Mirakler, vidskepelser, påhitt...

[Paul]

Mirakler, vidskepelser, påhitt…

Allt det som för människor kan ha sken av övernaturliga krafters ingripande, allt det som människor med outvecklat tankeliv och fattningsförmåga inte är i stånd att förklara, har under tidernas lopp kännetecknats som mirakler, vidskepelser, påhitt o d. Alla dessa till synes oförklarliga händelser sker – när de är äkta – enligt regelbundna psykiska och astrala lagar; men eftersom människorna endast har en liten kännedom – i många fall ingen kännedom alls – om de psykiska och astrala krafternas olika manifestationer, vill eller kan de inte förstå att bakom det till synes ”övernaturliga” finns en naturlig förklaring.
Dessa lagar för översinnliga fenomen är kända och var kända både av Ljusets och av Mörkrets andar, varför lagarna ofta har använts på ett olagligt sätt, fastän de i sig själva är beständiga och lagbundna. Ett resultat av dessa lagar, använda utan Guds tillåtelse av en jordbunden ande, är t ex fyndet av Lourdeskällans helande vatten. Denna händelse, som är känd av många nutidsmänniskor, skall som ett typiskt exempel belysas närmare här, eftersom den dels har betecknats som ett mirakel, dels som ren vidskepelse.

Den franska bondflickan Bernadette, som var mellanled mellan den sinnliga och den översinnliga världen när Lourdeskällans existens uppenbarades, har givit en berättelse om det hon såg och hörde som är i full överensstämmelse med sanningen. Men den kvinnliga gestalt som visade sig för henne var inte Jesu moder, så som Bernadette uppfattade det. Anden ifråga, som hade kännedom om de astrala och de psykiska lagarna, framträdde utan Guds tillåtelse synlig och hörbar inför den unga flickan, som var ett klärvoajant och kläraudient medium. I sin senaste inkarnation hade den omtalade anden varit en högstående fransk kvinna, vars livsföring på många sätt hade varit till stor skada för Frankrike. Folkets vrede och hat tillsammans med hennes eget skuldmedvetande knöt henne att efter den jordiska kroppens död i åratal flacka omkring på Jordens astrala motstycke, utan att kunna nå tillbaka till sitt hem i vistelseorterna – sfärerna. På sina rastlösa vandringar upptäckte hon en underjordisk, men för henne synlig vattenåder, vars vatten innehöll ett slags radioaktiva ämnen. Eftersom hon visste att vattnet om det användes på plats (utstrålningen är mycket flyktig) skulle skaffa lindring för en del kroppsliga lidanden – partiell eller till och med fullständig bot för enstaka sjukdomar –, trodde hon att hon kunde betala av en del av sin skuld till landets befolkning genom att underrätta dem om fyndet. Hon vände sig därför till Bernadette, som – vilket uppgivits ovan – var ett medium, och för att vinna tilltro gav hon sitt meddelande på ett sådant sätt att man kunde ta henne för ”jungfru Maria”. Orden löd: ”Jag är den obefläckade avlelsen”. Hon visste att denna beteckning tillkom henne lika lite som den tillkom Jesu moder, men genom att urskulda sig med den så kallade jesuitiska satsen att ändamålet helgar medlen, tvekade hon inte att låta människorna uppfatta hennes apparition som den ”obefläckade jungfrun som blev havande utan synd” – Jesu moder. Denna osanning har hon, liksom alla andra som gör sig skyldiga till osanningar, fullt ut måst sona; hur, är en sak mellan henne och Gud.
Lourdeskällans helande vatten är mycket använd. Det skall emellertid påpekas att tillfrisknandena inte enbart beror på de radioaktiva utstrålningarna, utan i många fall dessutom på de sjukas självsuggestion. Deras ofta säkra tro på bot, samt de innerliga bönerna och förbönerna om hjälp som bönhörs av Gud, drar Ljuseterns helande strålar till de sjuka, varigenom de helt eller delvis uppnår det efterlängtade tillfrisknandet. Även om det riktas böner om förbön till jungfru Maria, blir de bönhörda av Gud när det bes med innerlig tillit och styrka. Men endast ett fåtal av kroppens sjukdomar kan botas på detta sätt; och inte alla berättelser om helbrägdagörelse som uppnåtts vid källan är i överensstämmelse med sanningen.
De tillfrisknanden som förekommer vid användningen av vattnet från Lourdeskällan, eller från andra liknande källor, kan således enligt det ovanstående, lika lite som källans upptäckt, varken betraktas som mirakler eller som något som vilar på ren vidskepelse. Det till synes övernaturliga har alltså också här en naturlig, en lagbunden bakgrund; men de lagar som användes för att ge människorna kännedom om källans existens, användes på ett olagligt sätt – dvs utan Guds tillåtelse.
Det är ett citat ur boken ”Vandra mot Ljuset”.

Hälsningar: Paul
Epost: pali_3000@hotmail.com

[Avantgardet]

C.S. Lewis apologetik är förnuftig tycker jag. Exempelvis, för att förklara fenomenet "mirakler", så kan det knappast ses som att bryta mot någon "naturlag" om jag först stöter till ett glas så att detta faller - och enligt newtons lag kommer falla och gå sönder med all säkerhet när det träffar golvet - och innan det tar i marken helt enkelt fångar upp det med handen.