Jag känner mer behov av sånt här nu.
Fast ett sammanhang som låter människor ha sin perversa frihet -en upplysning av de spiralsystem som vi kastas runt i och förlöses i. Alltså en slags "anslagstavla" som ger uppmärksamhet och mening till ett djupare och högre sammanhang, som leder till att man blir mer ohämmad, vilket stöder potentialer....
Livet blir annars mycket en hägring om vi inte uttrycker oss själva -som är DET HÄR och det "där borta". Jag vill "samlas", eftersom jag är passionerad är men "utanför" hela mänskligheten, och söker därför pubertalt offentlig dramatisering för att analysera mig själv, vilket bara blir mer isolerat.
Jag inser att jag pratar om ett känsligt/provokativt/positivt frimureri "bortom bilden" som bygger på frihet, det ohämmade och det vi inte förstår.
Jag har fått en idé om att öppna min andrahandslägenhet till en port för ett sökande nätverk -ett rörligt kollektiv. Det känns som det enda naturliga. Fördomsfrihet. Tyvärr ligger det i Malmö, men jag kan försöka hitta människor. Ser inget syfte med hur jag använder lägenheten nu... Någon mer som vill bidra? Vi måste ju ta nya steg.
Jag har sett detta framför mig. Är på T-centralen och gick på toa.. brevid de där skåpen. Hade starka bilder förra våren, om att använda de verkliga andliga-fysiska systemen med sina begåvningar, för att höja tillfredställelsen av att leva med ett transparent väsen. Bilder just om mig själv i del av en djup vänskap med en helhet av mänskligeheten.. fri, med mina tillhörigheter i T-centralens låsta skåp. Tror befrielsen från bindningen till saker är ett av de fortaste stegen till närhet och sanning. För att gå in i det principlösa djupet behöver vi rena de gamla praktiska vanorna, och verkligen uttrycka våra resurser från hjärtat. Sen kan vi börja laborera med döden.
För människor som söker föreningen bortom köttet i en ny ohämmad ren jord.
Detta är inte vi, varför måste vi spela det? Titta på oss, vi lever i en lek. Jag gör det med. Vi menar inte riktigt något, för att vi ständigt ger upp inför oss själva och vill att någon annan ska ta hand om ett mirakel.
Jag syftar på att VÄNDA PÅ isoleringen och uppleva sanningen och det konkreta mysteriet i strukturerna/det som är/verkligheten, det är "drömmen" -att VAKNA INUTI sig själv, och det är vi, helheten. Vi kan inte resa till Thailand och röka för att "komma dit". Men vi kan VARA vårt eget tänkande, ingå i fusioner och låta dramatiken sköta systemet åt oss.
Friheten från dualitet (filosofisk "psykos"). Skönheten av vad som är tragiskt, och befrielsen från dess ego. (Behöver en tung tripp på ca 10 blotter, för att gå in i förlossningstrauman med hela min själ).
Hur ska vi UPPNÅ det här, är det vi hela tiden frågar oss. Det är något vi döljer (vi vill dö) -det finns kompromisser, i alla fall tills dess att vi klurat ut vår vision med säkerhet. Vi behöver "komma ihop", vi behöver fred genom åsikters och sanningars tillsammansskap.
Vi har identifierat oss med vårt skådespel. Vi blev hypnotiserade av detta alternativ, för att känna till det andra, men drog aldrig upp oss själva, och kämpar efter upprepningar av en död sexuell struktur -det är verkligheten/säkerhet, och vi kan inte göra några rörelser utanför den om vi inte vill bli riktigt galna. Potentialen är kanske att gränsa, men det är också ett jävla bedrägeri om vi inte är helt närvarande i varje val. Vi kan bara förstå den fullt ut, och ta ansvar för vår historia/form.
Jag skulle älska att dela med mig av mina saker och lösa upp de kausala förhållandena till de gamla vanorna för att få en bättre relation till kaoset. Jag tycker det är skitjobbigt att behöva ta ansvar för mig själv.. den här verkligheten är ovärdig mot vår känslighet. Jag gillar inte att jag är född in i så starka auktoritära ramar, för jag är en rebell. Jag har länge sett igenom de värdsliga formerna av vems osv, men inte riktigt kunnat gränsa över till galenskap förstås, eftersom mina behov mest handlar om närhet och bekräftelse.
Helhetsliberation. Det okända.
Vilka är på? Jag väntar med att släppa allt, tills vi kommer upp i ett antal.. Jag tycker alla ska hjälpa varandra, det förlöser säkert mentala besvär som försöker reda ut samma abstrakta problem.
Har "annonserat" på helgon.se också..
