Status en känsla av betydelse
Moderator: Moderatorgruppen
- Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
Vilken underlig undersökning. Jag skulle mer intressera mig för hur jag skulle tänkas tillskansa mig dessa pengar än vad summan låg på. Givetvis har jag inget emot att tjäna mycket pengar (det är ju hur de används som är det viktiga). Kanske psykologiserar jag på tok för mycket men när jag ser folk med s.k. "statussymboler" (bilar, kläder eller vad det nu vara månde) så ser jag inte "statussymboler" utan snarare taskiga försök av dessa individer att täcka över brister hos sig själva.
Det där med status/rank är intressant, det är bara att börja tänka lite på det direkt man hamnar i en social situation. Direkt människor möts så antingen så underordnar den ena sig eller så blir det konflikt.
Alfahanen/kvinnan väljer oftast samtalsämne och utgår från sig själv, medan den underordnade konstant kontrollerar om att få medhåll och aktar sig för konflikt med alfahannen. Alfapersonen är oftast i centrum i gruppen och alla är vända mot honom, och anpassar hela sin konversation för alfahannen. AH pratar högst, med en mörkare självsäker röst, medan de andra är inställsamma och rädd för att störa AHs tankegångar, t.ex tvärt byta samtalsämne...
AH får även den snyggaste tjejen, SE Manlig och kvinnlig attraktion.
etc,etc
Alfahanen/kvinnan väljer oftast samtalsämne och utgår från sig själv, medan den underordnade konstant kontrollerar om att få medhåll och aktar sig för konflikt med alfahannen. Alfapersonen är oftast i centrum i gruppen och alla är vända mot honom, och anpassar hela sin konversation för alfahannen. AH pratar högst, med en mörkare självsäker röst, medan de andra är inställsamma och rädd för att störa AHs tankegångar, t.ex tvärt byta samtalsämne...
AH får även den snyggaste tjejen, SE Manlig och kvinnlig attraktion.
etc,etc
-
mianyckelpiga
- Inlägg: 18
- Blev medlem: 02 dec 2006 23:17
- Ort: Stockholm
status..
Börjar alltmer tröttna på min lågstatustillvaro.
Det är så fiffigt ordnat att jag dessutom ska skämmas över den och känna att det är mitt eget fel.
Intersektionalitet, ett ord jag till min stora glädje fann som förtydligade det hela. :)
Fattig, kvinna, ensamstående, sjukskriven, traumatiserad.
Kanske någon som läser det här redan börjar fnysa (jag är van).
Om du fnyser är det kanske värt att fundera på varför, vilka känslor du får.
Däri ligger pudelns kärna.
Det är så fiffigt ordnat att jag dessutom ska skämmas över den och känna att det är mitt eget fel.
Intersektionalitet, ett ord jag till min stora glädje fann som förtydligade det hela. :)
Fattig, kvinna, ensamstående, sjukskriven, traumatiserad.
Kanske någon som läser det här redan börjar fnysa (jag är van).
Om du fnyser är det kanske värt att fundera på varför, vilka känslor du får.
Däri ligger pudelns kärna.
-
mianyckelpiga
- Inlägg: 18
- Blev medlem: 02 dec 2006 23:17
- Ort: Stockholm
-
mianyckelpiga
- Inlägg: 18
- Blev medlem: 02 dec 2006 23:17
- Ort: Stockholm
Jag menar inte nödvändigtvis ett möte mellan man och kvinna.
Människomöten, avskalade, ser jag snarare som ett forskningsfält än som "vekhjärtad romantik".
Det är just i denna öppenhet inför den andra som status förlorar betydelse.
Är det inte härligt!?
Vad är då detta "omedvetet" du hänvisar till?
Att hålla tillbaka sig själv och vara öppen för den andra personens infall, är en medveten handling.
Det kan ju i och för sig vara en omedveten längtan, men i så fall efter vad?
Gräver jag ner "statusyxan" finns ju möjlighet för något annat att uppstå.
Är det en lågstatushandling att ge utrymme för en annan människa?
Beteenden styr känslor..?
Mina tankar och i viss mån "automatiserade" känslor styr mitt beteende.
Jag kan till exempel ändra mitt sätt att röra mig och det i sin tur påverkar mina känslor, men först kom tanken att göra det.
Människomöten, avskalade, ser jag snarare som ett forskningsfält än som "vekhjärtad romantik".
Det är just i denna öppenhet inför den andra som status förlorar betydelse.
Är det inte härligt!?
Vad är då detta "omedvetet" du hänvisar till?
Att hålla tillbaka sig själv och vara öppen för den andra personens infall, är en medveten handling.
Det kan ju i och för sig vara en omedveten längtan, men i så fall efter vad?
Gräver jag ner "statusyxan" finns ju möjlighet för något annat att uppstå.
Är det en lågstatushandling att ge utrymme för en annan människa?
Beteenden styr känslor..?
Mina tankar och i viss mån "automatiserade" känslor styr mitt beteende.
Jag kan till exempel ändra mitt sätt att röra mig och det i sin tur påverkar mina känslor, men först kom tanken att göra det.
- Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
-
mianyckelpiga
- Inlägg: 18
- Blev medlem: 02 dec 2006 23:17
- Ort: Stockholm
- Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
Jag tycker inte man bör glömma miljöpåverkan och strukturer när man pratar om sånt här. Fenomenet kärlek har ju förändrats drastiskt över tid, och sättet vi inkarnerar begreppet på. När det gäller känsloteorier blir jag skeptisk. Det är ju ett stort interplay mellan ratio och emotio, så den här psykologiseringen är lite väl stor och systematiserad för att inte skrika fuskbygge Fromm. Varför skulle inte känslor eller drifter kunna vara lika grundläggande som reflexer - bara en annan aspekt av existensen. Eller utgår du från hur man tror sig mena att "hjärnan" utvecklats - reptilhjärna och uppåt -, alltså något slags diakroni (darwinism?). Som sagt, lite väl elaborativt. Du får gärna utveckla.
Återgå till "Tankar och känslor"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 26 och 0 gäster