quantum physics - matter is conscioussness?

[hradska]

Jag är mycket intereserad av quantum physics, men jag vet inte exakt vad vetenskapligt arbete bevisat och vad är bara teori eller fantasi.
Jag såg den här video på internet och tycker att det är mycket kul, jag gillar det ide att "matter doesnt exist and the building material is our coscioussness"

http://www.esoterictube.com/consciousne ... verse.html

Vad tycker ni om det?

[Avantgardet]

Nonsens

[hradska]

Nonsens

jag skulle vilja höra din förklaring eller kritik av teorin. "Nonsense" räckes inte riktigt som motbevis...

Tack

[suchanother]

Bullshit

[LJUSUPPLEVELSE]

Den här videon förstärker dessa åsikter hos mig..
1.Att jag inte vet någonting
2.Att universum är en stor maskin och att jag är lika viktig som vilken atom som helst...

Jag tyckte att den var intressant,tack.

ps jag har jobbat m schizofrena  ganska länge...(kanske för länge)

mvh

[J R Auk]

Om du tittar på något, ser något, utan att samtidigt se en mätare av tid, utan att dela upp det du ser i fragmentariska delar av ett och samma. Du låter identifikationen inte vara så som du anger den, utan så som den ger sig. Då är inte "ting" som du ser något som är distinkta i form av tidsangivelser, deras del av den större processen är just vad tinget är. De är vad som var, vad som är, och vart detta riktar sig.

Hur relaterar detta till det hela då?

Däri ligger egentligen frågan, hur brett är nuet temporalt sett?

Har det en bredd så bör vi förstå fysiken som fält, är det instantant, så bör vi förstå dem materiellt.

Formen för det vi studerar är inte avgjort det ena eller det andra, vi måste först besvara denna fråga. Och det är en fråga om tid, om det "rum" vi existerar i.

Sen bör alla veta att även kvantfysik utgår från observationer, och de har till en hög utsträckning "hittat" de förutsägelser de gör med sin matematik. Det är alltså inte frågan om rent matematiska modeller enbart. Utan det är en fråga om att förklara de energispår som fastnar på fotoplåtar, vilken väg de tar (man sätter upp positivt laddade fält över fotoplåtarna för att se formen spåren har på fotoplåtarna, och det anger laddning och energi).

Så även jag skulle vilja veta hur påståenden om att det är nonsens rättfärdigas.

Det är mycket retorik i den här filmen, och det är inte ens en formulering av en teori. Det är en kulturkritik. Och den riktas mot "hårda determinister".

Varför det kopplas samman med idealism är för att om vi väljer att se tingen, delarna av vårt observationsinnehåll, som något som inte är temporalt avgränsade, utan som sträcker sig över vad vi kallar "en ny stund, i en ny tid" så finns materialiteten i tingen enbart för att energins mönster, det som är partiklarana och deras riktning, har en viss form, en viss struktur, och inte att det i ett "snapshot" av tinget går att finna en yta av partiklar.

"Tinget" har blivit mer likt det vi kallar en idé, i det att det överlever sina delar genom sin spatiotemporala (komplexet som upprätthåller den spatiala sträckningen i det temporala) struktur. Precis som "häst" syftar till alla olika hästar och överlever tidens tand.

För att göra en liknelse, som ofrånkomligt kommer halta, som havet sin yta trots att dess vatten dunstar och rinner av och till.

[offroff]

Skön film, visserligen kan inte folk förstå budskapet eftersom det är så extremt men man skulle kunna lägga budskapet på en annan nivå. Medvetandet kanske har en funktion? Vi skapar faktiskt någonting med våra medvetanden? Enligt vissa är det också nonsens.

[Minded]

Nonsens

[Sceptisk]

Detta kallas även för pantheism. Det logiska misstaget att se världen som skaparen. Det finns många olika varianter på detta misstag, vissa är mer förföriska än andra. I slutändan så vill dock de flesta ändå hävda att det är du själv som är skaparen och kan "skapa din egen verklighet". Precis som i New Age, New Thought och liknande. Många som "kanaliserar varelser från andra planeter" har ett panteistiskt budskap och det kan vara enormt svårt för den naive att värja sig mot deras retorik. Men egentligen så är dessa budskap förföriska eftersom vår synd handlar om att vi vill bli som Gud.

I Genesis 3:e kap kan vi läsa de välkända raderna:

1.  Men ormen var listigare än alla andra markens djur som HERREN
     Gud hade gjort; och han sade till kvinnan: »Skulle då Gud hava
     sagt: 'I skolen icke äta av något träd i lustgården'?»
2.  Kvinnan svarade ormen: »Vi få äta av frukten på de andra träden
     i lustgården,
3.  men om frukten på det träd som står mitt i lustgården har Gud
     sagt: 'I skolen icke äta därav, ej heller komma därvid, på det
     att I icke mån dö.'»
4.  Då sade ormen till kvinnan: »Ingalunda skolen I dö;
5.  men Gud vet, att när I äten därav, skola edra ögon öppnas, så
     att I bliven såsom Gud och förstån vad gott och ont är.»
6.  Och kvinnan såg att trädet var gott att äta av, och att det var en
     lust för ögonen, och att det var ett ljuvligt träd, eftersom man
     därav fick förstånd, och hon tog av dess frukt och åt; och hon gav
     jämväl åt sin man, som var med henne, och han åt.

Dessa budskap tilltalar oss eftersom vi tilltalas av tanken att själva vara gudar och själva slippa leva under någon annans, någon störres, beskydd och lagar. Om man själv är gud då behöver man ju ingen annan som säger åt en vad som är gott och ont, rätt och fel, utan man kan skriva sina egna lagar, ställa upp sina egna villkor och göra precis som man vill. Leva "villkorslöst" helt enkelt.

QM är på ytan en "vetenskaplig teori" men det är välkänt att QM innehåller ett starkt panteistiskt budskap, dvs att "världen är", eller materien är levande och ursprunget för all intelligens. Detta går emot den Judisk/Kristna världsbilden som ser världen och människorna som skapade och därmed satta i villkor och därmed "under lagen". Att världen och allting i den är satt under lagar bekräftas av den moderna vetenskapen.

[Avantgardet]

Vad är inte retorik i ditt inlägg Sceptisk? Varför skulle detta som du omnämner som ett "misstag" i någon egentlig mening vara misstag? Att det strider mot dina preferenser är tydligen skäl nog?

Kvantfysiker snackar strunt, inte på grund av innehållet i deras spekulationer (typ panteism eller vad du nu vill ha det till), utan på grund av formen på deras spekulationer. Vad som är vår direkta verklighet påverkas inte av att de finner någon skum motsägelse nere på kvantnivå, hur mycket de än vill att det så ska vara. De talar helt enkelt inte om den verklighet vi upplever, utan de talar om saker som utspelar sig på subatomär nivå och som just därför är något helt annat.

Auk går vilse i en massa förvirrade spekulationer, han är med och spelar kvantfysikernas spel och därför mumlar han bara en massa nonsens också han. Det här är det klassiska exemplet på det ontologiska felslutet, som jag får tjata om gång på gång. Man kan inte gå från det ontiska till det ontologiska, det renderar enbart nonsens!

[offroff]

Jag tror ni har missuppfattat kvantfysiken...Kvantfysiken är en vetenskaplig teori men problemet är att det finns en massa tolkningar av teorin som kan vara åt det religösa eller filosofiska hållet. Man måste skilja de filosofiska tolkningarna från den vetenskapliga teorin.

Det som är skönt med kvantfysiken är ju dess indeterministiska natur, det är ju det som ger ett utrymme för konstiga tolkningar. Man kan hitta på vilken konstig tolkning man vill, en kristen tolkning behöver inte vara mindre vettig än en panteistisk tolkning, som jag ser det.

[offroff]

Förresten sceptisk... jag uppfattar det som att du är kristen, men är det då inte så att vi alla är gudar?

Joh 10:31-35
Då tog judarna på nytt upp stenar för att stena honom.

Jesus sade till dem: "Jag har låtit er se så många goda gärningar som kommer från Fadern. För vilken av dem stenar ni mig?"

Judarna svarade: "Det är inte för någon god gärning vi stenar dig, utan för att du hädar och gör dig själv till Gud, fast du är människa."

Jesus sade: "Står det inte i er lag: Jag har sagt att ni är gudar?

Lagen kallar alltså dem som fick Guds ord för gudar, och skriften kan inte upphävas.
------

Det verkar som att Jesus refererar till Ps 82:6 där det står:

Jag säger: Ni är gudar,
alla är ni den Högstes söner,

[J R Auk]

Vad är inte retorik i ditt inlägg Sceptisk? Varför skulle detta som du omnämner som ett "misstag" i någon egentlig mening vara misstag? Att det strider mot dina preferenser är tydligen skäl nog?

Kvantfysiker snackar strunt, inte på grund av innehållet i deras spekulationer (typ panteism eller vad du nu vill ha det till), utan på grund av formen på deras spekulationer. Vad som är vår direkta verklighet påverkas inte av att de finner någon skum motsägelse nere på kvantnivå, hur mycket de än vill att det så ska vara. De talar helt enkelt inte om den verklighet vi upplever, utan de talar om saker som utspelar sig på subatomär nivå och som just därför är något helt annat.

Auk går vilse i en massa förvirrade spekulationer, han är med och spelar kvantfysikernas spel och därför mumlar han bara en massa nonsens också han. Det här är det klassiska exemplet på det ontologiska felslutet, som jag får tjata om gång på gång. Man kan inte gå från det ontiska till det ontologiska, det renderar enbart nonsens!

Du snackar skit. De flesta är mycket medvetna om att modeller är just modeller, och att symboler i modellerna inte är verkliga. Det är du som inte är medvetna om att de inte är medvetna.

De söker, precis som du gör, när du inte hakar upp dig på ditt gnällspår, tala om världen som den ger sig. Det är inte frågan om att gå från det ontiska till det ontologiska det där är enbart din upprapning som du kör om och om igen.

Sa jag föresten inte att det inte är en teori som formuleras här i videon som länkats till? Sa jag inte att det är en kulturkritik. En som vi i vårat sekulariserade samhälle har svårt att ta till oss.

Det är Spinoza, och genom honom Maimonides, och Ibn Gabriols funderingar som går igen. Det är gud som den neutrala substansen allt emanerar från som går igen. Den ende guden, och den enda substansen.

Vad jag sen säger är en tolkning av vad det är för några dolda frågor som hägrar bakom behovet av att göra den tolkningen.

För övrigt en artikel kanske intressant för dig?

Realism, as based on an ontology of the present-at-hand, is thus fundamentally incompatible with Heidegger's ontological understanding. Should we therefore classify Heidegger as an idealist? This is a tempting option, especially given his statement in Being and Time that "As compared with realism, idealism, no matter how contrary and untenable it may be in its results, has an advantage in principle."11 The advantage is that idealism is much more amenable to the ontological thesis that being is dependent on human understanding: "If idealism emphasizes that Being and Reality are only 'in the consciousness', this expresses an understanding of the fact that Being cannot be explained through entities."

Language, Heidegger states, is ontologically founded upon "discourse" or "telling," which Heidegger defines as "the articulation of intelligibility." And intelligibility, on its part, is always the intelligibility of being: the act of making an entity intelligible is the revealing of that entity in its being.

http://www.hcs.harvard.edu/~hrp/issues/ ... panich.pdf

Det är dags för dig att rycka upp dig Avantgardet, sluta skönmåla dig själv med samma skrönor om och om igen. Förstår du inte vad jag menar så fråga så förklarar jag efter bästa förmåga. Har du någon kritik så ge den, men visa hur den kommer att gälla.

Ditt "ontologiska felslut" är som Peters varg. Det går inte att ta det på allvar.

[J R Auk]

Måste citera lite mer för att jag tycker den så tydligt utmålar vad din aversion kommer från.

This detached posture is perhaps most common in modern physical science, where the specific goal is to investigate nature as it is in itself. The question that is most frequently asked of science is whether its understanding of the natural world in fact represents this world as it is in itself. Again, Heidegger's answer to this question is yes; in the scientific process, he states, "the struggle is solely directed to the entity itself and solely in order to free it from its hiddenness and precisely thereby to help it into what is proper to it, i.e. to let it be the entity which it is in itself." Scientific inquiry, as a rigorous investigation of the present-at-hand, accurately represents the natural world as it is in itself.
Many in our day, however, have rejected this understanding of the scientific enterprise, fearing that it further licenses the scientific imperialism we have witnessed throughout the modern era. Such a reaction, as Hubert Dreyfus notes, stems from the view that the natural world can be represented correctly in only one way.
If the scientist's description of nature is true, then the word of the scientist becomes final. Any other description of reality would have to displace that of modern science, by demonstrating that the scientific description is wrong and its own correct.
The real problem, therefore, is not with the understanding that modern science correctly represents nature, but with this restricted conception of nature as correctly representable in only one fashion. Conversely, Heidegger argues that "Nature is itself an entity ... which can be discovered in various ways and at various stages." Reality admits of more than one true description.
Thus though science represents entities as they are in themselves, the correspondence is not "Beings have stages of discoverability, diverse possibilities in which they manifest themselves in themselves."Science captures natural objects under a particular aspect; but it is only one of many aspects in which these objects may appear. Modern science's understanding of the natural world, therefore, is neither exclusive of nor preeminent to other ways in which we may apprehend this world. "One cannot say that, for example, physics has the genuine knowledge of the solar sphere, in contrast to our natural grasp of the sun." We do not, therefore, have to discount the claims of the natural sciences in order to make room for other descriptions of nature. Rather, we need to broaden our understanding of the possibilities of representing this reality.
Different cultural practices disclose different aspects of reality. One such practice is modern science; another may be mystical contemplation. The understanding conveyed by each is sure to be different; but it does not follow from this difference that one is right and the other wrong. Both can be right in that both can display for us different facets of reality's ability to show up.
In saying that different depictions of reality may each be right, however, we are not suggesting that these various descriptions somehow add up to one comprehensive picture of the whole. Such an interpretation would force us back to the naive view that reality admits of only one correct representation. Nature is capable of presencing in a multitude of ways, but these various ways are independent from-and may even be incommensurable with-one another.
Thu's, just as "Scientific representation is never able to encompass the coming to presence of nature," so too the sum total of all human theories could never comprehend this reality - "theory never passes that which presences by, but rather remains directed toward it." With his paradoxical assertion that, although entities are independently of human beings, the being of entities is not apart from human understanding, Heidegger has thus established a new voice in regard to the debate between realism and idealism.
There is an essential tension in this position, which springs from the ontological differentiation between being and entities. Through this differentiation, Heidegger has collapsed the ground between realism and idealism and has achieved, therefore, not so much a balance between the two as the negation of both. Conversely, if we lose this tension, we will necessarily be drawn back into the debate.
Yet with the tension maintained, we can set a course tangential to this debate and thereby clear the ground for a new epoch in our understanding of being and the world.

[J R Auk]

För övrigt Avantgardet, varför det här skiftet att tala om mig och inte till mig, eller med mig?

Inget har hänt annat än att din attityd har förändrats. Jag är fortfarande här och jag talar fortfarande med dig. Det var du som drog upp att din tid tryter och att du har bättre saker att ägna dig åt.

Jag uppskattar samtalen (oftast ).