Meditation - lotusställning
Moderator: Moderatorgruppen
Meditation - lotusställning
Hej! Jag kan sitta i lotusställning någurlunda bra men jag får inte upp vänster fotsula ordentligt. Och det är inte speciellt skönt att sitta på det sättet..fötterna liksom pressas in mot benen och det gör lite ont. Men jag känner mig väldigt stadig i jämförelse med andra ställningar jag har provat. Jag vill verkligen lära mig att sitta i den ställningen, hur kan jag träna?
-
Skogsälvan
- Avslutat konto
- Inlägg: 5803
- Blev medlem: 28 jun 2005 18:54
Skogsälvan skrev:Varför är det viktigt att sitta i lotusställningen? När jag själv har förryckta ideér om att meditera så sitter jag med knäna liggande på varandra och underbenen vilande längs mina lår. För mig är det mest avkopplande och stabilt. Men det är förstås bara min personliga tanke kring det hela.
Jag förstår inte riktigt hur du menar med ställningen..men när jag sitter i lotusställningen känns det väldigt stabilt och väldigt bra. måste bara få bli på benen eller nåt..förut satt jag inte på något speciellt sätt direkt och det blev mindre bekvämt då man försökte rätta till ställningen hela tiden och det störde väldigt mycket. Jag provade lotusställningen idag för första gången..så det kanske beror på att jag inte gett det tid eller så..
jag sökte på "zen meditations positions" och dessa sidor verkade rätt okej
http://www.mro.org/zmm/teachings/meditation.php
http://www.mkzc.org/beginzen.html
Du alltså det finns många poänger med lotuspositionen. Dels att den ger bra stöd för ryggen och detta är viktigt för både andningen och för att kunna sitta länge, dels för att den är stabil och balanserad.
Den är rätt smärtsam för benen, speciellt om man är ovan. Man ska ofta inte meditera längre en 45 mintuers pass (även fast jag när jag var som mest motiverad hade 2-3 timmarspass i mörkt rum, fråga mig inte varför). Jag brukar få jävligt ont i bena efter ett tag när de domnar bort. Jag brukar då fuska och röra på dom, ibland tar jag ut benen och låter dem vila i någon minut. Jag är ju rätt nybörjare. Jag vet inte om det är rekommendation att fuska på detta sätt. Annars kan du ju meditera typ en kvart i en position och övergå till en annan av de positionerna som du demonestrerar i länkarna.
I vissa traditioner växlar man mellan sittande och gående meditation, det har jag gjort några gånger. sök på "walking meditation" så finns det massa tips. här är en sida annars http://www.wildmind.org/meditation/walk ... ction.html
Alltså det viktiga är att meditera regelbundet och att faktiskt göra det. Det spelar ingen roll om det är 1 minut, 5 minuter eller 45 minuter. Det är viktigt, och kanske ett av de svåraste momenten, att faktiskt motivera sig själv att göra det. För man är ofta så rastlös eller lat att man inte orkar, precis som man inte orkar diska eller städa. Men den är en viktig del av poängen, att man känner att man har kontroll över sin lathet.
Själv är jag en jävla hycklare just nu. Inte gjort det på flera månader. Men är man en seriös människa så mediterar man varje dag, och drar sakta men säkert upp tiden från 1 till 2 mintuer till 5 till 15 till 45. Om man känner att man inte klarar 15 eller 45 minuter på en gånng dvs.
Lotuspositionen är viktig eftersom poängen är att du ska låta "kroppen" och "sinnet" "ta över" så att säga, att du "ger upp" i positionen.
Innan jag började streatcha benen så hade jag väldiga problem med lotus, det brukade göra så ont, och mina ben brukade "ramla" ner efter ett tag, men jag började sen att stretcha före och efter varje pass. Jag gjorde främst två typer av streatch, dels "fjärillen". Gör som hon till höger på bilden, men dra in fötterna mot kroppen och luta dig fram och använd armbågarna för att pressa ner benen mot marken så att du stretchar högst upp i bennen vid ljumsken.
Du en annan sak jag brukade göra är att lägga mig raklång på ryggen (ungefär som man ligger i likkistor), men det du gör är att ta upp vänster benet fot så långt "upp" på höger lår som möjligt (mot huvudet), samtidigt som du försöker ha vänster knä så långt "ner" som möjligt alltså mot höger fot. Du ligger alltstå raklång på rygg samtidigt som du med vänster ben intar samma ställning som i lotuspostionen. det du nu gör är att pressa ner vänster knä mot marken. alltså det är en form av knästretching för vänster knä. Repetera detta med höger ben.
Med dessa två övningar så stretchar du både benen vid höft/ljumske och knänen på det sätt som behövs för louts.
Alltså dessa övningar är inget jag läst om men jag har testat dom sjäv och dom har funkat bra. mina fötter gilder inte "ner" längre från lotus när jag intar den.
Är det något som är oklart så är det bara fråga.
http://www.mro.org/zmm/teachings/meditation.php
http://www.mkzc.org/beginzen.html
Du alltså det finns många poänger med lotuspositionen. Dels att den ger bra stöd för ryggen och detta är viktigt för både andningen och för att kunna sitta länge, dels för att den är stabil och balanserad.
Den är rätt smärtsam för benen, speciellt om man är ovan. Man ska ofta inte meditera längre en 45 mintuers pass (även fast jag när jag var som mest motiverad hade 2-3 timmarspass i mörkt rum, fråga mig inte varför). Jag brukar få jävligt ont i bena efter ett tag när de domnar bort. Jag brukar då fuska och röra på dom, ibland tar jag ut benen och låter dem vila i någon minut. Jag är ju rätt nybörjare. Jag vet inte om det är rekommendation att fuska på detta sätt. Annars kan du ju meditera typ en kvart i en position och övergå till en annan av de positionerna som du demonestrerar i länkarna.
I vissa traditioner växlar man mellan sittande och gående meditation, det har jag gjort några gånger. sök på "walking meditation" så finns det massa tips. här är en sida annars http://www.wildmind.org/meditation/walk ... ction.html
Alltså det viktiga är att meditera regelbundet och att faktiskt göra det. Det spelar ingen roll om det är 1 minut, 5 minuter eller 45 minuter. Det är viktigt, och kanske ett av de svåraste momenten, att faktiskt motivera sig själv att göra det. För man är ofta så rastlös eller lat att man inte orkar, precis som man inte orkar diska eller städa. Men den är en viktig del av poängen, att man känner att man har kontroll över sin lathet.
Själv är jag en jävla hycklare just nu. Inte gjort det på flera månader. Men är man en seriös människa så mediterar man varje dag, och drar sakta men säkert upp tiden från 1 till 2 mintuer till 5 till 15 till 45. Om man känner att man inte klarar 15 eller 45 minuter på en gånng dvs.
Lotuspositionen är viktig eftersom poängen är att du ska låta "kroppen" och "sinnet" "ta över" så att säga, att du "ger upp" i positionen.
Innan jag började streatcha benen så hade jag väldiga problem med lotus, det brukade göra så ont, och mina ben brukade "ramla" ner efter ett tag, men jag började sen att stretcha före och efter varje pass. Jag gjorde främst två typer av streatch, dels "fjärillen". Gör som hon till höger på bilden, men dra in fötterna mot kroppen och luta dig fram och använd armbågarna för att pressa ner benen mot marken så att du stretchar högst upp i bennen vid ljumsken.
Du en annan sak jag brukade göra är att lägga mig raklång på ryggen (ungefär som man ligger i likkistor), men det du gör är att ta upp vänster benet fot så långt "upp" på höger lår som möjligt (mot huvudet), samtidigt som du försöker ha vänster knä så långt "ner" som möjligt alltså mot höger fot. Du ligger alltstå raklång på rygg samtidigt som du med vänster ben intar samma ställning som i lotuspostionen. det du nu gör är att pressa ner vänster knä mot marken. alltså det är en form av knästretching för vänster knä. Repetera detta med höger ben.
Med dessa två övningar så stretchar du både benen vid höft/ljumske och knänen på det sätt som behövs för louts.
Alltså dessa övningar är inget jag läst om men jag har testat dom sjäv och dom har funkat bra. mina fötter gilder inte "ner" längre från lotus när jag intar den.
Är det något som är oklart så är det bara fråga.
Alltså jag tror inte att det är speciellt skadligt i längden eftersom kroppen blir bättre på att inta positionen. Det känns ju jobbigt eftersom man inte är van. Men jag tror inte att vana utövare får lika ont.
Meditaion är ingen lätt uppgift, eftersom det är en övning i att kontrontera sin egna rastlöshet, och det är ofta det sista vi vill göra. Ofta behövs stöd från andra för att vi ska orka med det. Det kan därför vara bra med att gå med i en meditationsgrupp där man sitter och mediterar tillsammans. I många meditationsgrupper är det ibland blandat med människor från olika "religioner", och ibland behöver man inte ens prata med varandra (om religioner). Det är som ett "mentalt gym". Och som vi vet så är det lättare att gymma på "gymmet" än hemma. Om man inte gör det till en ritual dvs.
För att motivera sig i meditaions tror jag att man kan få ut mycket av att läsa tips på nätet skriva av folk som vill ge praktiska tips till folk som vill börja gymma hemma.
Meditaion är ingen lätt uppgift, eftersom det är en övning i att kontrontera sin egna rastlöshet, och det är ofta det sista vi vill göra. Ofta behövs stöd från andra för att vi ska orka med det. Det kan därför vara bra med att gå med i en meditationsgrupp där man sitter och mediterar tillsammans. I många meditationsgrupper är det ibland blandat med människor från olika "religioner", och ibland behöver man inte ens prata med varandra (om religioner). Det är som ett "mentalt gym". Och som vi vet så är det lättare att gymma på "gymmet" än hemma. Om man inte gör det till en ritual dvs.
För att motivera sig i meditaions tror jag att man kan få ut mycket av att läsa tips på nätet skriva av folk som vill ge praktiska tips till folk som vill börja gymma hemma.
jag brukar sitta på en stol eftersom jag inte klarar lotusställningen. Sorgligt nog är jag långt ifrån tillräckligt flexibel; ska väl stretcha som du visade Jimmy, men tror inte ens det hjälper på mig 
Stol funkar helt ok, men tror nog att lotus skulle vara aningen bättre (man kan egentligen inte "koppla bort" sin kropp helt när man sitter på en stol)
Stol funkar helt ok, men tror nog att lotus skulle vara aningen bättre (man kan egentligen inte "koppla bort" sin kropp helt när man sitter på en stol)
Jag har mediterat ganska regelbundet i några månader nu och har ännu inte intagit full-lotusposition utan kör den halva. Prövade louts för bara någon dag sedan men klarade inte mer än kanske 10min innan benen det gjorde för ont i benen, de blev röda och jag nästan fastnade så det var svårt att resa sig igen. 
Det blir bättre och bättre tack vare stretching efter varje pass. Dels "fjärilen" som jimmy beskrev men jag brukar även sitta ner på golvet med raka ben och först försöka ta tag i mina egna fötter för att sedan gå ner ännu djupare. Annars kan man stå med fötterna på golvet, raka ben och försöka nå golvet och i sin tur få båda handflatorna i golvet. Ja, jag upplever i alla fall att dessa övningar förbättrar min lotus.
Ett annat problem jag har eftersom jag egentligen inte är riktigt säker på hur meditationen ska gå till (ursäkta att jag drar mig från ämnet lite) . Jag börjar med att koncentrera mig på andningen och det går jättebra, men efter ett tag upphör andningen nästan helt, för att sedan återkomma när luften tagit slut, antar jag. Förstår ni hur jag menar? Om jag förstått det rätt är detta meningen att allting ska stabilisera sig inklusive andningen och man kommer till "nästa steg", ibland blir jag dock förvirrad och vet inte riktigt var koncentrationen ska riktas. Så om man sitter i ca 40min bör man försöka koncentrera sig på andningen hela tiden även om den under vissa stunder knappt är påtaglig?
Det blir bättre och bättre tack vare stretching efter varje pass. Dels "fjärilen" som jimmy beskrev men jag brukar även sitta ner på golvet med raka ben och först försöka ta tag i mina egna fötter för att sedan gå ner ännu djupare. Annars kan man stå med fötterna på golvet, raka ben och försöka nå golvet och i sin tur få båda handflatorna i golvet. Ja, jag upplever i alla fall att dessa övningar förbättrar min lotus.
Ett annat problem jag har eftersom jag egentligen inte är riktigt säker på hur meditationen ska gå till (ursäkta att jag drar mig från ämnet lite) . Jag börjar med att koncentrera mig på andningen och det går jättebra, men efter ett tag upphör andningen nästan helt, för att sedan återkomma när luften tagit slut, antar jag. Förstår ni hur jag menar? Om jag förstått det rätt är detta meningen att allting ska stabilisera sig inklusive andningen och man kommer till "nästa steg", ibland blir jag dock förvirrad och vet inte riktigt var koncentrationen ska riktas. Så om man sitter i ca 40min bör man försöka koncentrera sig på andningen hela tiden även om den under vissa stunder knappt är påtaglig?
Alltså detta är en av de vanligaste problemet.marlon skrev:Ett annat problem jag har eftersom jag egentligen inte är riktigt säker på hur meditationen ska gå till
Jag har ett förslag: Försök att läsa om teknik, och om du kan försökt att ta hjälp från någon lärare, dvs gå på en introkurs.
Men en annan viktig poäng är att meditationen samtidigt är exprimentell, du måste undersöka själv. Det spelar alltså till en nivå ingen roll hur bra du fått meditationen förklarad för dig. Meditationstipsen är som en vägkarta, men vägen är något man själv måste vandra.
Olika meditationsövningar arbetar med olika "hjärnmuskler" skulle man lite fult kunna säga. Alltså det finns olika tekniker, och dessa tekniker får olika resultat (men detta märks mest på en riktigt avancerad nivå). Men poängen är att vilken teknik du ä änvänder så får du upp ditt "flås". Det är ungefär som att sporta, det spelar ingen roll om du springer eller kör tyngdlyftning. Det är bra är att man håller igång, oavsett vad man gör. När man har blivit en van 400 meterslöpare kanske man går över till simmning. Alltså, nu är det inte så att hjärnan har muskler på samma sätt som kroppen har. Men poängen är ändå att för att lära sig boxas så räcker det inte med att läsa om boxning. Det jag med detta inlägg försöker föra fram är att det är bra att fråga om man känner sig osäker, men precis som i boxning så är det bättre att bara "köra" än att hela tiden fundera på om man "står" och "slår" "rätt", men naturligtvis kan man emellanåt fråga en tränare om tips. Meditation är lite förenklat sagt, helt enkelt "mental" workout.
Re: Meditation - lotusställning
Hej dissonans och andra.
Med risk för att hamna lätt utanför trådens huvudfåra:
Vi norröna hedningar använder begreppet "grunna" för att beteckna både meditation och kontemplation.
Inget krav ställs på exotiska sittställningar ( även om erfarenheten säjer att rak rygg är till gagn ) eller på asketiskt kalla klosterrum.
Grunna kan man göra på farstutrappan.
Framför skänken med porträtten.
Under ett träd.
På promenaden.
Vid fönstret i köket när skymningen faller.
Eller nån stans där något mått av ro finns.
I verkligheten rör de flesta av oss alla mellan kontemplation och meditation. Även när vi avser att meditera. Vilket all den tankemöda som skrivits under denna tråd tydligt visar.
Bekämpa kontemplationen; och misslyckas med meditationen, säjer vi "grunnare".
Det är skönt att grunna. Man slipper tvångsmässigt att leva upp till skolad diciplin som eventuellt saknar relevans för en.
Själv grunnar jag på en matta i hemmet. Eller i "lunden" nere i skogen.
I en sån där hopplös exotisk sittställning där jag sätter röven mellan hälarna.
Eller hur man nu beskriver eländet.
mvh asper
Med risk för att hamna lätt utanför trådens huvudfåra:
Vi norröna hedningar använder begreppet "grunna" för att beteckna både meditation och kontemplation.
Inget krav ställs på exotiska sittställningar ( även om erfarenheten säjer att rak rygg är till gagn ) eller på asketiskt kalla klosterrum.
Grunna kan man göra på farstutrappan.
Framför skänken med porträtten.
Under ett träd.
På promenaden.
Vid fönstret i köket när skymningen faller.
Eller nån stans där något mått av ro finns.
I verkligheten rör de flesta av oss alla mellan kontemplation och meditation. Även när vi avser att meditera. Vilket all den tankemöda som skrivits under denna tråd tydligt visar.
Bekämpa kontemplationen; och misslyckas med meditationen, säjer vi "grunnare".
Det är skönt att grunna. Man slipper tvångsmässigt att leva upp till skolad diciplin som eventuellt saknar relevans för en.
Själv grunnar jag på en matta i hemmet. Eller i "lunden" nere i skogen.
I en sån där hopplös exotisk sittställning där jag sätter röven mellan hälarna.
Eller hur man nu beskriver eländet.
mvh asper
Allstå asper, du har en poäng.
Men som sagt, seriösa meditationsutövare är inte asketer.
Det är ingen som tvingar dig att meditera. Det är HELT upp till dig, så har det alltid varit. Faktum är att meditation inte GÅR att tvinga på andra, det är det som är hela poängen - det handlar om personlig inre emotionell stabilitet. Det är inget andra kan "tvinga" på en detta, eftersom det andra människor gör när de "tvingar" en till någonting är att utmana ens egna värderingar - dvs emotionella laddningar i världsuppfattningen och skapar en inre emotionell instabilitet.
Däremot finns en poäng med att meditation ibland utövats i disciplinerade sammanhang. Men som vi vet så är det ingen nästan ingen som skulle klara av att göra någon form av extrem fysisk övning om vi inte blir tvingad till det. Att människor blir tuffa inom militären är för att de har en enorm disciplin. Tanken bakom det disciplinerade klimatet i samband med meditation är inte att vara underordnad andra människor, utan att inte längre vara underordnad negativa emotionella impulser som annars lätt flyger över en. Det man i första hand gör i militären är att lära sig "bekämpa miljön", inte att underordna sig. Dock bygger hela den militära makten på att en kollektiv grupp ska "bekämpa" en annan kollektiv grupp. Men i meditation så handlar det om att du ska bekämpa de mer destruktiva aspekterna av dig själv. Och det är alltid svårt att "ta upp en fight" dvs kanalisera sin egna vilje styrka och därför har disciplinen ibland underlättat för människor. Precis som är är lättare att bli fysisk stark i lumpen än hemma är det lättare att fokusera sig på meditationen i ett klimat där alla verkligen går in för det. Människan är relativt lat, och därför är det viktigt att sätta upp vilkor som gör att hon kan "ta kontroll" över sin egna lathet.
Meditation handlar om att besegra de aspekter hos sig själv som gör att man tappar kontroll över situationen.
Poängen med meditation är inte att plåga sig själv, utan bygga upp "mentala förmågor" som koncentration, acceptans av tillvaron - oavsett hur kaotisk den än är, vakenhet, icke-negativ syn på världen och och medvetenhet förankrad i nuet.
Naturligtvis är det bra med vanliga avslappningsövningar och att vara lugn och harmonisk i vardagen, att njuta av det man ser och upplever. Detta är inget som t.ex. seriösa buddhister går emot - tvärt om, de uppmanar oss att förstå hur vi bättre kan ta del av skönhet i det vackra och samtidigt skönheten i det äckligaste av alla vidrigheter livet innebär.
Att ta seriöst på avancerade mediationstekniker är av många avancerade utövare påpekat vara viktigt, inte för att det på något sätt är "skadligt" att göra fel, utan för att det inte får samma dramatiska effekt i hur ens perspektiv på tillvaron förändras till det mer positiva. Poängen är att dessa tekniker är inget något "taffligt schema" av hur "någon gubbe" "nån gång" i historien "tyckt" man "borde göra".
Poängen är att människor i flera tusen år och många dussin generationer exprimenterat med många tekniker, men att man genom tiden insett vad som funkar bättre och vad som fungerar sämre.
Jag säger inte på något sätt att det är dåligt med vanliga avslappningsövningar, men dessa tekniker förändrar faktiskt hjärnans sätt att arbeta väldigt drastiskt, och detta är något moderna hjärnforskare i dagens läge t.o.m. kan mäta med maskiner. Det är mycket högre grad av aktivitet i de områden i hjärnan man i modern neuropsykologi, kognitiv neuropsykologi och speciellt affektiv neuropsykologi genom expriment insett ha en koppling till upplevelser av extremt positivit välbefinnande.
Man ska alltså inte ta så "lätt" på dessa instruktioner, eftersom det faktiskt ligger väldigt mycket forskning bakom detta (och då menar jag både forskning i meditatationstekningar som religiösa utövare genom historien testat och forskning som moderna hjärnforskare gjort på avancerade meditationsutövare och hur dessa resultat skiljer sig från kontrollgrupper då man undersökt "vanliga" människor som inte utövat meditation).
Men som sagt, seriösa meditationsutövare är inte asketer.
Det är ingen som tvingar dig att meditera. Det är HELT upp till dig, så har det alltid varit. Faktum är att meditation inte GÅR att tvinga på andra, det är det som är hela poängen - det handlar om personlig inre emotionell stabilitet. Det är inget andra kan "tvinga" på en detta, eftersom det andra människor gör när de "tvingar" en till någonting är att utmana ens egna värderingar - dvs emotionella laddningar i världsuppfattningen och skapar en inre emotionell instabilitet.
Däremot finns en poäng med att meditation ibland utövats i disciplinerade sammanhang. Men som vi vet så är det ingen nästan ingen som skulle klara av att göra någon form av extrem fysisk övning om vi inte blir tvingad till det. Att människor blir tuffa inom militären är för att de har en enorm disciplin. Tanken bakom det disciplinerade klimatet i samband med meditation är inte att vara underordnad andra människor, utan att inte längre vara underordnad negativa emotionella impulser som annars lätt flyger över en. Det man i första hand gör i militären är att lära sig "bekämpa miljön", inte att underordna sig. Dock bygger hela den militära makten på att en kollektiv grupp ska "bekämpa" en annan kollektiv grupp. Men i meditation så handlar det om att du ska bekämpa de mer destruktiva aspekterna av dig själv. Och det är alltid svårt att "ta upp en fight" dvs kanalisera sin egna vilje styrka och därför har disciplinen ibland underlättat för människor. Precis som är är lättare att bli fysisk stark i lumpen än hemma är det lättare att fokusera sig på meditationen i ett klimat där alla verkligen går in för det. Människan är relativt lat, och därför är det viktigt att sätta upp vilkor som gör att hon kan "ta kontroll" över sin egna lathet.
Meditation handlar om att besegra de aspekter hos sig själv som gör att man tappar kontroll över situationen.
Poängen med meditation är inte att plåga sig själv, utan bygga upp "mentala förmågor" som koncentration, acceptans av tillvaron - oavsett hur kaotisk den än är, vakenhet, icke-negativ syn på världen och och medvetenhet förankrad i nuet.
Naturligtvis är det bra med vanliga avslappningsövningar och att vara lugn och harmonisk i vardagen, att njuta av det man ser och upplever. Detta är inget som t.ex. seriösa buddhister går emot - tvärt om, de uppmanar oss att förstå hur vi bättre kan ta del av skönhet i det vackra och samtidigt skönheten i det äckligaste av alla vidrigheter livet innebär.
Att ta seriöst på avancerade mediationstekniker är av många avancerade utövare påpekat vara viktigt, inte för att det på något sätt är "skadligt" att göra fel, utan för att det inte får samma dramatiska effekt i hur ens perspektiv på tillvaron förändras till det mer positiva. Poängen är att dessa tekniker är inget något "taffligt schema" av hur "någon gubbe" "nån gång" i historien "tyckt" man "borde göra".
Poängen är att människor i flera tusen år och många dussin generationer exprimenterat med många tekniker, men att man genom tiden insett vad som funkar bättre och vad som fungerar sämre.
Jag säger inte på något sätt att det är dåligt med vanliga avslappningsövningar, men dessa tekniker förändrar faktiskt hjärnans sätt att arbeta väldigt drastiskt, och detta är något moderna hjärnforskare i dagens läge t.o.m. kan mäta med maskiner. Det är mycket högre grad av aktivitet i de områden i hjärnan man i modern neuropsykologi, kognitiv neuropsykologi och speciellt affektiv neuropsykologi genom expriment insett ha en koppling till upplevelser av extremt positivit välbefinnande.
Man ska alltså inte ta så "lätt" på dessa instruktioner, eftersom det faktiskt ligger väldigt mycket forskning bakom detta (och då menar jag både forskning i meditatationstekningar som religiösa utövare genom historien testat och forskning som moderna hjärnforskare gjort på avancerade meditationsutövare och hur dessa resultat skiljer sig från kontrollgrupper då man undersökt "vanliga" människor som inte utövat meditation).
Hej Popjimmy och andra.
Ah. Jag syftade på kontemplation ( eller snarare den "bild" av den som många bär på. Liksom den "bild" som mpånga har av meditation.
Min text gjorde sålunda följande manöver:
Meditation = exotiska sittställningar och kontemplation = kalla klosterrum och askes.
Jaja.
F.ö, tycker jag din fortsatta text är alldeles utmärkt.
Min avsikt var att luckra diverse uppfattningar om meditation.
Att inte spä på den prestationångest som tycks finnas kring metoderna.
Den är inte till gagn.
Jag ville slå ett slag för grunnandet.
Ett slag för kontemplationen som en väg att öva - på väg till diciplinen meditation.
"Du är okey" och på "rätt spår" om du inser skillnaden mellan
nattligt GRUBBEL
med svart kaffe och röda commerce
och att
stilla GRUNNA
medan solen går ner
bakom grannens garage.
Grunna påt du PJ
mvh asper
PopJimmy skrev:Men som sagt, seriösa meditationsutövare är inte asketer.
Ah. Jag syftade på kontemplation ( eller snarare den "bild" av den som många bär på. Liksom den "bild" som mpånga har av meditation.
Min text gjorde sålunda följande manöver:
Meditation = exotiska sittställningar och kontemplation = kalla klosterrum och askes.
Jaja.
F.ö, tycker jag din fortsatta text är alldeles utmärkt.
Min avsikt var att luckra diverse uppfattningar om meditation.
Att inte spä på den prestationångest som tycks finnas kring metoderna.
Den är inte till gagn.
Jag ville slå ett slag för grunnandet.
Ett slag för kontemplationen som en väg att öva - på väg till diciplinen meditation.
"Du är okey" och på "rätt spår" om du inser skillnaden mellan
nattligt GRUBBEL
med svart kaffe och röda commerce
och att
stilla GRUNNA
medan solen går ner
bakom grannens garage.
Grunna påt du PJ
mvh asper
asper skrev:Meditation = exotiska sittställningar och kontemplation = kalla klosterrum och askes.
Din definition delas inte av alla och det är risk att du kommer bli missförstådd om du inte är försiktig. Det går naturligtvis bra att använda dina definitioner om du vill det, men det är då viktigt att du definerat vad du menar med dem först.
Men som jag sa, det finns en poäng med sittställningarna. Lotus gör att du får stabilitet i ryggen och balans i positionen i allmänhet, sen underlättar den också andningen.
Du kan naturligtvis meditera hur du vill, man kan även meditera liggandes eller när du hänger och upp ner eller hänger i en lian. Problemet är att dessa ställningar som sagt inte har alla fördelarna. Du anstränger dig många sätt som är "onödiga".
Återgå till "Religion och andlighet"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 6 och 0 gäster