10 minuter sen. MAMMA RINGDE PÅ DÖRREN

Ventilera dina personliga funderingar om smått och stort.

Moderator: Moderatorgruppen

Användarvisningsbild
Anna Sara
Inlägg: 2001
Blev medlem: 14 apr 2009 15:31
Kontakt:

Inläggav Anna Sara » 06 sep 2009 14:51

"Tar jag över" för mycket och vilket får er att ge upp inför min omogenhet? Visar jag inte er kärlek och tillit? Förlåt, jag är traumatiserad, OK?

Användarvisningsbild
Anna Sara
Inlägg: 2001
Blev medlem: 14 apr 2009 15:31
Kontakt:

Inläggav Anna Sara » 06 sep 2009 15:13

Bild

Rätt alldaglig. En del fulheter.

Vill operera näsan för att cermonsiskt manifestera metamorfos, min näsa passar inte min identitet, ser asymetrisk och konkav ut, för traumatiskt. Behöver en del skönhetsvård som jag inte har råd med, egentligen har jag det, för det är väldigt perverst (personligt svekfullt) att "sitta på" pengar "av bara njutningen/tryggheten".. jag har en väldigt konstig OTILLFREDSTÄLLANDE relation till kapital, kan slösa ohämmat för att jag vill leva, men samtidigt snåla på kronor. Har liksom ingen "plan", eller har jag det, jag vet inte..


Säger alltid åt mig själv att gå ner i vikt men jag tar mig inte på allvar. Felkopplingar. Ser radikalt mer kvinnlig ut i ansiktet när jag väger 10 kg mindre, orkar gå runt i detta sävliga slappa heller.


Så vad tycker ni; mörkare hår eller ljusbeige hår? Fortfarande "håller jag inte på med något"... Ser det ut som det eller, jag är bara här och träffar er.

Användarvisningsbild
Anna Sara
Inlägg: 2001
Blev medlem: 14 apr 2009 15:31
Kontakt:

Inläggav Anna Sara » 06 sep 2009 15:17

Will the real fucker please stand up?

Användarvisningsbild
Anna Sara
Inlägg: 2001
Blev medlem: 14 apr 2009 15:31
Kontakt:

Inläggav Anna Sara » 06 sep 2009 15:18

Vad är att "göra bort sig"?


Jag har inget hjärta längre, och därför borde ni gilla mig.

Användarvisningsbild
Ling
Inlägg: 1266
Blev medlem: 13 okt 2007 18:09

Inläggav Ling » 06 sep 2009 15:24

Måste erkänna, jag blir helt överväldigad av allt du skriver Anna Sara.

Ibland kan jag förstå ett uns av det, ibland känns det som rena rappakaljan. Vad vill du egentligen? Du säger att vi inte bryr oss om dig, att vi inte vill vara dina vän, men vill DU det? Många som skriver svar på dina inlägg får ett avvisande tillbaka att de inte förstår, sen går du på igen om ditt. Runt, runt, runt hela tiden. Vad vill du ha för svar egentligen?

Användarvisningsbild
Anna Sara
Inlägg: 2001
Blev medlem: 14 apr 2009 15:31
Kontakt:

Inläggav Anna Sara » 06 sep 2009 15:29

Ling skrev:Måste erkänna, jag blir helt överväldigad av allt du skriver Anna Sara.

Ibland kan jag förstå ett uns av det, ibland känns det som rena rappakaljan. Vad vill du egentligen? Du säger att vi inte bryr oss om dig, att vi inte vill vara dina vän, men vill DU det? Många som skriver svar på dina inlägg får ett avvisande tillbaka att de inte förstår, sen går du på igen om ditt. Runt, runt, runt hela tiden. Vad vill du ha för svar egentligen?


Nej jag är "stabil".. jag menar -jag står för vad jag skriver. Jag har bara en väldig kaotisk livsstil, och problem/passioner kring strukturer.. vill vara öppen bara.. Just nu ville jag ha lite råd om jordiska ting.

Bryr oss eller att bry sig.. det är inte riktigt vad det handlar om.. Jag är KONKRET och säger till när andra för en "diagnos" på mig.. Självklart vill jag vara vän med er.. nu är kontexten här inte riktigt så.. med alla, men. Jag vill att alla ska vara öppna och ärliga, det blir lite tragiskt annars.

Känner att jag aldrig får "ren"/ärlig kontakt.

Användarvisningsbild
Ling
Inlägg: 1266
Blev medlem: 13 okt 2007 18:09

Inläggav Ling » 06 sep 2009 15:34

Anna Sara skrev:
Ling skrev:Måste erkänna, jag blir helt överväldigad av allt du skriver Anna Sara.

Ibland kan jag förstå ett uns av det, ibland känns det som rena rappakaljan. Vad vill du egentligen? Du säger att vi inte bryr oss om dig, att vi inte vill vara dina vän, men vill DU det? Många som skriver svar på dina inlägg får ett avvisande tillbaka att de inte förstår, sen går du på igen om ditt. Runt, runt, runt hela tiden. Vad vill du ha för svar egentligen?


Nej jag är "stabil".. jag menar -jag står för vad jag skriver. Jag har bara en väldig kaotisk livsstil, och problem/passioner kring strukturer.. vill vara öppen bara.. Just nu ville jag ha lite råd om jordiska ting.

Bryr oss eller att bry sig.. det är inte riktigt vad det handlar om.. Jag är KONKRET och säger till när andra för en "diagnos" på mig.. Självklart vill jag vara vän med er.. nu är kontexten här inte riktigt så.. med alla, men. Jag vill att alla ska vara öppna och ärliga, det blir lite tragiskt annars.

Känner att jag aldrig får "ren"/ärlig kontakt.


Men de ärliga ( som jag tror iaf) svar du får tolkar du som att man vill ge dig en diagnos? Jag är alltid ärlig när jag skriver här, finns liksom ingen orsak att vara något annat. Däremot har jag nog aldrig skrivit till dig eftersom jag inte ser att det skulle göra någon som helst skillnad, förrän idag då. Fick en ingivelse och kände för att göra det, kanske beror det på de foton du lade in, eller på att din text var annorlunda.
Vad vill du ha för råd, om vad? Kanske har jag missat det, det blir mycket text att gå igenom.

Användarvisningsbild
Anna Sara
Inlägg: 2001
Blev medlem: 14 apr 2009 15:31
Kontakt:

Inläggav Anna Sara » 06 sep 2009 15:44

Jag la in foton på mig själv eftersom jag snackade  om (det ni kallar monologer?) att färga håret och att jag har varit jätteambivalent länge..


Råd? Tja.. min mamma förföljer mig, m.m.. Inget att sitta och analysera om man menar allvar med sitt liv.





Jag har alltid försökt "generera alkemi"/"mobilisera mig" -men jag känner att jag "bluffar".. jag har dåligt "självvärde"...

Jag vill "börja ett nytt liv"; rakt av. Men det finns liksom inte i denna värld, det är vad det innebär.

Varför sitter jag fast? Varför tror jag att jag inte finns? Varför alla dessa symboler (det är ju det som spelar upp en story om att jag är "oärligt dualistisk")..



Självmord - eller - lämna mig själv.


SJUKT ambivalentisk. Det tar upp alla mina timmar.


En indikation på asociala kontakt/relations-problem/självupptagenhet eller hur?


I verklighten är jag inte "självupptagen".. jag är avskalad/utanför systemet -och försöker vara handlingskraftig.

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 06 sep 2009 16:30

Ling, det är faktiskt mycket enklare än det förefaller: Anna Sara ville ha nån att leka "Anna-Sara-leken" med. Men det heter ju "Filosofiforum" och inte "Anna-Sara-forum". Vill man leka "Anna-Sara-leken" så vore det ju rimligt att man sökte sig till "Anna-Sara-forum" och inte till "Filosofiforum", men det är ju bara så jag tänker.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

Användarvisningsbild
Anna Sara
Inlägg: 2001
Blev medlem: 14 apr 2009 15:31
Kontakt:

Inläggav Anna Sara » 06 sep 2009 17:33

Avantgardet skrev:Ling, det är faktiskt mycket enklare än det förefaller: Anna Sara ville ha nån att leka "Anna-Sara-leken" med. Men det heter ju "Filosofiforum" och inte "Anna-Sara-forum". Vill man leka "Anna-Sara-leken" så vore det ju rimligt att man sökte sig till "Anna-Sara-forum" och inte till "Filosofiforum", men det är ju bara så jag tänker.


Nej. Jag har gett upp Anna Sara. Det har jag alltid försökt. Jag är hon. Jag är det. Jag är jag.


Så filosofi är också en lek alltså? Som man kan smita in i utan att visa sitt ansikte?

Varför tror du jag skriver den här tråden t ex? Hur tror du att jag sitter och "känner mig"?

Användarvisningsbild
Anna Sara
Inlägg: 2001
Blev medlem: 14 apr 2009 15:31
Kontakt:

Inläggav Anna Sara » 06 sep 2009 17:53

Öppnade precis min inkorg på hotmail:



Jag är rädd‏
Från:  Brittis Nyström (brittis.priv@gmail.com)  
Skickat: den 6 september 2009 17:46:51
Till:  Anna Sara Sörensen (free_will@live.se)

Hej Anna Saranu är jag väldigt orolig om det jag hört är sant. Hyr du en lägenhet i Malmö i andrahand av en kille känd av Malmöpolisen kallad LSD-mannen?
Är du i Malmö för att prova olika narkotikapreparat för att testa vad du tål?
Snälla Anna Sara jag hoppas allt är lögn och förbannad dikt. Menskulle det mot förmodan vara sant så hoppas jag att vi kan prata omdet.Jag hoppas att du känner mig så väl och förstår att jag kommer att hjälpa dig till att få en andrahandsbostad i Stockholmstrakten oavsett hur du mår. Kan jag hjälpa till på annat sätt så gör jag också det.

Kram Brittis

Tänker ofta på dig


Svarade:

Va? Vem har sagt detta, vem har du pratat med?


Min mamma gjorde ett ETISKT BROTT idag och ringde på dörren för att "lämna ett SIM-kort".. hon ville förstås bara flukta?




Gudmor. HON själv är "kriminell" och kollar i arkiv, m.m... håller alltid på och "skrämmer upp", vill äga, "roffa åt sig", och har ingen "tro" på "gemenskap"..

Antagligen mamma som kollat upp namnet som står på dörren.


Jag bär fortfarande på en underliggande ilska/aktiv konflikt rörande samhällets "orättvisa" eller "psykos" eller vad vi ska kalla det. Eftersom jag var "naiv" när jag blev upplyst, och såg harmonin i allt -t.o.m min egen transformationskraft i den totala öppenheten som vi alla är värda. Men det var för gammalmodigt, jag söker något mer att "ta på".. Jag spelar "psykiskt sjuk"..

Användarvisningsbild
Anna Sara
Inlägg: 2001
Blev medlem: 14 apr 2009 15:31
Kontakt:

Inläggav Anna Sara » 06 sep 2009 18:10

Från:  Brittis Nyström (brittis.priv@gmail.com)  
Skickat: den 6 september 2009 18:09:10
Till:  Anna Sara Sörensen (free_will@live.se)

Anna Sara, det är givetvis din mamma som har berättat det för mig. Hur hon fått den informationen vet jag inte. Jag vet bara att hon är oerhört orolig och vill givetvis väl men det visar sig nog ganska ofta på mångakonstiga sätt. Jag kan förstå att du blir oerhört besviken och upprörd om hon bara dyker upp så där utan vidare. Har du berättat för henne varför du flyttat till Malmö och hur hon skall förhålla sig till dina önskemål. Vi hörs snart igen. Var rädd om dig/Brittis



"Oerhört".. Har jag inte lite panik också?



Min mamma och väninnor osv, brukade "lura in mig i fällor" som liten "på uppdrag av KBT-experter".. Styrde upp en "förvillad" yttre persona/agenda utåt mot omgiviningen, min sociala grupp.

Sa detta till henne en gång när vi tog en promenad för ett år sen, när vi närmade oss en tomt med en skällande hund. Hon har hundfobi och sa typ "hur kan du göra så mot din mamma, osv.." Skämtade att jag skulle släppa en hund på henne..

Användarvisningsbild
Anna Sara
Inlägg: 2001
Blev medlem: 14 apr 2009 15:31
Kontakt:

Inläggav Anna Sara » 06 sep 2009 18:22

Hur tror ni karman förhåller sig i syntes mellan SATURNUS och POLISEN?


Vem är jag?

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 06 sep 2009 18:42

Anna Sara skrev:
Avantgardet skrev:Ling, det är faktiskt mycket enklare än det förefaller: Anna Sara ville ha nån att leka "Anna-Sara-leken" med. Men det heter ju "Filosofiforum" och inte "Anna-Sara-forum". Vill man leka "Anna-Sara-leken" så vore det ju rimligt att man sökte sig till "Anna-Sara-forum" och inte till "Filosofiforum", men det är ju bara så jag tänker.


Nej. Jag har gett upp Anna Sara. Det har jag alltid försökt. Jag är hon. Jag är det. Jag är jag.


Så filosofi är också en lek alltså? Som man kan smita in i utan att visa sitt ansikte?

Varför tror du jag skriver den här tråden t ex? Hur tror du att jag sitter och "känner mig"?


Vadå "Nej"? Du bekräftar ju mitt påstående, i själva verket gör du ju inget annat alls än bekräftar det kontinuerligt. Det ju är vad du uteslutande sysslar med. Säger du emot bara för att säga emot?

Filosofi kan ses som en lek, ja, en lek just eftersom den har vissa lek(/spel)regler, utan vilka den inte längre skulle kunna vara just filosofi. Traditionellt har personen varit helt ointressant för filosofin som sådan. Om den ska vara det är en annan fråga. Personligen tror jag nog att personen spelar in i hög grad, dock inte i den grad att den på något sätt skall ta överhanden och sättas i fokus för verksamheten - när den gör det så övergår den från att vara filosofi-leken till att vara [sätt-in-valfritt-namn-här]-leken. Så visst, det går absolut smita in i (åtminstone vissa avgränsade områden utav) filosofin, utan att behöva röja sig på något sätt, men bara så länge som vissa strömningar inom filosofin hålls utanför, strömningar för vilka t.ex. personen är relevant för tänkandet (som alltså beaktar också det biografiska), eller sådana som inte fullt ut vill medge någon klar gräns mellan personen och den filosofi som denne har. Det är förstås ofrånkomligt att man röjer sig på ett eller annat sätt, oavsett om dessa strömningar gör sig hörda i det filosofiska samtalet eller inte, vilket inte innebär att man för den skull skulle syssla med "utvik" (om vi tillåts kalla ett "otillbörligt" röjande av personen för det). Men även om man menar sig sålla sig till dem som anser att personen och filosofin inte helt bör skiljas åt, att personen alls inte är irrelevant för filosofin, att man kanske inte ens helt kan förstå filosofin utan att ta det biografiska i beaktande, så finns det något i själva gesten att syssla med filosofi som motsätter sig personen, åtminstone i viss grad. Detta eftersom man ju annars, troligen, hade sysslat med [sätt-in-valfritt-namn-här]-leken istället, kanske rent utav egennamns-leken, eller snäppet värre det-egna-namnet-leken, vilket är identiskt med ego-leken; och i politisk mening så blir man då (om man nu inte ens på det planet förmår tänka nåt om de enskilda frågorna som de presenteras, utan måste ta tillflykt till den egna identiteten för att se hur pass väl olika politiska ideologier "matchar" en i övrigt, vilket i sig vittnar om att man är fast i just ego-leken) fascist, kort och gott. Skall det översättas till partipolitiskt språk så vet jag inte om vi har nåt som det helt stämmer in på. Men det om det...

Hur du känner dig? Precis som en borgarbracka som sitter och känner efter åt helvete för mycket.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

Användarvisningsbild
Anna Sara
Inlägg: 2001
Blev medlem: 14 apr 2009 15:31
Kontakt:

Inläggav Anna Sara » 06 sep 2009 18:52

Du fattar ju inte. Du lever i rollspelet, försvarat det så att du glömt bort vad du gör. Det måste man i och för sig ibland. Men du är för grov. Borgarbracka, vad är det?


Återgå till "Tankar och känslor"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 6 och 0 gäster