Vad är Gudstro? Hur uppstår den?

Traditionella religionsriktningar, men även andlighet ur ett mer generellt perspektiv.

Moderator: Moderatorgruppen

Zarathrustme
Inlägg: 113
Blev medlem: 10 mar 2005 12:04
Ort: Södermanland

Inläggav Zarathrustme » 09 apr 2005 01:37

hovnarr skrev:Med risk att förenkla i det extrema, kan man säga att du står för följande:

"Att vara en god kristen är att göra det som verkligen känns bäst."

Naturligtvis kan man fråga: Vadå verkligen? Långsiktigt eller korsiktigt? Men tänk om man inte vet vad man känner? osv. Men jag menar om man utgår ifrån att man svarar "ja" på alla dessa tänkbara frågor och betraktar postulatet som en allmän princip snarare än ett specifikt hårklyveri.



Det beror på hur du definierar "bäst". Jag tror att alla människor gör det som de tycker känns "bäst" för dem.
Det som sätter en människa i rörelse är känslan.
Somliga gör bara det som känns roligt, andra stiger trötta upp i ottan och går till ett jobb de inte känner för, därför att deras pliktkänsla är starkare än motviljan och känns således för dessa bäst.

Låt oss säga att vår vän Kurt är på stan.

Kroppen ger signaler om att den är hungrig och kräver att Kurts "Jag" ska hörsamma kroppens känsla och köpa en Pizza.


Själen säger att det om en halvtimme kommer ett bra pogram på TV som själen inte vill missa. Bussen går om två minuter, ingen pizza.



En gammal dam kommer ut ifrån en ICA affär, en bit bort. Plötsligt går botten ur hennes papperspåse, och på trotoaren bildas en liten hög med diverse matvaror. Den gamla kvinnan halkar på en falukorv och tappar även den andra kassen som går sönder.
Kurt känner sin andes röst (samvetet) säga till "jaget" att hjälpa den gamla damen.
Right säger själen, dödshjälp möjligen. Du har väntat på det här pogrammet i en månad nu. Låtsas som du inget sett.:-$


Hallå min Pizza. Säger kroppen.
:cry:


Nu måste "Jaget" ta ställning till dessa känslor. Vilken av dessa ska Jaget böja sig under? :-k




Efter fadäsen på högskolan så har Kurt bestämmt sig för att alltid följa sitt samvete. Han har utarbetat en massa regler som han numera följer. Han biter således ihop tänderna, flinar upp sig och hjälper den gamla damen upp på benen igen. :)

Man skulle kunna kalla honom för en "lagisk hedning".

En lagisk Kristen eller ett JV frågar sig vad bibeln säger :|
och när han tror sig veta det, då vet han automatiskt vad han "känner" för. Han är ärlig när han säger det, men det är endast pliktkänslor som driver honom. Han ser fram emot tusenårsriket och himmelen eftersom hans liv är som ett tråkigt jobb, som måste göras. Bokstaven inhuggen i hjärtan av sten. =;

För det nya förbundets människa är inte himmelen någon morot i framtiden, utan himmelen är här. Att följa sitt samvete är i sig en enorm källa till glädje. \:D/


Kroppen däremot är inte frälst, utan vill med alla medel få Jaget att avsätta anden så att kroppen åter får regera.


Själen är inte heller frälst, utan vill även den övertala Jaget att ge henne makten. Vi uppmanas att arbeta på vår själs frälsning, Den vägen kallas paradoxernas väg och endast den ödmjuke kan ta sig fram.


En God Lagisk (Gamla Förbundets) kristen följer sitt samvete som säger att hon ska följa bokstaven.


En god (nya förbundets) kristen, följer även hon sitt samvete, men då hon har "sett" Gud, har hon inte bara sett bokstaven , utan även Ordet, han vars namn även är barmhärtighet. Lagen skriven på hjärtan av kött. En levande lag som är flexibel och barmhärtrig.



Knäpp en gök och lev väl.


Zara...

Tatjana
Inlägg: 471
Blev medlem: 29 okt 2004 05:25

Vad är Gudstro? Hur uppstår den?

Inläggav Tatjana » 09 apr 2005 03:40

hovnarr skrev:Det ska sägas att när detta skrevs hade folk nog en mycket bättre uppfattning än vad jag har just nu om vad gud är för något. Jag anser mig i dagens läge inte kompetent att pröva om ett uttalande kommer från gud, då jag ifrågasätter att han/hon/den/det alls existerar idag i större grad än en enhörning eller kungen av Frankrike.

Helt utmärkt! Varför tror du att de hade bättre uppfattning om vad deras gud var för något?
Du kan ju köra uteslutningsmetoden, om det finns en gud- tror du att han vill att "sitt" folk skall kriga?-skapa en person för att se henne dö, verkar inte logiskt alls. Om det finns en gud så vill han troligen att vi skall leva- varför annars skapa oss? (vi har ju livslust av attan)
Du är kompetent, likväl som någon annan. Det skall vara logiskt- låt oss säga att bibeln är sann, då offrade gud sin son för människorna-jesus han dödades av hedningar dvs icke troende. Är det rimligt att en kyrka firar jesus födelsedag på en dag som är avsatt för hans fienders traditioner?
Är det logiskt att en kristna slår ihjäl kristna på Irland, de skall ju stå för samm sak, är det logiskt att en kyrka i gbg tycker att kvinnliga präster är bra men det gör inte kyrkan i Gävle, läser de inte samma bok?
Är det logiskt att kyrkan ger Dalai Lama pris när han pratar om ett krig där alla kristna skall dö en blodig död?

Menar du att man inte bör fästa någon vikt vid ett argument som kommer från en person som äras (eller annars har något att vinna) av argumentet? Det finner jag orimligt. Varje argument bör utvärderas separat, oavsett vem som uttalar det.

Jag anser att gud är störst, sedan om du kan lära mig om Kant, visst, nice.
OM gud finns och OM bibeln är sann så är han skaparen av himlarna och jorden. Skulle inte han då veta vad som är bäst för oss.
Ett inspirerat uttalande ger äran åt gud ett icke inspirerat uttalande ger äran åt uttalaren. Skall vi ära människor, javisst men det blir aldrig någon förändring här på jorden då.
Vi kan finna uppgifter i bibeln som helt utan tvekan är inspirerade då människorna helt omöjligt kunde ha den informationen.
tex att haren idisslar, ngt vi har "kommit på" under senare tid, samt att jesaja skrev att jorden är rund och "hänger på ingenting". Det finns profetior i bibeln som har uppfyllts med exakthet som endast kan bevisa att det är guds inspirerade ord. Det är därför man börjar tro, man ser att bibeln är sann hittills-ser profetiornas uppfyllelse, varför skulle gud börja ljuga om han talat sanning i 3000år?

LOL :lol: får mig att tänka på "Anna, Anna, släpp in mig Anna."

typ, fast kaffet är redan färdigt.

Jag söker inte efter någon ynnest. Livet är sin egen belöning, precis som den moral som jag följer. Ingen behöver locka med någon belöning i livet efter detta

Men om du tittar på livet idag, är du lycklig i det du gör? Visst du har säkert ett jobb, kanske några trevliga vänner att träffa, en kärlek osv osv
men har du aldrig undrat.
Är det detta som är livet? Skall det vara såhär? Äta, jobba, sova, dö?
Naturligtvis har du det, vad hade du annars gjort på ett filosofiforum?
Men finner du din tillfredställelse i filosofin? Livet är sin belöning för dig, men inte för din granne som blir misshandlad varje dag, är inte det orättvist? Barnen i Kambodja, cancersjuka osv osv

Menar du alltså följande?
*Gud har skrivit Bibeln
*I Bibeln står det att Gud finns
*I Bibeln står även mycket annat, som att man måste leva på ett visst sätt
*Människan vill ha Guds ynnest
*Alltså finns Gud, och man måste leva på ett visst sätt för att få Hans ynnest.

1.Bibeln är guds inspirerade ord till människan, han har visat sig (ingen kan se gud och överleva) i drömmar, syner osv och sagt till de olika författarna som skrivit de 66böckerna som sedan har förts ihop och bildat en sammstämmig bok med samma innehåll och mål, samma gud och moral, samma profetior och uppfyllelser som sträcker sig över mer än 3000år. Den har överlevt att brännas på bål, förbjudas, avskrivningar, vatten, eld och total förakt av människor. Varför? INGEN annan bok har visat sig var aktuell efter 3000år förutom bibeln. Visst tror jag att gud har skyddat denna boken mot förstöring.
2. I bibeln står det hur man bör leva här på jorden för att klara sig undan alla de hemskheter som vi skapar. Den är en historiebok en släktkrönika en thriller och den har ett syfte. Jordens syfte, guds syfte med människorna. Genomgående i hela bibeln är samma tema-guds syfte med oss och jorden.

Som du känner till är jag kritisk till vissa av antagandena och slutsatserna ovan.

Kritik är bra.

Domedagen antar jag, kanske envars död. Har du en annan tolkning? Spelar det någon roll?

Jag har som sagt ingen "egen" tolkning av bibeln. Jag läser det som står i hela bibeln och den får därigenom en mening.

Jag personligen har inte mycket till övers för svenska kyrkan.

psykologivetenskap, Dr. Phil och Dalai Lama - förbi är romarbrevens dagar. Bibeln är för den litterära världen vad popmusik är för den musikaliska.

Jag tror att du har fel här, vad grundar sig dagens popmusik på? Jo de 3gamla elvis ackorden.
Vad grundar sig dr Phil och i allra högsta grad Dalai Lama på?
Jo bibeln!
Jag gillar oxå dr Phil, han kan ge många råd om lycka och välgång. Men han kan inte förklara varför jag finns till. Dalai Lama, javisst. han är en människ precis som du och jag, varken mer eller mindre. Han sa något som vi alla tänkt på under en längre tid.
Se på påvens död, vem är det som har dött igentligen? Gud? Det finns ingen gud med i det hela, folket vänder sig till ännu en mänsklig ledare.

Nu är det "vadå gud?" som gäller.

Låt mig svara med en fråga, vem skapade universum?
Innan ni går: För till från knappen från till till från. Tänk på miljön....

Användarvisningsbild
hovnarr
Moderator
Inlägg: 2732
Blev medlem: 26 jul 2004 10:39
Ort: Början

Inläggav hovnarr » 09 apr 2005 12:28

Zara skrev:För det nya förbundets människa är inte himmelen någon morot i framtiden, utan himmelen är här. Att följa sitt samvete är i sig en enorm källa till glädje.


I så fall är jag en människa av det nya förbundet! \:D/

Zara skrev:En god (nya förbundets) kristen, följer även hon sitt samvete, men då hon har "sett" Gud, har hon inte bara sett bokstaven , utan även Ordet, han vars namn även är barmhärtighet. Lagen skriven på hjärtan av kött. En levande lag som är flexibel och barmhärtrig.


Det här förstår jag inte. Syftar du på bibeln och jesus? Måste man bära sig åt med dem på något särskilt sätt?

Zara skrev:Vi uppmanas att arbeta på vår själs frälsning, Den vägen kallas paradoxernas väg och endast den ödmjuke kan ta sig fram.


Om vi bortser från den starkt kristna klangen i ordet "frälsning" så tror jag de flesta med en strimla andlighet i kroppen skulle hålla med. Det är verkligt skojigt, befriande och intressant att utveckla sitt inre. Är det denna utveckling, i samklang med samvetet, som du tycker är att närma sig gud, och där du också håller dig öppen för möjligheten att resan inte behöver gå via bibeln?

Och så Tatjana!

men har du aldrig undrat.
Är det detta som är livet? Skall det vara såhär? Äta, jobba, sova, dö?


You bet.

Men finner du din tillfredställelse i filosofin?


Till viss del. Har varit intensivt filosofiintresserad i ett år och det har gett mig mycket. Jag vet bättre var jag ska leta för att minska min frustration. Det är så när man städar och slänger: man hittar lättare vad man söker. Jag är mycket tacksam för filosofin, inte minst detta forum.

Livet är sin belöning för dig, men inte för din granne som blir misshandlad varje dag, är inte det orättvist? Barnen i Kambodja, cancersjuka osv osv


Jag har (tyvärr kanske) inte så höga ideal att min sinnesfrid störs av "barnen i kambodja" och liknande. Jag bryr mig mest om mina nära och kära och mina intressen. På ett mindre egocentrerat plan är det snarare hur människor beter sig mot varandra som stör min sinnesfrid, än mer påtagliga brister såsom sjukdomar, fattigdom osv. Men det största hotet mot min sinnesfrid är inte världens orättvisor utan det är just den gnagande frågan jag citerat dig på ovan: Is this it? Är det det så är det, OK för mig, men jag skulle vilja veta.

Jag tror att du har fel här, vad grundar sig dagens popmusik på? Jo de 3gamla elvis ackorden.


Skulle du säga att det är stor skillnad på dig och en dinosaurie? Det skulle jag.

Men han kan inte förklara varför jag finns till.


Jag vet inte ens om "varför finns jag till?" är en berättigad fråga. Om jag ställer den för mitt inre får jag till svar:

LEV!

Se på påvens död, vem är det som har dött igentligen? Gud? Det finns ingen gud med i det hela, folket vänder sig till ännu en mänsklig ledare.


Det behöver du inte övertala mig om.

Låt mig svara med en fråga, vem skapade universum?


Härligt, fler frågor. Här kommer ännu fler:

Är "vem skapade universum?" en välformulerad fråga?
I så fall är väl "vem skapade den som skapade universum?" en välformulerad fråga?
Finns där en logisk skillnad mellan frågan och meta-frågan, som berättigar den ena men inte den andra?

§

Zarathrustme
Inlägg: 113
Blev medlem: 10 mar 2005 12:04
Ort: Södermanland

Inläggav Zarathrustme » 09 apr 2005 23:55

hovnarr skrev:
Zara skrev:För det nya förbundets människa är inte himmelen någon morot i framtiden, utan himmelen är här. Att följa sitt samvete är i sig en enorm källa till glädje.


I så fall är jag en människa av det nya förbundet! \:D/





Kul att du känner samhörighet med oss. Men då förbundet är ett förbund mellan Gud och människa, så borde detta möte inte ha passerat dig obemärkt, vilket det tycks ha gjort då jag läser olika inlägg av dig på detta forum..





Zara skrev:En god (nya förbundets) kristen, följer även hon sitt samvete, men då hon har "sett" Gud, har hon inte bara sett bokstaven , utan även Ordet, han vars namn även är barmhärtighet. Lagen skriven på hjärtan av kött. En levande lag som är flexibel och barmhärtrig.



hovnarr skrev:
Det här förstår jag inte. Syftar du på bibeln och jesus?



Ja. Det är som med "the dead marshes", "det döda träsket" i LotR. Det finns en väg genom träsket och det är bara om den jag kan vittna. Finns det fler vägar? Vad vet jag?

Förbundet förutsätter ett möte. Inte med en bok, utan med en person...
Jesus...
Jesus kallas för "ordet".


hovnarr skrev:Måste man bära sig åt med dem på något särskilt sätt?



Kommer att tänka på ett skriftställe i Joh 6. Lärjungarna frågade mästaren "vad ska vi göra för att utföra Guds gärningar?"
Mästaren svarar, "detta är Guds gärning att ni tror på den han har sänt".

Vi människor har en väldig tro på vår förmåga. Allt vi behöver veta är vad som förväntas av oss och kunskap om hur vi ska göra. Lärjungarna var inget annorlunda än oss.
- Vad ska vi göra?
Jesus svarar;

-Detta är Guds gärning att ni tror...

Gud och människa talar förbi varann, som vanligt.

Zara skrev:Vi uppmanas att arbeta på vår själs frälsning, Den vägen kallas paradoxernas väg och endast den ödmjuke kan ta sig fram.




hovnarr skrev:Om vi bortser från den starkt kristna klangen i ordet "frälsning" så tror jag de flesta med en strimla andlighet i kroppen skulle hålla med. Det är verkligt skojigt, befriande och intressant att utveckla sitt inre. Är det denna utveckling, i samklang med samvetet, som du tycker är att närma sig gud, och där du också håller dig öppen för möjligheten att resan inte behöver gå via bibeln?


Du kan utveckla ditt inre utan att någonsin möta Gud. Men du kan aldrig möta Gud utan att du utvecklas.

Jag tror att enda vägen till Gud är genom ett möte med detta väsen vid namn Jesus. Om Jesus ( dvs hans namn) kan uppenbara sig i någon annan religion, är mer än vad jag vet.


Zara..

Användarvisningsbild
cogito
Inlägg: 621
Blev medlem: 10 mar 2004 17:01

Inläggav cogito » 10 apr 2005 00:27

Hovnarr:
Is this it? Är det det så är det, OK för mig, men jag skulle vilja veta.

Hovnarr, jag har hittat en sajt åt dig av en som inte heller vet, men kollegialt ställer frågan:

Are you ready to enter the spiritual world?

http://www.menschengeist.de/interface/index.htm

mvh/ cogito

Tatjana
Inlägg: 471
Blev medlem: 29 okt 2004 05:25

Inläggav Tatjana » 10 apr 2005 00:59

hovnarr skrev: You bet.

Och den filosofiske nerven i dig kanske till och med fortsätter att fråga,
-varför ställer jag mig frågan om "this is it"?
Varför har jag ett behov av en djupare tillfredställelse än det den komersiella världen kan ge? Och varför har ALLA människor samma önskan, att kunna få svaret på frågan -Varför?
Vad gör man då?
Jo... söker!! söker och söker tills att man en dag känner att man faktiskt har "hittat hem". Alla dagar blir inte som i ajax reklamen, men man kan, om man har "hittat det" känna en harmoni och ett lugn.
Samt förståelse för varför världen ser ut som den gör.
Jag röstar ännu en gång på uteslutningsmetoden.
SVAR VILL VI HA!! SVAR SKALL VI HA!!
Jaha, vart hittar vi dem då? Hur ser spelplanen ut? Vi har skippat en del märkliga beteenden för att övergå till det som vi kan anse som "givande".
Tex. Filosofi- vad är nu detta?
Kan filosofin förklara varför jag känner som jag gör? Javisst kan den det, bara att välja vilken filosof jag känner att jag vill följa... finns massor.
De kan förklara livet, döden och till och med känslan av hur det känns att dricka rutten mjölk.
vad min sko klämmer, Imorgon kan jag vara en filosof bara jag hittar på något som många andra människor tycker likadant. Fast vad spelar det för roll? Om 100 är det inte värt ngt längre.
Jag har (tyvärr kanske) inte så höga ideal att min sinnesfrid störs av "barnen i kambodja" och liknande.

Det skall du vara glad för, det är nog inget roligt alls. (Människan är begränsad tack och bevare mig väl).
Skulle du säga att det är stor skillnad på dig och en dinosaurie? Det skulle jag
.
Jag menar inte så, men om du tror på evolution så borde de tre trista ackorden vara grunden till vad vi idag trallar på.
Och jag vara det som kom av en dinosaurie likväl (kanske kan verka så en gång i månaden...)

Jag vet inte ens om "varför finns jag till?" är en berättigad fråga. Om jag ställer den för mitt inre får jag till svar:

Vad är det som motsäger det? Det är inte så att man slutar leva för att man ifrågasätter meningen med livet? Du är här! Född med känslor, medvetande och kunskap. Du har en bild av hur du vill att ditt liv skall vara är det inte du som är chefen över ditt liv? De känslor som du har i ditt hjärta, de flesta runt omkring dig har dem oxå. Tycker du inte att det är ett märkligt sammanträffande? Om vi är här för att acceptera att livet bara "är" varför kan vi inte göra det då?

Är "vem skapade universum?" en välformulerad fråga?
I så fall är väl "vem skapade den som skapade universum?" en välformulerad fråga?

Visst det finns inga frågor som man inte kan ställa, vi har skapat miljontals smågudar i samhället.
Var det vi som skapade gud? Det tror jag inte, hur skulle vi kunna veta vem gud var? Hur kan vi sammstämmigt ära samma skapare på samma sätt? Ingen människa vill ge någon annan än sig själv äran för något.
Kan vi påstå att vi skapade jorden- då gör vi det, fast vi har inte riktigt koll på hur vi gjorde. ???
Innan ni går: För till från knappen från till till från. Tänk på miljön....

Zarathrustme
Inlägg: 113
Blev medlem: 10 mar 2005 12:04
Ort: Södermanland

Inläggav Zarathrustme » 10 apr 2005 03:17

Tatjana skrev:
Zarathrustme skrev:För att göra en otroligt lång historia kort, så innebär blodsförbundet att Jesu död även var vår död. Därför säger Paulus i Gal 2:19 "Jag är korsfäst med kristus", trots att han inte ens var en troende när Jesus korsfästes.


Men om du läser hela versen så handlar det om hur Paulus berättar att alla människor är födda judar och inte hedningar. Om de sedan följer de lagar som var istället för att följa gud och tro på jesus så blev de orättfärdiga.
"Jag har ju genom lagen dött bort från lagen för att leva för Gud. Jag har blivit korsfäst med Kristus,"

och det är fortsättningsvis inte så att Paulus dog,
Gal 2:20 "men jag lever, fast inte längre jag själv, det är Kristus som lever i mig. Så långt jag ännu lever här i världen lever jag i tron på Guds son, som har älskat mig och offrat sig för mig. "
gal 2:21 "Jag kastar inte bort Guds nåd; om lagen kunde ge rättfärdighet hade ju Kristus inte behövt dö."

Alltså: om människan hade förstått att de inte kan ta hand om sig själva och skapa egna lagar så hade de inte mått så dåligt. Om människorna hade följt gud, då hade jesus aldrig behövt dö. dvs. Paulus irriterar sig för de människor som inte lyssnar på honom utan följer världens ordning, han menar att han därför "dör" med/för dem. Om de däremot gör som han själv-följer jesus kristus så skulle det bevisa att de är sanna kristna.

Det är inte tal om ngn poltergeist historia- jesus dog... för att leva i oss som tror på honom.. så att vi kan göra det som han hade gjort om han levt. Verkar väldigt ologiskt. (pay it forward strategi?)


Jag föddes under Adam men blev "född på nytt". Precis som Jesus sa till Nikodemus i Joh 3:3 " Om en människa icke bliver född på nytt, så kan hon icke få se Guds rike."


Jesus blev inte född med den adamska synden, vad han menar är att de människor som blivit "födda på nytt" har gjort är att ändrat sin sinneställning.
Joh 3:5
Jesus svarade: ”Sannerligen, jag säger dig: den som inte blir född av vatten och ande kan inte komma in i Guds rike.
Joh 3:6
Det som har fötts av kött är kött, och det som har fötts av ande är ande.
Var inte förvånad över att jag sade att ni måste födas på nytt.
Vinden blåser vart den vill, och du hör den blåsa, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den far. Så är det med var och en som har fötts av anden.”
Joh 3:9
Nikodemos frågade: ”Hur är detta möjligt?”
Jesus svarade: ”Du skall vara lärare för Israel och förstår inte det!
Sannerligen, jag säger dig: det vi vet förkunnar vi, och det vi har sett vittnar vi om, men ni tar inte emot vårt vittnesbörd.
Om ni inte tror när jag talar till er om det jordiska, hur skall ni då kunna tro när jag talar till er om det himmelska?

Om folket inte lyssnade till jesus ord om hur lagarna var för de orättfärdiga och skadade människorna, hur skulle de kunna tro på honom när han talade om (en paradisisk jord) en himmelsk fader? Jo, de var tvugna att ändra sin sinnesstämmning och lyssna. Det hade inte hjälpt om de hade korsfäst varandra eller druckit vin och kallat varandra bröder. Döpt sig i vatten eller ngt annat.
Tro kommer genom kunskap en stark tro bygger på mycket kunskap.

En förbundsbroders juridiska verklighet är således

Korsfäst med kristus
Död med honom
Uppväckt med honom (Jesus kallas efter uppståndelsen för den förstfödde av många bröder Rom 8:29)
Sitter med honom i himmelen.
Lever inte längre under Adam och lagen


Rom 8:14
Alla som leds av ande från Gud är Guds söner.

Joh 3:13
Ingen har stigit upp till himlen utom den som stigit ner från himlen: Människosonen.


Vi är guds söner och döttrar precis som jesus, men vi är inte helsyskon. Jesus far var ju onekligen gud.

Rom 8:33
Vem kan anklaga Guds utvalda? Gud frikänner,
vem kan då fälla? Kristus är den som har dött och därtill den som har uppväckts och sitter på Guds högra sida och vädjar för oss.

Om vi sitter där med honom varför skall han vädja för oss inför sin far?
Och vad är det han vädjar om? Att vi skall få komma dit? Vad skall vi göra där?

Man behöver inte ha läst näringslära för att tillgodogöra sig en god middag. Men om man ska förklara assimilationen så gynnar nog dessa kunskaper förutsättningarna för en lyckad sådan.


1 Mos 3:5
Men Gud vet att den dag ni äter av frukten öppnas era ögon, och ni blir som gudar med kunskap om gott och ont.”

:wink:

Tack för dina intressanta inlägg.





Jag drar mig för att besvara dina åsikter, då jag fruktar att jag är tvungen att skriva en hel bok.

Det skulle ta hela mitt friår i anspråk.

Även om jag gjorde det, betvivlar jag att det skulle hjälpa.


Under många år samtalade jag regelbundet med JV.
Två kom och knackade på dörren och novisen började "fiska" för att sedan överlåta arbetet till den mer erfarne. Vi träffades regelbundet och talade massor av timmar och när deras argument tog slut så byttes bara "spelarna " ut. Tillslut var det "höjdarna " inom JV i staden som var hos oss. När deras teologi tog slut försvann de bara.

Samma sak händer hela tiden i mina kontater med JV.
De är inga sökare, då de redan har alla svaren.

I mitt sista möte med JV (förra året) frågade jag om han ville be bönen ifrån bibeln "Rannsaka mig Gud och känn mitt hjärta och se om jag är stadd på en olycksväg och led mig på den rätta vägen."

Det ville han inte.

Det var för övrigt en jobbarkompis. Vi kom ialla fall överens om att samtala varje lunchrast under överskådlig framtid. Efter tre samtal uteblev han till det fjärde. Sedan låtsades han inte mer om vår överenskommelse.

När jag läser vad du skrivit så är det bara som ett déjà vu.

Min tid står till de behövandes förfogande, men jag upplever inte dig som en sådan.
Är dock öppen för att jag har fel.
Har jag det?

Zara..

Tatjana
Inlägg: 471
Blev medlem: 29 okt 2004 05:25

Inläggav Tatjana » 10 apr 2005 05:44

Zarathrustme skrev:Min tid står till de behövandes förfogande, men jag upplever inte dig som en sådan.
Är dock öppen för att jag har fel.
Har jag det?

Zara..


Nej du har inte fel. Det är uppenbarligen jag som har det.
Innan ni går: För till från knappen från till till från. Tänk på miljön....

Användarvisningsbild
cogito
Inlägg: 621
Blev medlem: 10 mar 2004 17:01

Inläggav cogito » 10 apr 2005 17:34

Tatjana:
Jag röstar ännu en gång på uteslutningsmetoden.
SVAR VILL VI HA!! SVAR SKALL VI HA!!
Jaha, vart hittar vi dem då? Hur ser spelplanen ut?

Så talar minnsan inte en "klassisk" JV enl. min personliga erarenhet. Hatten av Tatjana! Vet inte om du vill språka med mig, men här är min position:

Bibeln som "enda" spelplan har nackdelen av att vara ett skrivet, historiskt dokument. Nödvändigtvis uppkommer olika tolkningar, det ligger i det skrivna ordets natur. Det historiska elementet gör att frågor om tillblivelsen kommer upp: Vilka delar har valts ut? Av vem? Vilka tillägg kan har införts och i vilket "välmenande" syfte? Kan jag som nutidsmänniska förvärva gammalgrekiska, armenska, hebreiska och finna den mening som orden gav uttryck för för nedtecknaren?

Med vetskap om dessa svårigheter - hade inte de inspirerade skildrarna då försökt att anförtro det viktigaste, det som inte går att klä i "folkliga" liknelse i en muntlig "bevarandeform", i en med nödvändighet elitär krets? För att undvika skriftspråkets faror?

Är spelplanen möjligtvis större än dokumenten? Och det som är anförtrodd dokumenten, är det inte möjligt att även här användes ibland en slags "kod" som kläs i vanliga ord? Så att innehållet kan ge mening i flera dimensioner? T ex kommer Nikodemus "om natten" och betecknas som en "Israels lärare". Kan meningen alltid vaskas fram genom läsning?

undrar cogito

Tatjana
Inlägg: 471
Blev medlem: 29 okt 2004 05:25

Inläggav Tatjana » 10 apr 2005 22:15

cogito skrev:Hatten av Tatjana! Vet inte om du vill språka med mig, men här är min position:

Jo jättegärna!!

Bibeln som "enda" spelplan har nackdelen av att vara ett skrivet, historiskt dokument.

På vilket sätt ser du det som en nackdel? Arkeologin och historien går hand i hand.
Nödvändigtvis uppkommer olika tolkningar, det ligger i det skrivna ordets natur. Det historiska elementet gör att frågor om tillblivelsen kommer upp: Vilka delar har valts ut? Av vem?

Om man läser en bok, vilken som helst. Låt oss säga Tinas kokbok kan man finna på vilket sätt man lagar mat, ett tillägg till Tinas kokbok kan vara en sidekick-hur Tina går och handlar, kanske inte behandlar matlagning i sig men man kan ändå förstå "sammanhanget" eller kopplingen. En historia om hur Tinas granne går ut med hundarna skulle inte passa in i Tinas kokbok. Det kan vi sammstämmigt erkänna.
Bibeln har ett tema- bibelboken handlar om något. Om man läser ett dokument som snackar om en gud men helt skiljer sig från det dokumentet som man tidigare läst så kan man kanske utesluta det dokumentet. Eller låta det tillhöra en annan bok.
Med vetskap om dessa svårigheter - hade inte de inspirerade skildrarna då försökt att anförtro det viktigaste, det som inte går att klä i "folkliga" liknelse i en muntlig "bevarandeform", i en med nödvändighet elitär krets? För att undvika skriftspråkets faror?

Det finns flera tillfällen då Jesus tilltalar sina "anhängare" i det syftet att försöka få dem att förstå genom liknelser. Men det kanske är så att en liknelse om en äng med sädeslag inte kan tolkas likadant för dig som för mig. Vad man då bör göra är att läsa hela bibeln, om gud i början kallar en äng med olika sädesslag för världens olika religioner så är det högst troligt att han menar det i fortsättningen av boken också.

Är spelplanen möjligtvis större än dokumenten?

Jag vill inte tro att det vi ser och det vi uppfattar är det enda som existerar, jag vill så gärna tro på en rättvis värld och känna den glädje i mitt hjärta ända ut på mina läppar utan att känna mig elak eller egoistisk.
Den enda förklaringen jag har fått som ger mig möjlighet att känna lyckan är den jag fått genom bibeln.

Kan meningen alltid vaskas fram genom läsning?

Mycket bra fråga tycker jag, jag skall fundera på svaret ett tag till. :)
(Min spontana tanke är Nej, men jag undrar då. Hur kan man annars finna meningen? Erfarenhet? Hjärteinställning, den är viktig - hjärtats inställning)

Jag är inte ett regelrätt JV, jag är en sökare, kärleken består- föremålet växlar.
Innan ni går: För till från knappen från till till från. Tänk på miljön....

Användarvisningsbild
hovnarr
Moderator
Inlägg: 2732
Blev medlem: 26 jul 2004 10:39
Ort: Början

Inläggav hovnarr » 10 apr 2005 22:48

Zara skrev:Kul att du känner samhörighet med oss. Men då förbundet är ett förbund mellan Gud och människa, så borde detta möte inte ha passerat dig obemärkt, vilket det tycks ha gjort då jag läser olika inlägg av dig på detta forum..


Du har rätt naturligtvis. Borde sagt att jag beter mig som en människa av det nya förbundet.

Zara skrev:-Detta är Guds gärning att ni tror...


Konstruktionsfel.

Zara skrev:Förbundet förutsätter ett möte. Inte med en bok, utan med en person...


Jag är här. Här är jag. Var är Jesus?

cogito skrev:Hovnarr, jag har hittat en sajt åt dig av en som inte heller vet, men kollegialt ställer frågan:


"Klarade" den lätt, men finalen var en besvikelse. Ingen Jesus där heller. :cry:

Tatjana skrev:Alla dagar blir inte som i ajax reklamen, men man kan, om man har "hittat det" känna en harmoni och ett lugn.


Mitt problem är att jag äcklas av sökandet. Äcklet är mitt hem. Jag har varit på så många visningar, och det är renoveringsobjekt hela bunten.

Tatjana skrev:Om vi är här för att acceptera att livet bara "är" varför kan vi inte göra det då?


Den här frågan är ett cirkelbevis i sig. Eller mer som ett sånt där tillvridet ballongdjur. Om vi är här för att [någonting], ja då finns det ju en mening, en skapare. Då kan man verkligen fråga sig varför han/hon/det sått så mycket tvivel i lilla mig t.ex. Om det däremot inte finns det, då är frågan istället varför jag tror att det finns en mening. Och den frågan har jag tyvärr funnit mer tillfredsställande svar på, så... jag vet inte vad jag ska tro helt enkelt. Men det visste du redan.

Tatjana skrev:kärleken består- föremålet växlar


Så säger min far också - fyrkantig ateist, 70+, inne på fru #3

Vad trött jag är på alltsammans. Trött på min otacksamhet, trött på min sökande. Bläh.

§

Tatjana
Inlägg: 471
Blev medlem: 29 okt 2004 05:25

Inläggav Tatjana » 10 apr 2005 23:48

Kära:
hovnarr skrev:Mitt problem är att jag äcklas av sökandet. Äcklet är mitt hem. Jag har varit på så många visningar, och det är renoveringsobjekt hela bunten.


Jag har haft väldigt svårt att finna "den rätte" mannen i mitt liv, anledningarna till det kan vara olika, men konstaterandet är detsamma.
Vad blir resultatet? Jo jag tröttnar på att träffa olika killar som hela tiden inte visar sig att leva upp till mina förväntningar om hur de vs jag skall vara. Jag bestämmer mig för att sluta leta och rättfärdiga mig med att jag faktiskt inte har fyllt 30. Dessutom- alla killar är skit.

1. Fine, blir jag lycklig nu då?
Nix.
Min vägran att acceptera det faktum att man måste leva tillsammans med en man för att vara reko (allting på konsum är förpackat för två) krockar med det faktum att detta är min absolut innersta önskan.

Så det bästa för mig själv är nog att fortsätta leta.


Den här frågan är ett cirkelbevis i sig. Eller mer som ett sånt där tillvridet ballongdjur. Om vi är här för att [någonting], ja då finns det ju en mening, en skapare. Då kan man verkligen fråga sig varför han/hon/det sått så mycket tvivel i lilla mig t.ex.


Visst, men om vi då tillskriver alla goda egenskaper till gud och alla dåliga egenskaper åt djävulen så har vi ett svar.
Meningen-Gud
Tvivel-Satan
Låter som en saga, men vi gillar ju sagor, med lyckliga slut. (så levde de lyckliga)
Jag tror att vi människor har blivit sårade och skadade i så många år att vi inte längre kan tro på en rättvis värld och ett lyckligt slut. Vi har tappat hoppet.
För den delen behöver inte tvivel vara något negativt, av tvivel kommer kunskap.

Om det däremot inte finns det, då är frågan istället varför jag tror att det finns en mening. Och den frågan har jag tyvärr funnit mer tillfredsställande svar på,


Varför tror du att det finns en mening med livet?
Jag tror att meningen med livet är att leva, så jag kan inte förstå varför vi skall dö. Meningen med livet är det som vi dagligen gör och som vi tycker om att göra. Vad som däremot skall bort (fem myror är fler än fyra elefanter) är sorgen, smärtan, ondskan... allt det där trista.

Vad trött jag är på alltsammans. Trött på min otacksamhet, trött på min sökande. Bläh.

Se tillbaka på dig själv för 1år sedan, kanske 2år sedan... Funderade du ens på om du var otacksam eller inte, funderade du på om du sökte?
Jag tror inte man kan förvänta sig att det skall komma en uppenbarelse en dag.
- NU VET JAG!! Jag har svaret!!
Den kunskapen som kommer långsamt den processen som kräver tid och som låter personen växa in i rollen den är även den kunskapen som står sig när det svajjar i seglen.
Jag skulle bli livrädd om en neonskylt i grönt pekade på en religion och sa.
DET HÄR TANJA! ÄR SANNINGEN!!!!
-Yeah right, håll du dig till den då......

Frågan var från början- hur uppkommer gudstro?
Jag tror att jag kan påstå att den kommer inifrån.

Visst då kan ni säga mig,
-han i Knutby tyckte ju att hans tro var den rätte.

Jag tycker att skor i storlek 35är snygga, men är det rimligt att sätta dem på mina fötter när jag har storlek 38?
Jag kan prova och prova samt klämma och klämma, men jag kommer inte passa in i dem ändå.
Innan ni går: För till från knappen från till till från. Tänk på miljön....

Användarvisningsbild
cogito
Inlägg: 621
Blev medlem: 10 mar 2004 17:01

Inläggav cogito » 11 apr 2005 00:55

Hovnarr:
"Klarade" den lätt, men finalen var en besvikelse. Ingen Jesus där heller.

Nej, tyvärr. Men jag såg dock en verbal synonym, gjorde inte du det?
Vad väntar du dig? Rave-fest kickar?

mvh/ cogito

Användarvisningsbild
hovnarr
Moderator
Inlägg: 2732
Blev medlem: 26 jul 2004 10:39
Ort: Början

Inläggav hovnarr » 11 apr 2005 09:27

Tatjana skrev:Så det bästa för mig själv är nog att fortsätta leta.


Kanske det. Att pendla mellan sökandet och förnöjdsamhet-för-stunden (dvs. utled-på-sökandet) är kanske det bästa man kan hoppas på.

Tatjana skrev:Varför tror du att det finns en mening med livet?


Det är ju det jag inte gör. Rätt fråga vore: "Varför söker du ändå efter en mening, när du tror att det inte finns någon?" Det är precis som med dig och karlarna.

cogito skrev:Nej, tyvärr. Men jag såg dock en verbal synonym, gjorde inte du det?


Jodå, Mia var där.

Vad väntar du dig? Rave-fest kickar?


Mycket mer än så! Varaktig lycka, salighet, FRÄLSNING! And all that jazz.

§

Användarvisningsbild
cogito
Inlägg: 621
Blev medlem: 10 mar 2004 17:01

Inläggav cogito » 11 apr 2005 10:16

Hovnarr:
Jodå, Mia var där.

Se där, ja. Nu är det bara att släppa tankespåret att Mia är "där ute" någonstans. Mia är till att börja med målbilden för en individuell realiseringsprocess. Den dagen du byter signatur till Mia här på forumet förstår jag att saken är klar.

Själv dras jag med signaturen cogito. Har svårt för att svälja de där pillarna.


Återgå till "Religion och andlighet"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 167 och 0 gäster