Lyckliga?

[Algotezza]

Enligt en undersökning gjord av MTV beskriver 27 % av unga svenskar  idag sig som "lyckliga" (det ingår i deras självbild att "vara lycklig"). I Argentina finns 70% lyckliga ungdomar enligt samma undersökning. Underlaget i Sverige var 400 ungdomar - så man kan undra om det är statistiskt relevant... Men det pekar väl i en viss riktning ändå...

Är ni lyckliga? Är det er spontana känsla när ni vaknar på morgonen: Jag är lycklig!

Men vad är lycka? Ett slags livsharmoni? Är den något att ha? Är den intressant som utgångspunkt för att skapa konst, musik, litteratur? Varför? Varför inte? Är den rentav - lite banal? Eller är det mer effektivt att "surfa på sin ångest"?

Måste vi inte skilja mellan lyckan och dess förutsättningar (fungerande ekonomi, grundtrygghet, god hälsa eller motsatsen till dessa, allt efter tycke och smak...)? Blandar vi inte ihop dessa rejält idag, lyckan och förutsättningarna för lyckan?

Jag vet hur man uppnår hög kvalitet: förvänta dig minus, uppnå noll - och det är ett relativt plus, jämfört med förväntningarna, vilket är detsamma som god kvalité.

Förvänta dig ett helvete och få tristess - då blir du relativt  lycklig...

Eller är lycka att vi upplever både relativt ljus och relativt mörker i livet - enligt formeln att "omväxling förnöjer"...

A

[Tractatus]

Lycka måste ju vara ganska synonymt med välbefinnande (Inte för att det gör saken klarare). Två tjockfeta begrepp som kan innefatta vad som helst. Det kan rent ytligt, säkerligen, vara diametralt olika saker för olika individer. För Kallekula är lycka att vakna på morgonen och känna att ingen dikterar huruvida han ska borsta tänderna eller inte. Kalle är rationell och därför fixar han att vara HELT fri - liberal. Lycka, för Suchanother är att gå in på favoriter, öppna filosofiforum, och ge någon ett marxistiskt slag i käften; för Rising är lycka att via den dialektiska metoden dra kalsongerna av Jbig, och för amy att prata lite utan substans (hon har säkert rätt i mycket, trots allt.). MEN, eftersom människor i sin natur/essens är likadana, måste det finnas någonting djupare, en gemensam nämnare som måste vara tillfredställd i syfte att kunna känna den där lyckan. Det är ett lite komplext spörsmål.

[Djens]

Jag tycker du har för få svarsalternativ, lycka är precis som andra känslor, de kommer och går. Jag är oftast ganska lycklig om än inte idag.

Jag vet hur man uppnår hög kvalitet: förvänta dig minus, uppnå noll - och det är ett relativt plus, jämfört med förväntningarna, vilket är detsamma som god kvalité.

Förvänta dig ett helvete och få tristess - då blir du relativt  lycklig...

Allt för ofta har jag märkt att saker tenderar att bli som man förväntar sig. Förvänta dig ett helvete och du kommer medvetet eller omedvetet jobba på att uppfylla förväntningen.

Fråga människor omkring dig vad de vill med sitt liv och jag tror att en stor del svarar att de vill vara lyckliga. Är det verkligen så illa ställt i samhället att allt skall handla om lycka?

[Fication]

Lycka = 1+2, där

1 = Hög livskvalitet - objektivt (mycket pengar, hälsa, vänner, familj).

2 = Värdering av livskvaliteten - subjektivt (hur mycket jag värderar och uppskattar det jag har som beskrivs i punkt 1).

Här i Sverige, 1 -hög men 2 -låg.
Argentina: 1 -lägre men 2-högre än i Sverige.

Mycket tyder på att Lyckan i olika kulturer är lika och att det är svårt att komma runt (min bedömning).

[Algotezza]

Lycka måste ju vara ganska synonymt med välbefinnande (Inte för att det gör saken klarare). Två tjockfeta begrepp som kan innefatta vad som helst. Det kan rent ytligt, säkerligen, vara diametralt olika saker för olika individer. För Kallekula är lycka att vakna på morgonen och känna att ingen dikterar huruvida han ska borsta tänderna eller inte. Kalle är rationell och därför fixar han att vara HELT fri - liberal. Lycka, för Suchanother är att gå in på favoriter, öppna filosofiforum, och ge någon ett marxistiskt slag i käften; för Rising är lycka att via den dialektiska metoden dra kalsongerna av Jbig, och för amy att prata lite utan substans (hon har säkert rätt i mycket, trots allt.). MEN, eftersom människor i sin natur/essens är likadana, måste det finnas någonting djupare, en gemensam nämnare som måste vara tillfredställd i syfte att kunna känna den där lyckan. Det är ett lite komplext spörsmål.

Eller är det du beskriver förutsättningar för lyckan???

A

[Algotezza]

Jag tycker du har för få svarsalternativ, lycka är precis som andra känslor, de kommer och går. Jag är oftast ganska lycklig om än inte idag.

Jag försökte få med fler men de sista alternativen ströks av konstig anledning...

Är lycka bara en känsla eller ett komplex av känslor?

Jag vet hur man uppnår hög kvalitet: förvänta dig minus, uppnå noll - och det är ett relativt plus, jämfört med förväntningarna, vilket är detsamma som god kvalité.

Förvänta dig ett helvete och få tristess - då blir du relativt  lycklig...

Allt för ofta har jag märkt att saker tenderar att bli som man förväntar sig. Förvänta dig ett helvete och du kommer medvetet eller omedvetet jobba på att uppfylla förväntningen.

Faktiskt inte för min del. Jag har oftast rätt nollställda förväntningar, varken himmel eller helvete, och tar emot vad "ödet" (= dialektiken mellan omvärlden och mig) ger. Blir sällan besviken.

Fråga människor omkring dig vad de vill med sitt liv och jag tror att en stor del svarar att de vill vara lyckliga. Är det verkligen så illa ställt i samhället att allt skall handla om lycka?

Det beror väl på hur vi definierar lyckan om det blir banalt och platt eller mer intressant och fruktbart.

A

[PseydonymHär]

Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd
- men det är vägen, som är mödan värd.

I love you Karin Boye!

Fication: Huvudet på spiken (hammaren känns saktiskt rättare att säga här, konstigt att det blev huvudet bara sådär).

Jag skulle vilja se hur skillnaden i procent blev om de höll undersökningen under en solig/regnig dag.

[Tractatus]

Jag skulle vilja se hur skillnaden i procent blev om de höll undersökningen under en solig/regnig dag.

Finns forskning som visar på att personer, då vädret är fint, svarar signifikant mer positivt på frågor som dessa, än då vädret är sämre.

[suchanother]

Menar du verkligen Tractatus?
Vad intressant.

[Tractatus]

Helt seriös.

[Tatjana]

Svaret är helt klart: Ja!

[Algotezza]

Frihet, medvetenhet och kunskap är för mig viktigare än lycka, och en lycka som inte grundar sig på dessa kommer inte, för min del, att bli särskilt bestående.

Hellre olycklig men fri/medveten/ med kunskap än lycklig och ofri/omedveten/okunnig!

Kom nu inte dragandes med: Hur vet du att du är det? Vem har bestämt det?

Jag vet, för det fanns tider då jag var lycklig men ofri/okunnig/omedveten - men det höll inte! Så jag är fri/har kunskap/ är medveten i relation till mitt tidigare tillstånd! Och naturligtvis kanske det bara är inbillning och allt är kanske en fisk eller en trasa. Eller ingenting alls. En doftlös fis i kosmos.

A

[Fication]

Hellre olycklig men fri/medveten/ med kunskap än lycklig och ofri/omedveten/okunnig!

Rött eller blått piller? Rött!

[Algotezza]

Hellre olycklig men fri/medveten/ med kunskap än lycklig och ofri/omedveten/okunnig!

Rött eller blått piller? Rött!

Ma trix are as good as your tricks!

Iofs finns ett gult också...

A

[Fication]

Det har jag missat. Vad står det gula för?