"Tecken", eller sammanträffanden?

[hovnarr]

Ja, det är verkligen lite lustigt.

Gaaahhh.... försöker få rätsida på tecknen här. Det känns som jag är nära att lösa en gåta, men jag lyckas inte riktigt greppa den.

När jag tittade på din profil var det mest framträdande (det som slog mig mest så att säga, vad jag uppmärksammade) att du var från Finland, och så kom jag att tänka på att jag nyss läst Paasilinnas "Åskgudens son" (som handlar om de finska forngudarna). I kören jag sjunger i framförde vi också nyligen Besvärjelse till ett öppet hav - en latinsk hymn till bl.a. Ukkos ära. Således associerade jag främst till de finska forngudarna när jag såg att du var från Finland, och så visade det sig att du just idag skulle ha prov i ämnet.

Kan du tänka dig någon koppling mellan kattfötter och finnarnas asatro?

Nej nu jävlar! Kattfötternas dån!! Dvärgarna smidde kedjan till fenrisulven av en massa omöjliga substanser, bl.a. kattfötternas dån. Kedja, det får mig att tänka på länk, något som är sammankopplat. Jag tror vi är något på spåren. Något slags länk mellan Finland och Sverige. Besynnerligt...

[Advocate]

Hmm jag vet inte. En länk mellan finland och sverige? Kommer att tänka på den minoritets kultur jag tillhör, finlandssvenskarna. Finlandssvenskheten betyder mycket för mej och jag är i överlag mån om att betona att jag är finlandssvensk. Kan detta vara något?

Läs mer om oss här.
http://susning.nu/Finlandssvensk

Om du vill veta mer om finlandssvenskarna och deras särdrag så berättar
jag gärna

Hmm...borde förresten skriva en ny profil.

[hovnarr]

Min mor är finlandssvensk och kom till Sverige i tjugoårsåldern. Själv är jag, strängt räknat, mer finsk än svensk, eftersom det på fars sida finns värmlandsfinnar långt bakåt i tiden. Tyvärr talar jag ingen finska (annat än några få, korta, bevingade ord). Men jag tycker mycket om det finlandssvenska - sång på finlandssvenska är bland det skönaste som finns, och Huvudstadsbladet är Dagstidningen nr. 1 för mig, även om jag sällan får tillfälla att läsa den.

Var i Finland månne håller du hus? Kanske har vi någon avlägsen släkting gemensam nånstans Mor kommer i alla fall från utkanten av Helsingfors.

Något mer om fenrisulven och länken som band honom:

Ulven föddes ur en så prosaisk företeelse som att bestämma tiden. Eftersom det var en abstrakt företeelse var det naturligt om den fick allehanda proportioner där fantasin fick flöda. Det började med att Fenrisulvens band gjordes av bullret av kattfötter, kvinnans skägg, bergets rötter, björnens senor, fiskens andedräkt och fågelns spott

(ur: http://www.catshaman.com/s25symb/0hero.htm)

[Advocate]

Min mor är finlandssvensk och kom till Sverige i tjugoårsåldern. Själv är jag, strängt räknat, mer finsk än svensk, eftersom det på fars sida finns värmlandsfinnar långt bakåt i tiden. Tyvärr talar jag ingen finska (annat än några få, korta, bevingade ord). Men jag tycker mycket om det finlandssvenska - sång på finlandssvenska är bland det skönaste som finns, och Huvudstadsbladet är Dagstidningen nr. 1 för mig, även om jag sällan får tillfälla att läsa den.

Jasså, intressant. Då känner du alltså till finlandssvenskarna ganska bra. Själv talar jag just inte finska heller. Jag har läst det i snart 10 år men är ändå rätt usel på språket.

Jag kommer från Jakobstad, en ganska liten stad på västkusten norr om Vasa. Min farmors syster och hennes barn är nog de ända släktingarna jag har från Helsingforstrakten. Men de härstammar inte därifrån utan flyttade dit nångång på 40-talet.

Den där ulven tror jag inte jag har hört talas om nångång *fundersam*

[hovnarr]

Vasa säger du... Där har jag nog inga släktingar, men jag ska höra med mamma. I alla fall:

Den där ulven tror jag inte jag har hört talas om nångång *fundersam*

En del av den svenska asatron. För att summera associationskedjan: "Finland" ledde mig till "Ukko" som med hjälp av "kattfot" ledde mig till "fenrisulven" och vidare till "Sverige".

Loke, den lömskaste av asarna, fick bland annat två bestar till barn: Fenrisulven och Midgårdsormen. Den senare gnager i sig rötterna till asken Yggdrasil, som bär upp världsaltet. Den förra är det mest vidunderliga väsen man kunnat skåda. Nåväl, det kom sig att Tor en dag ville tämja fenrisulven, men fann inget som kunde binda besten. Så han anlitade ett gäng dvärgar för att smida en kedja som kunde hålla fenrisulven. Denna kedja tillverkades av en massa omöjliga ting, som står att läsa i mitt förra inlägg.

Detta om den fornnordiska mytologin. Genom din KATTFOT och vår konversation och gemensamma upplevelser i livet just nu kan man se en länk mellan den finska och svenska forntron - sen vad det ska betyda eller om det ska betyda nåt är jag inte på det klara med.

[Advocate]

Mycket konstigt. Jag vet inte heller vad detta skall betyda

Du kunde ju vara inne på fel spår...

[Tatjana]

Om man är fast besluten om att det handlar om slumpen eller motsätter sig detta kan man ju testa sina teser för att vidimera sannigshalten....

[libero]

Jag brukar tänka ig en bridgehand.(13 slumpmässigt valda kort--låt oss acceptera slumptänkandet för en stund).

har spelat många 1000 givar.Tänker ibland på hur det skulle vara att få t.ex 13st spader.Vore verkligen märkvärdigt!!

Men så inser jag att den hand jag fått,är precis lika märkvärdig (i bemärkelsen ovanlig).skillnaden är att jag inte efterfrågar just de koren)


Menar alltså att varje kombination av händelser är lika osanorlik som nån annan.Sen handlar det om vilka händelsekombinationer vi uppmärksammar.

[PopJimmy]

Ett "tecken" är när en nuvarande yttre upplevelse överensstämmer med en tidigare yttre upplevelse man lagrat i sitt minne. (Eventuellt en inre bild man kombinerat olika minnesfragment)

Ett "tecken" är alltså en association, inget mer inget mindre.

Ett sammanträffande är samma sak som ett tecken, alltså när nuvarande upplevelsen överensstämmer med en tidigare upplevelse.