för att argumentera emot detta , att jag tycker att det är nästan meningslöst att prata om någon fri vilja värd att prata om...
Jag menar , vi e resultatet av våra gener / vår miljö  hittills, och den nuvarande miljön styr oss kraftigt...
Jag har sysslat m meditation och det har ibland känts som att jag har varit i kontakt m mig själv , och jag har sysslat mkt m biljard som är en koncentrationssport och även då har det känts som om jag är i kontakt m mig själv stundtals , (ibland när jag fått utöva sex också :P ),kanske vid andra tillfällen också...men det har varit små utmaningar under kontrollerade o vana förhållanden o där har den "fria viljan" tillåtits att träda fram i viss mån ...med det uttrycket försöker jag beskriva den lilla rösten/impulsen i det inre samtalet som kan finnas/bli uppfattad i samband m en handling eller i samband m avsaknad av handling... :)
Visst , det kan kännas som att man tar livsviktiga beslut helt själv ibland , men är det verkligen så..? :shock:
Jag är inte fixerad vid tanken att man måste ha en fri vilja , men jag är inte något viljelöst mähä heller... :roll:
Tankar...?


mvh


Jag tror att den fria viljan existerar. Vi har val. Alltså har vi en fri vilja. Vi kan välja att göra eller att låta bli att göra en massa saker utifrån våra gener och vårt sociala arv.

Däremot finns det begränsningar. Alla tonåringar kan inte bli kändisar på MTV hur gärna dom än vill det, som ett exempel. Alla är inte tillräckligt smarta på matte för att bli kärnfysiker (jag själv till exempel). Men att den fria viljan existerar i vår vardag är jag övertygad om.


Vad man vill är väl en sak, vad man kan och vad som kan förverkligas av det man vill är väl i högsta grad något helt annat. Alla kan ju fritt vilja bli miljonärer/superkändisar men få blir det bara pga av att man vill bli det.



Är graden av viljefrihet betingad av om viljan kan förverkligas eller ej?



undrar Algotezza


Den inre viljan: önskan och längtan torde ju vara helt fri. Men man kan ju inte gå omkring och drömma om det stora lyftet hela livet. De yttre betingelserna förefaller sätta stopp för att genomföra "den fria viljan" helt ut. Så för eller senare är graden av förverkligande potential något som begränsar vår möjlighet att leva den fria viljan. Men som sagt: tanken är fri och inte beroende av yttre omständigheter.

Det verkar alltså som om mitt svar på din fråga är ja.
Det går att fundera över allt.

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21436
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Re: DEN FRIA VILJAN...EXISTERAR DEN ?

Inläggav Algotezza » 10 jan 2009 15:23

SportFilosofen skrev:
Algotezza skrev:
SportFilosofen skrev:
LJUSUPPLEVELSE skrev:...och till vilken grad...?
Jag vill helst tro att den existerar men har så lätt för att argumentera emot detta , att jag tycker att det är nästan meningslöst att prata om någon fri vilja värd att prata om...
Jag menar , vi e resultatet av våra gener / vår miljö  hittills, och den nuvarande miljön styr oss kraftigt...
Jag har sysslat m meditation och det har ibland känts som att jag har varit i kontakt m mig själv , och jag har sysslat mkt m biljard som är en koncentrationssport och även då har det känts som om jag är i kontakt m mig själv stundtals , (ibland när jag fått utöva sex också :P ),kanske vid andra tillfällen också...men det har varit små utmaningar under kontrollerade o vana förhållanden o där har den "fria viljan" tillåtits att träda fram i viss mån ...med det uttrycket försöker jag beskriva den lilla rösten/impulsen i det inre samtalet som kan finnas/bli uppfattad i samband m en handling eller i samband m avsaknad av handling... :)
Visst , det kan kännas som att man tar livsviktiga beslut helt själv ibland , men är det verkligen så..? :shock:
Jag är inte fixerad vid tanken att man måste ha en fri vilja , men jag är inte något viljelöst mähä heller... :roll:
Tankar...?


mvh


Jag tror att den fria viljan existerar. Vi har val. Alltså har vi en fri vilja. Vi kan välja att göra eller att låta bli att göra en massa saker utifrån våra gener och vårt sociala arv.

Däremot finns det begränsningar. Alla tonåringar kan inte bli kändisar på MTV hur gärna dom än vill det, som ett exempel. Alla är inte tillräckligt smarta på matte för att bli kärnfysiker (jag själv till exempel). Men att den fria viljan existerar i vår vardag är jag övertygad om.


Vad man vill är väl en sak, vad man kan och vad som kan förverkligas av det man vill är väl i högsta grad något helt annat. Alla kan ju fritt vilja bli miljonärer/superkändisar men få blir det bara pga av att man vill bli det.



Är graden av viljefrihet betingad av om viljan kan förverkligas eller ej?



undrar Algotezza


Den inre viljan: önskan och längtan torde ju vara helt fri. Men man kan ju inte gå omkring och drömma om det stora lyftet hela livet. De yttre betingelserna förefaller sätta stopp för att genomföra "den fria viljan" helt ut. Så för eller senare är graden av förverkligande potential något som begränsar vår möjlighet att leva den fria viljan. Men som sagt: tanken är fri och inte beroende av yttre omständigheter.

Det verkar alltså som om mitt svar på din fråga är ja.


Då är viljan för de allra flesta ofri, då vilja sällan motsvaras av kunna. Och du yttre tvång, "situationen",  ofta sätter stopp för det fria viljeflödet, även om vi stundom kan det vi vill,

tänker Algotezza
Algotezza aka Algotezza

SportFilosofen
Inlägg: 276
Blev medlem: 31 jan 2008 10:01

Re: DEN FRIA VILJAN...EXISTERAR DEN ?

Inläggav SportFilosofen » 10 jan 2009 18:55

Då är viljan för de allra flesta ofri, då vilja sällan motsvaras av kunna. Och du yttre tvång, "situationen",  ofta sätter stopp för det fria viljeflödet, även om vi stundom kan det vi vill,

tänker Algotezza


Ja. Det verkar så för mig. Men vi har ju ändå en massa "små" fria val som vi kan förgylla eller förpesta vår vardag med. Tex hur vi bemöter människor vi möter. Vilken mat vi äter: vill vi vräka i oss Mc Donalds eller äta nyttig veggo. Vad vi lägger våra övriga pengar på etc etc.......
Det går att fundera över allt.

Användarvisningsbild
LJUSUPPLEVELSE
Inlägg: 939
Blev medlem: 20 nov 2008 11:45
Ort: någon som söker sin själ.

Inläggav LJUSUPPLEVELSE » 10 jan 2009 19:07

...armbågsutrymme ...heter det för  Libertarianisterna...deterministiskt men fritt bara i viss mån. :roll:

mvh
1965are...ikoniskt halvlärd kvasifilolog,metaretoriker,preprotoauktoritet, ärkehemipseudofilosof och megapsykodianoia.

suchanother
Avstängd
Inlägg: 4109
Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
Ort: Göteborg

Inläggav suchanother » 10 jan 2009 20:00

”Den fria viljan” är en metafysisk fråga i stil med ”finns gud” och därmed helt hopplös och kan ältas hur länge som helst. Finns fria viljan så är den fri - från vadå? Jag tycker Algotezza är närmast sanningen när han skriver:

Det som händer i ens eget lilla liv och i samhället i stort är ett resultat av dels av dialektiken eller det inbördes samspelet mellan alla andra aktörers vilja,dels sådant vi i regel inte menar att någon mänsklig vilja råder över. Vad som då i frö det mesta förverkligas är ej betingat av någon av aktörernas vilja ensam, och oftast ingens vilja alls. Ingen eller få vill exakt det som sker.

För att reda ut ansvarsfrågan i ett visst fall, om det är det vi vill, eller om vi vill förstå varför det som sker sker, måste vi betrakta avsikter och vilja hos alla inblandade aktörer som vi menar kan påverka skeendet. Plus ta i beaktande sådant som ingen mänsklig vilja råder över.

Därför kan inte vad som sker i en människas liv enbart lastas över på individen, "envar sin lycklas med", "vara herre över sitt öde", eller på omgivningen, "vara offer för situationen". Varje fall, i stort som smått, måste undersökas specifikt utifrån sina särskilda förutsättningar.


I en annan tråd försökte Avant spelar överlägsen när han sa att han inte ger mycket för matematiker.
Nå, matematiker har genom sin stringens klartgjort ett och annat. Bl a oavgörbarhet som passar i sammanhanget; Gödel visade att axiomatiska system har en begränsning i o m att det från axiomen går att härleda satser som inte går att bevisa inom systemet. (Här fattar Auk fel när han tror att Gödels kritik endast gäller aritmetiska system. Gödels teorem gäller alla axiomatiska system, däremot använder han aritmetiken i beviset).
Härmed kan vi väl överföra detta till metafysiken; finns påståenden som inte går att bevisa inom systemet?

Minded
Inlägg: 2129
Blev medlem: 19 mar 2006 19:50

Inläggav Minded » 10 jan 2009 20:49

J R Auk skrev:
Minded skrev:O
Edit: Auk, valet att äta eller inte äta behöver inte alls ens vara genererat av din egna vilja. Liksom allting annat - trots att vi förvisso backwards rationalize att det uppenbarligen var så. Att säga att vi har en fri vilja tycker jag implicerar att vi är näst intill fullkomliga och att vi alltid kan hållas till svars för allt vi företar oss. Förvisso en intressant tanke, jag ska marinera vidare på den.


Så vad är jag då? Vad är det som genererar något hos mig som inte är jag?

Om magen kurrar eller bara näsan retas av en väldoft och jag sedan stoppar i mig det som lockar, var det magen eller näsan som "viljade"? Skall jag till att abstrahera dessa från mig?

Klart vi kan hållas till svars för allt vi företar oss. Men den som ställer oss till svars kan ställas till svars för det att ställa till svars.

Det som är gjort är gjort, det är inte vad det handlar om, det är vad som inte är gjort som det handlar om, vad som kommer eller kan bli gjort som är av vikt. Enbart en dåre söker lägga skuld på grund av vad som gjorts på någon annan, och om det inte är för det som var, vilken tyngd har då ansvaret på den det läggs? Konflikten är närvarande även om det inte uttalas att ansvaret föreligger. Varför vara oärlig?


Jag menar att det inte är du som nödvändigtvis väljer att ha en kurrande mage. Din mage bestämmer självt om den kurrar eller inte. Liksom också din omgivning 'väljer' att vara väldoftande och -smakande eller inte. Det enda val vi reellt har är att följa olika mycket eller lite. Dvs vi kan bromsa in, dvs neka. Eller släppa efter för visst. Men den kontroll vi har är negativt orienterad, i förhållande till omgivningen - vilken vi förvisso är en del av. Den sk fria viljan förhåller sig till omgivningen, inte tvärt om. Vi kan inte reellt ögonblickligen förändra den faktiska verkligheten. Men den faktiska verkligheten kan reellt och ögonblickligen förändra vår vilja. Och gör alltid detta, eftersom att vi är en del av omgivningen, och inte tvärt om.

Minded
Inlägg: 2129
Blev medlem: 19 mar 2006 19:50

Inläggav Minded » 10 jan 2009 20:54

Vår smak, läggning liksom, är förvisso också redan förutbestämd, varandes människor med ex våra fortplantingssystem (som omtalades nyligen här någonstans). Sen att den kan riktas om lite annorlunda är just kultur. Är den till viss del begränsande förmåga vi faktiskt utövar över oss själva. Men vi kan aldrig få någon att växa snabbare än vad som är naturligt. Förvisso, än så länge som vetenskapen är inkapabel till det.

Vår kontroll över oss själva, över vår sk kreativitet, är just inverterad, strikt begränsande (bara olika mycket eller lite). Vi har redan en slags gräns definierade i oss, varandes den person vi är. (Även om man ibland kan tänja gränsen marginellt.) Se det som en knapp, vilken vi kan välja att trycka olika mycket på, eller inte alls. När vi inte alls trycker på den, dvs när vi inte alls håller oss tillbaks, så är vi så kreativa vi kan vara.

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 10 jan 2009 23:49

Grejen är att vi får ett stort problem om vi accepterar det där som "fri vilja". Följer vi Auks definition så måste vi medge att en person som går på en drog, vilken gör honom oförmögen att önska/vilja saker som han är oförmögen bemäktiga sig, och sitter inspärrad i en bur, är mer fri än den som är fri men som inte fått denna drog och som därför önskar/viljar saker som för densamme är omöjliga att bemäktiga sig. Och nästa är Matrix, förstås.

Sen att du (Auk) talar om determinismen som ett träsk, och menar att vi bara behöver behöver anta den vara falsk för att kunna behålla den "fria viljan" tycker jag är rätt lustigt. Varför överhuvudtaget tala om viljan som fri? Att vi har val, vilka aldrig är helt fri, i vilka vi måste fatta beslut och agera, på vilket sätt kan det rimligen göra viljan fri? Det kan det inte, och inget du tillför kan heller göra det. Alltså kan vi enkelt slopa den fria viljan. Sen kan vi tala om relativa friheter, valmöjligheter (i den mån val, tekniskt sett, är möjliga), men det ser jag som en helt annan fråga. Där handlar det primärt om kvantiteter och kvaliteter, något förhållandevis konkret, inte något metafysiskt subjekt av det slaget som fri vilja implicerar. Får jag fråga varför den här frågan engagerar dig så djupt? Det är jag nyfiken på.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

suchanother
Avstängd
Inlägg: 4109
Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
Ort: Göteborg

Inläggav suchanother » 11 jan 2009 00:18

Avant, jag tycker du banaliserar allt till determinism. Vi är väl inga robortar? Den fria viljan finns väl där i viss mån?
Va fan snackar du om?

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 11 jan 2009 17:03

Tycker inte jag reducerar allt till determinism, talar förövrigt högst sällan i termer av orsak och verkan. Jag understryker görandet, viljandet är inte särskilt relevant som jag betraktar saken. Vad som är relevant är huruvida en viss handling är rätt eller fel, och därför i sig själv är värd att utföras. Och visst finns ett historiskt subjekt, men hur skall det förstås?

I Marx efterföljd tycker jag du skulle vara mer skeptisk här. För att leka med Gödel, ponera att jag lägger fram en fullt hållbar rationell motivering för det ena eller andra och hävdar att det är anledningen till att jag gjorde si eller så, fullt rimligt; beakta därefter andra sidan av myntet, min rationella motivering är blott en rationalisering utav något primärt driftsbetingat (eller en produkt av min socio-ekonomiska position). Två (tre) tolkningar, båda (alla tre) fullt rimliga, men vissa ömsesidigt uteslutande (andra inte). Här står vi onekligen inför ett val. Vad som intresserar mig är vilka implikationer antagandena får.

Jag skulle hellre tala om en viss inre logik till skeenden, än absoluta viljor som avgör.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

suchanother
Avstängd
Inlägg: 4109
Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
Ort: Göteborg

Inläggav suchanother » 11 jan 2009 17:12

Och Gödels bidrag är.....?
Varför blanda in honom?


Återgå till "Religion och andlighet"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 11 och 0 gäster