Just nu känner jag...

[Anders]

Att jag skulle vilja stoppa alla nyfödda barn på ett stort gemensamt dagis där alla fick samma chans.

Detta efter att dels ha hört Daniel Sachs sommarprogram och dels hört hustrun berätta om patienter som är 14 år, röker, super och har föräldrar som inte är snälla.

[Pilatus]

Att jag skulle vilja stoppa alla nyfödda barn på ett stort gemensamt dagis där alla fick samma chans.

Det har väl praktiserats på sina håll. Men det har varit i samhällen där kollektivet varit viktigare än den enskilde individen. Det tycks finnas en inneboende motsättning mellan individens rätt att få utvecklas efter sin förmåga och att försöka hålla samman, att verka tillsammans som ett kollektiv, gemenskapen. Kanske driver liberaler individens rätt för långt och socialister det kollektiva (ofta lika med staten, kommunen, partiet) för långt. Frågan är om det kan finnas en god kollektiv gemenskap där individen kan utvecklas och ta vara på sina möjligheter?

[SigurdV]

Att jag skulle vilja stoppa alla nyfödda barn på ett stort gemensamt dagis där alla fick samma chans.

Det har väl praktiserats på sina håll. Men det har varit i samhällen där kollektivet varit viktigare än den enskilde individen. Det tycks finnas en inneboende motsättning mellan individens rätt att få utvecklas efter sin förmåga och att försöka hålla samman, att verka tillsammans som ett kollektiv, gemenskapen. Kanske driver liberaler individens rätt för långt och socialister det kollektiva (ofta lika med staten, kommunen, partiet) för långt. Frågan är om det kan finnas en god kollektiv gemenskap där individen kan utvecklas och ta vara på sina möjligheter?

Måste det vara antingen eller?

[Pilatus]

Det har väl praktiserats på sina håll. Men det har varit i samhällen där kollektivet varit viktigare än den enskilde individen. Det tycks finnas en inneboende motsättning mellan individens rätt att få utvecklas efter sin förmåga och att försöka hålla samman, att verka tillsammans som ett kollektiv, gemenskapen. Kanske driver liberaler individens rätt för långt och socialister det kollektiva (ofta lika med staten, kommunen, partiet) för långt. Frågan är om det kan finnas en god kollektiv gemenskap där individen kan utvecklas och ta vara på sina möjligheter?

Måste det vara antingen eller?

Nej, men ideologierna har utvecklats så. Det tycks vara svårt att förena de goda inslagen i liberalens idévärld med socialistiska principer.

[SigurdV]

Måste det vara antingen eller?

Nej, men ideologierna har utvecklats så. Det tycks vara svårt att förena de goda inslagen i liberalens idévärld med socialistiska principer.

Det beror på att vi är mer måna om att uppgå i kollektivet
(likgiltigt vilket) än att självständigt leta efter sanning.

[förstår mig själv]

Att jag skulle vilja stoppa alla nyfödda barn på ett stort gemensamt dagis där alla fick samma chans.

Detta efter att dels ha hört Daniel Sachs sommarprogram och dels hört hustrun berätta om patienter som är 14 år, röker, super och har föräldrar som inte är snälla.

Djur låter ofta sina ungar göra som de vill. Springa bort från mamman undersöka det farliga. Låter de själva med sina sinnen förstå naturen. Inte så mycket "ordnade", aktiviteter och "riktad utbildning. Mamman visar även med sitt sätt att leva hur man kan göra. Teorin om mamman "tryggheten" gör att djuren har någon stans att vara. Inte behöver vara rädd. Att inte gå för långt borta. Djur/barn behöver förstå själva naturen. Vi är ofta oroliga, rädda att något "ont" ska drabba barnen. Styr och skyddar dem. Detta leder till att barnen inte utvecklar sitt förnuft.

[Algotezza]

Att jag skulle vilja stoppa alla nyfödda barn på ett stort gemensamt dagis där alla fick samma chans.

Det har väl praktiserats på sina håll. Men det har varit i samhällen där kollektivet varit viktigare än den enskilde individen. Det tycks finnas en inneboende motsättning mellan individens rätt att få utvecklas efter sin förmåga och att försöka hålla samman, att verka tillsammans som ett kollektiv, gemenskapen. Kanske driver liberaler individens rätt för långt och socialister det kollektiva (ofta lika med staten, kommunen, partiet) för långt. Frågan är om det kan finnas en god kollektiv gemenskap där individen kan utvecklas och ta vara på sina möjligheter?

Det fanns på 70-talet i den svenska proggrörelsen. Jag var med i föreningen Lunds Musik- och Hantverkshus då. Där kunde man både vara individualistisk och en del av kollektivet. Vi sysslade med konst, hantverk och musik och gav ut en tidning under några intensiva år i mitten av 70-talet. Vi anordnade även parkfester. Man kan alla det embryot till Mejeriet i Lund. Men idag känns det som om det hände i en annan dimension. Finns ingen historik om det. Det var då jag även spelade trombon i VPK:s orkester Röda Blåset.

/Algotezza

[Pilatus]

Det fanns på 70-talet i den svenska proggrörelsen. Jag var med i föreningen Lunds Musik- och Hantverkshus då. Där kunde man både vara individualistisk och en del av kollektivet. Vi sysslade med konst, hantverk och musik och gav ut en tidning under några intensiva år i mitten av 70-talet. Vi anordnade även parkfester. Man kan alla det embryot till Mejeriet i Lund. Men idag känns det som om det hände i en annan dimension. Finns ingen historik om det. Det var då jag även spelade trombon i VPK:s orkester Röda Blåset.

Det låter trevligt. Jag läste Zenit emellanåt, prenumerade på Hfks och en del andra tidningar. Jag avskydde Kfml och den stalinistiskt inspirerade vänstern, gammelkommunister i VPK var hopplösa. Men det var trevligt och vi hade otaliga fester, studiecirklar och även ett fotbollslag i korpserien. Jag målade stora bilder i tempera och ställde ut Prag (bl a med en bild av Leila Khaled och en blå/gul Lenin). I Rudé právo skrev man en uppskattande recension. Jag var fruktansvärt fattig.