Har man inte förtjänat livet?

[Cosmic philosopher]

Enligt Svenska kyrkan har ingen individ förtjänat livet.   Han/hon har fått sitt liv gratis , av nåd, menar Svenska kyrkan.  Hur ser ni på det?  Har man inte gjort sig förtjänt av livet?

http://www.svenskakyrkan.se/default.asp ... efdi=86587

[Cosmic philosopher]

Jag delar Anders Wejryds uppfattningen att livet i sig sjävt är en gåva som ingen presterat sig fram till. Men hur livet gestaltar sig dvs individens ödesdisposition i detta nuvarande jordelivet, var h*n blivit född, vilka föräldrar h*n fått, vilken uppväxtmiljö, vilka anlag,talanger,personlighetsdrag som h*n har tror jag -till skillnad från Weryd -beror på individens tidigare tänkande,kännande,agerande och handlande i tidigare jordeliv.

Men är man inte hela tiden förtjänt av kärlek - oberoende av prestationer? Är man inte förtjänt av livet - oberoende av prestationer?

Kanske ordet "förtjänst" är ett felvalt ord eller begrepp. Typ i: "Älska mig när jag förtjänar det minst - för då behöver jag det som bäst."

[Zokrates]

Det tycks enligt mig som om det finns ett själarnas rum, där vissa helt enkelt får chansen att leva om sina liv på grund av egna eller andras oförrätter. Jag minns när jag som barn låg mellan min far och sovande mor, plötsligt såg ett mystiskt blått ljus som trevade sig längs taket i hallen, vek in under dörrposten, stannade till böljade lite dimaktigt, för att därefter fara som en blixt mot min mammas mage, hon sov djupt och var då i början av en graviditet.
När jag skrämt frågade farsan vad det var som hände, vart han tyst en stund, därefter sa han:
-Allt går inte att förklara här i livet!

Vi kanske inte skall ta allt för lätt på livet trots allt.