är det ifall de har en lampa på huvet?
eller att någon kompis pekar med en lampa mot dem?
eller att flera starka lampor lyser på dem?
1. vad är din syn på det hela?
2. vem bestämmer vem som är upplyst?
hur kan man veta ifall någon är UPPLYST?
Moderator: Moderatorgruppen
Re: hur kan man veta ifall någon är UPPLYST?
nuddle skrev:är det ifall de har en lampa på huvet?
eller att någon kompis pekar med en lampa mot dem?
eller att flera starka lampor lyser på dem?
1. vad är din syn på det hela?
2. vem bestämmer vem som är upplyst?
kanske någon galning som aldrig fick ett skjut
kanske einstein
kanske en fågel
kanske mother theresa från himlen
kanske min mamma
kanske din mamma
kanske matematik läraren?
create yourself.
kanske någon galning som aldrig fick ett skjut
kanske einstein
kanske en fågel
kanske mother theresa från himlen
kanske min mamma
kanske din mamma
kanske matematik läraren?
skiver attica
ja, hur skall vi veta?
kanske einstein
kanske en fågel
kanske mother theresa från himlen
kanske min mamma
kanske din mamma
kanske matematik läraren?
skiver attica
ja, hur skall vi veta?
Allt lov o pris tillkommer Gud, den allsmäktige, den som inget kan liknas vid,
den som enbart vill väl hela sin skapelse, som allt beror utav, men som själv är oberoende allt.
den som enbart vill väl hela sin skapelse, som allt beror utav, men som själv är oberoende allt.
Vad är upplyst ?
En andlig 'vetenskap' ? eller vad har den för kriterier ?
Jag skulle vilja säja att vi alla är upplysta.
Att vi ger varandra makt är en mänskligt förfarande
och så länge vi tänker så kommer det att så förbli.
och då är upplyst dom som vi ger makten att bli det.
Är det en andlig ahaaa upplevelse så har vi alla ett par sånna i livet
och vi blir upplysta.
eller är andlighet att veta vem gud är ?
tja då är det vem vi ger makten.
Ingen vet vem gud är, han skriver det själv i sin bok.
Det var bara moses som viste guds namn.
så han är den upplyste isåfall.
En andlig 'vetenskap' ? eller vad har den för kriterier ?
Jag skulle vilja säja att vi alla är upplysta.
Att vi ger varandra makt är en mänskligt förfarande
och så länge vi tänker så kommer det att så förbli.
och då är upplyst dom som vi ger makten att bli det.
Är det en andlig ahaaa upplevelse så har vi alla ett par sånna i livet
och vi blir upplysta.
eller är andlighet att veta vem gud är ?
tja då är det vem vi ger makten.
Ingen vet vem gud är, han skriver det själv i sin bok.
Det var bara moses som viste guds namn.
så han är den upplyste isåfall.
Hur kan man veta?
Mina teorier:
1) Antingen har någon fått en upplysning av någon, då kan denne som blivit upplyst av informationen hänvisa till sin källa vare sig det den är korrekt eller icke.
2) Upplyst med hänvisning på något abstrakt såsom ett kall genom frälsning eller liknande är förmodligen oftast indivduella upplevelser av stora omskakande händelser. Dock tror jag man oftast tänker på saker som berör liv och död och sådant som viktigpetter vetenskapens lampa ännu inte lyser tillräckligt på pga av människors fördomar etc.
Den som är upplyst kan alltså vara en som är innehavande av information enligt någon metod som inte torde gå att få enligt gängse omedvetet begränsade förståelse och uppfattning av verkligheten eller världen.
3) Den som ser allt.
There is nothing you need to acheive - just open your eyes.
Buddha
Mina teorier:
1) Antingen har någon fått en upplysning av någon, då kan denne som blivit upplyst av informationen hänvisa till sin källa vare sig det den är korrekt eller icke.
2) Upplyst med hänvisning på något abstrakt såsom ett kall genom frälsning eller liknande är förmodligen oftast indivduella upplevelser av stora omskakande händelser. Dock tror jag man oftast tänker på saker som berör liv och död och sådant som viktigpetter vetenskapens lampa ännu inte lyser tillräckligt på pga av människors fördomar etc.
Den som är upplyst kan alltså vara en som är innehavande av information enligt någon metod som inte torde gå att få enligt gängse omedvetet begränsade förståelse och uppfattning av verkligheten eller världen.
3) Den som ser allt.
There is nothing you need to acheive - just open your eyes.
Buddha
Människan är en tid och sen blir hon gräs och frid.
Nils Ferlin
Nils Ferlin
-
lösdrivaren
- Avstängd
- Inlägg: 869
- Blev medlem: 16 okt 2010 12:33
Blir nog inte så mycket vettigt gjort om man följer dina teorier.
Vetenskapen, den vetenskapliga metoden, har utmejslats under årtusenden av skarpa hjärnor. Varför inte använda sej av den? Eller menar du att några plattitydcitat från Bergspredikan ersätter allt detta?
Vetenskapen, den vetenskapliga metoden, har utmejslats under årtusenden av skarpa hjärnor. Varför inte använda sej av den? Eller menar du att några plattitydcitat från Bergspredikan ersätter allt detta?
maximal utdelning med minimal ansträngning
lösdrivaren skrev:Blir nog inte så mycket vettigt gjort om man följer dina teorier.
Vetenskapen, den vetenskapliga metoden, har utmejslats under årtusenden av skarpa hjärnor. Varför inte använda sej av den? Eller menar du att några plattitydcitat från Bergspredikan ersätter allt detta?
Hehe jag har tydligen retat upp dig lite.
Nej då - jag är alls ingen religionsförespråkare dock ser jag ofta där mycken vacker symbolik vi kan ta åt oss av.
Vad beträffar våra skarpa hjärnor skall dessa ha all beröm.
Om vi slutar dela in varandra (mentalt eller fysiskt) i grupper så breddar vi vår förståelse för varandra och verkligheten.
Upplysning må vara vad det vill bereonde på vilket sammanhang vi fokuserar på - som med det mesta.
Fridens liljor - Mr Loose Driver.
Människan är en tid och sen blir hon gräs och frid.
Nils Ferlin
Nils Ferlin
lösdrivaren skrev:Blir nog inte så mycket vettigt gjort om man följer dina teorier.
Vetenskapen, den vetenskapliga metoden, har utmejslats under årtusenden av skarpa hjärnor. Varför inte använda sej av den? Eller menar du att några plattitydcitat från Bergspredikan ersätter allt detta?
Vad menar du med den vetenskapliga metoden?
Den metod som "modern" vetenskap applicerar utvecklades runt 1600-talet. Den tidigare vetenskapliga modellen kan vi väl säga härrör från Aristoteles och är teleologisk. Dvs att man i sin analys även inkluderar hypotesen om målet för processen man undersöker. Tidigare än så fanns förstås vetenskap också. Men då är vi i den vetenskap som religionen inneburit, eller hållit utöver sina moraliska normer.
Nu vet jag inte riktigt hur jag skall tolka din kommenterar ovan. Men det verkar för mig som du är dogmatisk, accepterar okritiskt, vad "vetenskapen" säger, i och med denna tilltro till deras metod.
Problemet med vetenskap är att det är bara vetenskap inom ett redan definierat fält, eller omfång (vissa talar om horizont). Det behövs ramar, för att kunna reproducera metodiken. Matematiken är ett ypperligt exempel på detta då det utgår från några antaganden, och alla som accepterar dem kan göra de logiska härledningar som impliceras av dem (inte allmängiltigt alla eftersom det blir väldigt komplext och nedtyngt av begrepp efter ett tag). Men det som är bra är att beviset låter sig reproduceras och kan stå som ett faktum, inte som läst i en bok, utan närvarande genom kraften i sin logik.
Dagens vetenskap skyr oftast teleologiska förklaringar. Huruvida det är rätt eller inte kan diskuteras. Men att det påverkar slutsatsen en analys under de premisserna ger är inget att diskutera. Det är likt matematikens axiomatiska antaganden implicerat genom den logik som därav följer.
En teleologisk förklaring sätter det undersökta som ett subjekt. Det som empiri gör är att sätter det som ett objekt.
Det sker en förlust eftersom det sökta negerandet av det relativa, som kommer av att vi är observanterna, som den teleologiska metoden innebär inte infinner sig i en strikt empirisk modell. Då ligger antagandena som vår observerande position innebär i det fördolda.
Värt att tänka på.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
-
freddemalte
- Inlägg: 3392
- Blev medlem: 04 mar 2006 20:04
Ja både vetenskapen och religionen kan behöva en kritisk granskare, frågan är bara vem? Media? Internt? Staten? Varandra? Eller . . .J R Auk skrev:lösdrivaren skrev:Blir nog inte så mycket vettigt gjort om man följer dina teorier.
Vetenskapen, den vetenskapliga metoden, har utmejslats under årtusenden av skarpa hjärnor. Varför inte använda sej av den? Eller menar du att några plattitydcitat från Bergspredikan ersätter allt detta?
Vad menar du med den vetenskapliga metoden?
Den metod som "modern" vetenskap applicerar utvecklades runt 1600-talet. Den tidigare vetenskapliga modellen kan vi väl säga härrör från Aristoteles och är teleologisk. Dvs att man i sin analys även inkluderar hypotesen om målet för processen man undersöker. Tidigare än så fanns förstås vetenskap också. Men då är vi i den vetenskap som religionen inneburit, eller hållit utöver sina moraliska normer.
Nu vet jag inte riktigt hur jag skall tolka din kommenterar ovan. Men det verkar för mig som du är dogmatisk, accepterar okritiskt, vad "vetenskapen" säger, i och med denna tilltro till deras metod.
Problemet med vetenskap är att det är bara vetenskap inom ett redan definierat fält, eller omfång (vissa talar om horizont). Det behövs ramar, för att kunna reproducera metodiken. Matematiken är ett ypperligt exempel på detta då det utgår från några antaganden, och alla som accepterar dem kan göra de logiska härledningar som impliceras av dem (inte allmängiltigt alla eftersom det blir väldigt komplext och nedtyngt av begrepp efter ett tag). Men det som är bra är att beviset låter sig reproduceras och kan stå som ett faktum, inte som läst i en bok, utan närvarande genom kraften i sin logik.
Dagens vetenskap skyr oftast teleologiska förklaringar. Huruvida det är rätt eller inte kan diskuteras. Men att det påverkar slutsatsen en analys under de premisserna ger är inget att diskutera. Det är likt matematikens axiomatiska antaganden implicerat genom den logik som därav följer.
En teleologisk förklaring sätter det undersökta som ett subjekt. Det som empiri gör är att sätter det som ett objekt.
Det sker en förlust eftersom det sökta negerandet av det relativa, som kommer av att vi är observanterna, som den teleologiska metoden innebär inte infinner sig i en strikt empirisk modell. Då ligger antagandena som vår observerande position innebär i det fördolda.
Värt att tänka på.
Vänligen
Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
Angående ovan....
<object width="480" height="385"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/UTiQtJpNf44?fs=1&hl=sv_SE"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/v/UTiQtJpNf44?fs=1&hl=sv_SE" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="480" height="385"></embed></object>
<object width="480" height="385"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/UTiQtJpNf44?fs=1&hl=sv_SE"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/v/UTiQtJpNf44?fs=1&hl=sv_SE" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="480" height="385"></embed></object>
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
-
transversal
- Inlägg: 1673
- Blev medlem: 24 nov 2008 22:21
- Ort: Göteborg
Det var Sverker och Janne jag menade btw, såg att det halkade efter.
Sen undrar jag. Varför skall man tänka på 'upplyst' som något absolut? Kan man inte vara upplyst inom olika ämnen, områden, stunder, händelser?
Sen undrar jag. Varför skall man tänka på 'upplyst' som något absolut? Kan man inte vara upplyst inom olika ämnen, områden, stunder, händelser?
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
-
freddemalte
- Inlägg: 3392
- Blev medlem: 04 mar 2006 20:04
Ha ha . . . tja, nog har de hjälp några som annars aldrig skulle blivit varken sedda eller hörda påmullback skrev:Fredrik skrev:Ja både vetenskapen och religionen kan behöva en kritisk granskare, frågan är bara vem? Media? Internt? Staten? Varandra? Eller . . .
Sverker
eller
Janne
Vänligen
Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
Återgå till "Religion och andlighet"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 9 och 0 gäster