offe skrev:Den rätta finns. Lyckas man inte få till det första gången, ser Gud till att man hittar varandra igen efter många år.
Haha, det här gillar jag. Det är nästan så att jag funderar på att bli religiös om det är sant :)
Gaston, jag känner inte till din situation men själv är jag sådan att jag oftast värderar ideen om någonting högre än vad det faktiska resulterar till. Ibland hör jag analogier, gräset är grönare etc. Jag menar inte att männsikor inte behöver värme och närhet men att ideen om att ha det är överskattad. Vidare tror jag att den olycka man kan känna inte bottnar i frånvaron av närhet utan i frånvaron av den ideationella närheten.
När jag har närhet tänker jag tyvärr inte så mycket på det och längtar istället till de tillfällen när jag får vara helt ensam.
Hoppas att det ger sig Gaston, man får känna sig krossad. Det är mänskligt!