Finns Gud?

[Mimi]

Jag personligen tror på Gud, jag har läst både Koranen och bibeln, det finns brister i böckerna, men de finns ett budskap om man läser mellan raderna. Jag tycker att man ska tro av egen vilja, man ska ha läst bibeln och koranen för att skaffa sig en egen uppfattning, man ska inte lyssna på andra för mycket utan det är upp till var och en.
Det finns en högre makt än oss, allt kunde ju inte ha skapats från tomma intet. Gud skapade jorden, haven, bergen allt det där, och allt vi har idag kommer från jorden. Människan skapades också från jorden.
Allt handlar om tro, det finns inte mycket vi vet säkert. folk undrar även, om Gud nu finns och älskar oss, hur finns det då krig i världen, varför är en del olyckliga? Det är den värsta frågan någon kan ställa, det är en olärd person. Varför? Djävulen finns också.

[kWee]

vad finns mellan raderna?

[freddemalte]

Du skriver: ”Jag personligen tror på Gud”.

Det säger mig egentligen inte speciellt mycket eftersom ordet Gud beskrivs på så många olika sätt i olika religioner och dessutom av olika människor. För att ditt påstående om att du tror på Gud ska bli intressant för någon annan än dig själv krävs det att du beskriver vad du menar när du säger så.

Så fråga 1 blir: Vad/Vem är Gud? Beskriv Gud så att det finns något att över huvud taget ha någon uppfattning om. Annars blir påståendet lika meningsfullt som att säga: ”Jag tror på X”.

Du skriver: ”Jag har läst både Koranen och Bibeln, det finns brister i böckerna, men de finns ett budskap om man läser mellan raderna”.

Fråga 2 blir då: Vad är det för budskap? Hur vet du att den tolkning du gör av det som skrivs är den korrekta? Hur vet du att det finns information ”mellan raderna”?

Du skriver: ”Jag tycker att man ska tro av egen vilja”.

Fråga 3 blir: Anser du att det du tror är helt fritt? Är det ingen som har påverkat dig?

Du skriver: ”Man ska inte lyssna på andra för mycket utan det är upp till var och en”.

Fråga 4 blir: Hur avgör du vem du ska lyssna på och hur mycket? Hur vet du att du är den bästa uttolkaren av hur världen eventuellt är beskaffad?

Du skriver: ”Det finns en högre makt än oss, allt kunde ju inte ha skapats från tomma intet”.

Fråga 5 blir: Om det är sant, det du skriver, att inget kan skapas ur tomma intet – varför måste det just vara Gud som står för skapandet? Och om inget kan skapas ur tomma intet, vem skapade då Gud. Om du svarar att Gud är evig, varför kan då inte världen vara evig i sig (utan Gud), då behövs ju ingen skapare?

Fråga 6 blir: Hur vet du att du är den som kan avgöra att någonting inte kan skapas ur ingenting? Har du tänkt på att om ingenting existerar så existerar inte heller logiken och därmed existerar inte heller omöjligheten att något kan skapas ur ingenting. Fundera på det – du som villa vara en fri tänkare.

Du skriver: ”Allt handlar om tro, det finns inte mycket vi vet säkert.”

Fråga 7 blir: Om det är sant att man inte kan veta något säkert, måste det betyda att Gud finns? Jag har exempelvis ingen anledning att tro på tomten bara för att jag inte vet något säkert. Kan man ha ett krav på absolut kunskap? Hur ska den se ut och hur är bevisen i en sådan kunskap utformade?

Du skriver: ”Det är en olärd person”.

Fråga 8 blir: Det finns många lärda personer som inte verkar ha koll på världen – hur vet du att en persons kunskap om Bibeln och Koranen är detsamma som kunskap om världen? Du skrev ju att du skulle vara fri i din tro.

[Anders]

Om gud finns VET man knappast, och det är väl heller inte funktionen hos Gud? Om gud finns så finns han, så är det enda sätt jag kan angripa gud på.

Jag tror i och för sig bara att big bang är en liten puff i något som är oändligt mycket större som är en liten puff i något som är oändligt mycket större...... då känner jag att gud behövs. Men om han finns vet jag inte. Men jag vet inte heller att han inte finns. Sådärja, då har vi en plattform.

[Superofdoom]

Jag ska skriva detta så kort som möjligt........ NEJ!

[stolpskott]

Jag tror att svaret på frågan om Gud finns beror på människan som ställer den. Gud är ett påstående och inte fakta, ett försök i desperation att få en mening bakom allting och ett svar på allting. Om detta påstående är relevant för oss andra får vi inte reda på förrän i slutet, när det inte återstår något att se, eller när allt återstår att se. Helt enkelt så är Gud det man gör honom/det till, så om Gud finns är upp till frågeställaren.

[Algotezza]

Gud finns för den som tror på henne. Eller har annan gudserfarenhet.

Menar Algotezza

[Andreas]

Inspirerad av att just varit nede i en region där himmelska budskap var det vanligst förekommande t-shirt trycket sticker även jag ut hakan och säger:

Ja, så ligger det till.

Och jag kan även nämna hur det går till att bevisa det. Kapitulera fullständigt i ödmjukhet, be av all din förmåga om förlåtelse. Förestående mening är identisk med: gå in i djupast tänkbara meditation. Be där om frälsning och nåd. Givetvis inte för något så oväsentligt som att kunna bevaka alfaposition på ett forum, men för att välsignas med ett lugn likt att bli vaggad i Mamma famn och trygghet att bli beskyddad av Pappa.

[GEOrgij]

Jag är ateist. Jag tror inte på Gud.

Du kan kolla på ''Zeitgeist'' dokumentärfilm.

[scirocco]

Bra Georgij. Ingen gud här inte,om han finns så är han totalt ute och reser.           Det är vi,vi som står för allt. dvs kärlek. Alla står för det ,ta in dom som förvillat sig.....kan va jobbigt ibland, men banga inte,det går snabbt att leda dom på rätt köl igen. PS Lettland ....får vä välja själv

[suchanother]

Varför alltid detta att ha en åsikt i varje fråga? Varför inte istållet våra öppen för alla möjligheter?

[Andreas]

Det handlar inte om en åsikt utifrån ett logiskt resonemang och en hävdelse med efterföljt försvar av denna åsikt. Det handlar om bönepraxis eller inte. Meditation som den populärt framförs i konsumentanpassad östligt rotad form kan vara mycket nyttigt. För mig som har tron planterad i mig via min mamma och väl grundad genom personlig bönepraxis i min uppväxt är bön till Gud och förbindelse med goda astrala krafter ett djupare/sannare verktyg till förankring i det sanna och det goda. Den bästa vägen till välmående. Jag är ganska säker på att människor med andra erfarenhetsbakgrunder, identifierandes sig själva som ateister, eller "modernt vetenskapligt upplysta" har en annan syn på mitt följande påstående, men jag är trots det övertygad även om dess vetenskapliga hållbarhet.

Påstående: Människor med en levande bönepraxis är väsentligt mycket lyckligare/mer harmoniska än människor utan bönepraxis.

Dessvärre finns det stora pengar att tjäna på ångestdämpning a la "modern vetenskapligt upplyst" modell, dvs pillerförsäljning. Inte för att jag kan peka på något tecken till medveten koppling mellan dessa av mig påstådda fenomen, men men. Hoppas jag lyckas provocera på rätt vis, menar inte att vara klåfingrig i ångestmedicinerade personers problem.

Den nyfikne och välvillige ateisten kan kanske kombinera meditation med någon form av (opretentiöst) volountärsarbete och uppnå liknande resultat. Alla har ju sin egen bakgrund att återigen verkligen se; respektera. Särskilt viktigt är ju då ens barnaförhållande till Mamma och Pappa. Och oavsett tro är förlåtelsepraxis ett ovärderligt verktyg, det går väl även som ateist att öppet för sig själv söka förlåtelse i samvetsrummet?

[Andreas]

Jo, jag följer med en del här på forumet och har redan blivit tippsad om och sett Zeitgeist. Mycket intressant den första delen, skulle gärna veta lite mer ändå om det. Budskapet i Zeitgeist, liksom andra intressanta historieredogörelser innebär nyttiga nyanseringar, men ingen motsägning av mina övriga erfarenheter.

Min utgångspunkt är: världen är märkligare än vad jag kan föreställa mig.

[GEOrgij]

Jo, jag följer med en del här på forumet och har redan blivit tipsad om och sett Zeitgeist. Mycket intressant den första delen, skulle gärna veta lite mer ändå om det. Budskapet i Zeitgeist, liksom andra intressanta historieredogörelser innebär nyttiga nysanseringar, men ingen motsättning av mina övriga erfarenheter.

Min utgångspunkt är: världen är märkligare än vad jag kan föreställa mig.

Andra del ''Zeitgeist Addendum'' är mer intressant eftersom handlar om världensmakt och hur pengar skapas (Dollar). Finanskris mm.  :)
Zeitgeist Addendum med Svenska subtiltes

[Avantgardet]

Det handlar inte om en åsikt utifrån ett logiskt resonemang och en hävdelse med efterföljt försvar av denna åsikt. Det handlar om bönepraxis eller inte. Meditation som den populärt framförs i konsumentanpassad östligt rotad form kan vara mycket nyttigt. För mig som har tron planterad i mig via min mamma och väl grundad genom personlig bönepraxis i min uppväxt är bön till Gud och förbindelse med goda astrala krafter ett djupare/sannare verktyg till förankring i det sanna och det goda. Den bästa vägen till välmående. Jag är ganska säker på att människor med andra erfarenhetsbakgrunder, identifierandes sig själva som ateister, eller "modernt vetenskapligt upplysta" har en annan syn på mitt följande påstående, men jag är trots det övertygad även om dess vetenskapliga hållbarhet.

Påstående: Människor med en levande bönepraxis är väsentligt mycket lyckligare/mer harmoniska än människor utan bönepraxis.

Dessvärre finns det stora pengar att tjäna på ångestdämpning a la "modern vetenskapligt upplyst" modell, dvs pillerförsäljning. Inte för att jag kan peka på något tecken till medveten koppling mellan dessa av mig påstådda fenomen, men men. Hoppas jag lyckas provocera på rätt vis, menar inte att vara klåfingrig i ångestmedicinerade personers problem.

Den nyfikne och välvillige ateisten kan kanske kombinera meditation med någon form av (opretentiöst) volountärsarbete och uppnå liknande resultat. Alla har ju sin egen bakgrund att återigen verkligen se; respektera. Särskilt viktigt är ju då ens barnaförhållande till Mamma och Pappa. Och oavsett tro är förlåtelsepraxis ett ovärderligt verktyg, det går väl även som ateist att öppet för sig själv söka förlåtelse i samvetsrummet?

Två saker. (1) Kopplingen görs, det är inget som sticks under stol med, och (2) om ett problem finns så kan man antingen ta itu med det, eller förlika sig med det. Det senare är den religiösa (egoistiska) "lösningen", det förra är den politiska (solidariska) lösningen. Klart den senare kan förefalla mindre lycklig (självgod), eftersom han sliter och inte bara sitter på sitt arsle. Värt att tänka på?

Sen ska det väl medges att jag själv har nåt slags meditativ praxis, i musikimprovisationen. Det kan mycket väl betraktas som en andlig praktik, blott med den skillnaden att den är bra mycket mindre anspråksfull än vanlig s.k. liturgi.