hur fungerar livet egentligen, bestämmer ödet vad som sker? en högre makt? varför händer vissa saker och andra inte?
jag personligen är kluven, det enda jag vet är att allt händer av en orsak, och att allt du gör, säger och tänker kommer komma tillbaka till dig någon gång i framtiden.
hur tror du?
Hur fungerar livet?
Moderator: Moderatorgruppen
Hur fungerar livet?
by Raz
Raz!
Denna fråga diskuteras i flera trådar på forumet, men du kanske tänkte dig att denna bara skulle "kartlägga" (i korthet) vad folk "är" här på forumet?
Till skillnad från dig är jag inte övertygad om att allt händer av en orsak. Men jag finner tillfredsställelse i denna modell för hur allt fungerar:
"Det som händer, händer"
Jag känner mig också dragen till det karmatänkande du i korthet presenterar.
Avslutningsvis har jag egentligen ingen stark övertygelse om någonting, men fogar mig gärna i lagar, seder och normer, så länge jag finner det tillfredsställande. Jag har ingen tro på någon högre makt, inte heller någon ateistisk övertygelse, och anser mig oförmögen att uttala mig om högre makter i allmänhet.
Denna fråga diskuteras i flera trådar på forumet, men du kanske tänkte dig att denna bara skulle "kartlägga" (i korthet) vad folk "är" här på forumet?
Till skillnad från dig är jag inte övertygad om att allt händer av en orsak. Men jag finner tillfredsställelse i denna modell för hur allt fungerar:
"Det som händer, händer"
Jag känner mig också dragen till det karmatänkande du i korthet presenterar.
Avslutningsvis har jag egentligen ingen stark övertygelse om någonting, men fogar mig gärna i lagar, seder och normer, så länge jag finner det tillfredsställande. Jag har ingen tro på någon högre makt, inte heller någon ateistisk övertygelse, och anser mig oförmögen att uttala mig om högre makter i allmänhet.
Åter igen detta ständigt flummiga begreppet kaos.
Rent fysikaliskt kan man kombinera kaos med ödet om man nu är en kvantmekaniker med bred fantasi
.
Vad ödet omfattar som är bortom fysiken, har inget med kaos att göra! För vad är kaos när något inte finns? Om vi har en partikel exempelvis som tydligen visar kaosaktigt uppförande som vi sedan tolkar kvantmekaniskt, så är det logiskt att tänka sig vissa permutationer som denna partikel haft för sig. Alltså att partikeln KAN förlytta sig till punkt A, B, C & D. Men det som bestämmer vilket den hamnar på är kaos (säger vi! Själv tror jag att kaos är bara avsaknad av all fakta. Så om man skulle ha haft allt som har med rörelsen att göra så hade kaos blivit till en ordning ändå...)! Dock har partikeln efter denna kaosaktiga förflyttnigen valts av några fall som var möjliga. Det blir då en sannolikhet mellan dessa fall.
Vad är sannolikheten för att en partikel istället skulle skapas av totalt INGENTING? Hur många permutationer måste det inte finnas? Hur många olika fall finns för denna partikel att befinna sig i? Varför väljs just detta sätt? Är det det absolut bästa? Vill man följa den antropiska principen så förklaras detta genom -det är bara så för att det måste. Detta tilltalar i alla fall inte mig! Vad är stödet? Vi kan inte bevisa att det finns massa andra universa där allt är tvärtom här. Det är en teori som ej kan bevisas och saknar stöd av något. Varför ens bry sig om något sådant?!
Dessutom finns inga bevis på att universum kan skapas på helt andra lagar och ändå fungera!
Där tror jag du sade något fint. Men bara om du definerar vad oändlighet är! Och att "fånga". Vad är det egentligen man fångar? Hur kan något ofullständigt fånga något oändligt?! Vet vi ens vad oändlighet är?! Hur kan man då säga att man kontrollerar sitt öde när man fångar oändligheten? För det finns väl ändå tal som är större än oändliga tal. | inf+1 | . | inf+(inf - 1) |.
Lyckas man fånga in oändligheten så lyckas man alltså hitta orsaken för kaos? Vad trevligt! Men vad säger en då att kaosteori kommer att öppna porten för en människa att skapa sig själv innan han är skapad? Detta bestrider både mot allmänna relativiteten & logiken.
Det är bara så enklare med en Gud som styr allt däruppe & som stödjs av ett par religioner.
Ändå om vi har en tendens att tänka så komplicerat och hitta på långsökta förklaringar, så ska man heller inte glömma att de bästa svaren är oftast de kortaste!
/Plato
Rent fysikaliskt kan man kombinera kaos med ödet om man nu är en kvantmekaniker med bred fantasi
.
Vad ödet omfattar som är bortom fysiken, har inget med kaos att göra! För vad är kaos när något inte finns? Om vi har en partikel exempelvis som tydligen visar kaosaktigt uppförande som vi sedan tolkar kvantmekaniskt, så är det logiskt att tänka sig vissa permutationer som denna partikel haft för sig. Alltså att partikeln KAN förlytta sig till punkt A, B, C & D. Men det som bestämmer vilket den hamnar på är kaos (säger vi! Själv tror jag att kaos är bara avsaknad av all fakta. Så om man skulle ha haft allt som har med rörelsen att göra så hade kaos blivit till en ordning ändå...)! Dock har partikeln efter denna kaosaktiga förflyttnigen valts av några fall som var möjliga. Det blir då en sannolikhet mellan dessa fall.
Vad är sannolikheten för att en partikel istället skulle skapas av totalt INGENTING? Hur många permutationer måste det inte finnas? Hur många olika fall finns för denna partikel att befinna sig i? Varför väljs just detta sätt? Är det det absolut bästa? Vill man följa den antropiska principen så förklaras detta genom -det är bara så för att det måste. Detta tilltalar i alla fall inte mig! Vad är stödet? Vi kan inte bevisa att det finns massa andra universa där allt är tvärtom här. Det är en teori som ej kan bevisas och saknar stöd av något. Varför ens bry sig om något sådant?!
Dessutom finns inga bevis på att universum kan skapas på helt andra lagar och ändå fungera!
Kan man "fånga" oändligheten kan man kontrollera sitt öde
Där tror jag du sade något fint. Men bara om du definerar vad oändlighet är! Och att "fånga". Vad är det egentligen man fångar? Hur kan något ofullständigt fånga något oändligt?! Vet vi ens vad oändlighet är?! Hur kan man då säga att man kontrollerar sitt öde när man fångar oändligheten? För det finns väl ändå tal som är större än oändliga tal. | inf+1 | . | inf+(inf - 1) |.
Lyckas man fånga in oändligheten så lyckas man alltså hitta orsaken för kaos? Vad trevligt! Men vad säger en då att kaosteori kommer att öppna porten för en människa att skapa sig själv innan han är skapad? Detta bestrider både mot allmänna relativiteten & logiken.
Det är bara så enklare med en Gud som styr allt däruppe & som stödjs av ett par religioner.
Ändå om vi har en tendens att tänka så komplicerat och hitta på långsökta förklaringar, så ska man heller inte glömma att de bästa svaren är oftast de kortaste!
/Plato
Alla generaliseringar är farliga, även den här
Mycket intressant inlägg, Plato.
Jag har faktiskt aldrig riktigt greppat det där med kaos och ordning.
Det är väl bara något som vi människor har hittat på?
Vissa verkar tycka att det är en universell lag av något slag, det förstår jag inte.
Havet, tycker vissa, är kaos.
Men för fiskarna är land kaos.
Eller så tycker dessa "vissa" att havet symboliserar kaos.
Är kaos det som är farligt, oförståeligt och oövervinnerligt?
Lite klarhet, någon?
Jag har faktiskt aldrig riktigt greppat det där med kaos och ordning.
Det är väl bara något som vi människor har hittat på?
Vissa verkar tycka att det är en universell lag av något slag, det förstår jag inte.
Havet, tycker vissa, är kaos.
Men för fiskarna är land kaos.
Eller så tycker dessa "vissa" att havet symboliserar kaos.
Är kaos det som är farligt, oförståeligt och oövervinnerligt?
Lite klarhet, någon?
Godkväll Plato
Nu tänkte jag mera på det klassiska exemplet med en fjäril. Allt vävs samman i en oändlig helhet, må det vara våra tankar, våra handlingar och dess konsekvenser. Inget händer för att det händer allt har sitt beroende av något annat. Är min tanke så ren att den är min egen eller är det bara en förlängning av andra och de förre mig?
Om inget finns, finns det inget som skapar kaos. Kaos är en följd , en beskrivning den ”bestämmer” inte och det ”bästa” grundar sig i det som kom förre
…men detta är endast min sanning om den nu är min.
∞
En cirkel kan vara oändlig…flum flum flum ;)
PS: hovnarr kan du vara så vänlig och hänvisa till trådarna?
Nu tänkte jag mera på det klassiska exemplet med en fjäril. Allt vävs samman i en oändlig helhet, må det vara våra tankar, våra handlingar och dess konsekvenser. Inget händer för att det händer allt har sitt beroende av något annat. Är min tanke så ren att den är min egen eller är det bara en förlängning av andra och de förre mig?
Om inget finns, finns det inget som skapar kaos. Kaos är en följd , en beskrivning den ”bestämmer” inte och det ”bästa” grundar sig i det som kom förre
…men detta är endast min sanning om den nu är min.
∞
En cirkel kan vara oändlig…flum flum flum ;)
PS: hovnarr kan du vara så vänlig och hänvisa till trådarna?
Joahn skrev:Lite klarhet, någon?
Må detta vara min ledstjärna i det inlägg jag står i begrepp att skriva.
miffo skrev:PS: hovnarr kan du vara så vänlig och hänvisa till trådarna?
Raz ställer alltså flera frågor, som behandlas i sin helhet eller delvis på andra delar av forumet. Här kommer ett axplock:
hur fungerar livet egentligen?
Detta är en oerhört bred fråga. Beroende på vilken vinkling man har (biologisk, psykologisk, andlig osv.) så hittar man olika svar på de olika underforumen. De andra frågorna antyder en andlig/fatalistisk syn - se mina förslag där. Här kommer i alla fall en allmän tråd:
Vad har vi gemensamt?
http://www.filosofiforum.com/forum/viewtopic.php?t=277
bestämmer ödet vad som sker?
Kunde något ha blivit annorlunda?
http://www.filosofiforum.com/forum/viewtopic.php?t=291
Fri vilja, deteminism, kvantmekanik...
http://www.filosofiforum.com/forum/viewtopic.php?t=317
en högre makt?
Finns Gud?
http://www.filosofiforum.com/forum/viewtopic.php?t=250
varför händer vissa saker och andra inte?
Även detta beror på utgånspunkten, men spana t.ex. in:
Varför finns det nånting alls? (Debatten missar sakfrågan något)
http://www.filosofiforum.com/forum/viewtopic.php?t=369
Tankens uppkomst
http://www.filosofiforum.com/forum/viewtopic.php?t=326
Komplexitet (tar även upp kaosbegreppet)
http://www.filosofiforum.com/forum/viewtopic.php?t=360
Så till Raz avslutande fråga:
Raz skrev:hur tror du?
Detta tyckte jag hade "nyhetsvärde", i det att man strävar efter att kartlägga forumbesökarnas uppfattningar kring frågorna ovan för nöjes och mångfaldens skull. Därför valde jag att lyfta fram det, men det utesluter inte att man talar om det andra.
miffo skrev:Inget händer för att det händer allt har sitt beroende av något annat.
I och med att man säger "händelse" så säger man också "orsak". Om något händer, så har det en plats i rumtiden. Man kan då se en eller flera förklaringar till det inträffade som ägde rum (hände) tidigare (eller även senare, om man får tro kvantmekaniken). Man behöver inte säga att händelser har orsakar lika lite som man behöver säga att ungkarlar är ogifta.
"Händelser har orsaker" är alltså en analytisk sanning apriori, men termerna är olyckligt valda, eftersom orsaker ofta misstolkas till verkansorsaker. Man kunde lika gärna säga "orsaker har händelser", eller för den skull "händelser har händelser". Jag skrev tidigare mycket kort:
hovnarr skrev:"Det som händer, händer"
Se detta som en regel i sin mest avskalade form. I steg två blir den,
"Det som när det händer, får något annat att hända, får något annat att hända".
Man kan då säga (utifrån de exakta betydelserna av orden i satsen ovan) att "det" genom att "det händer" är orsak till "något annat". Detta "något annat" kan i sin tur vara ett "det" i en annan sats, som ger upphov till samma kedja och är orsaken till ytterligare "något annat".
Vad gäller föreställningen kring en första händelse (som ju vid första anblicken inte tycks orsakad av något), så ger jag min syn på saken på sid 2 under "Finns Gud" (se länken ovan).
Joahn skrev:Är kaos det som är farligt, oförståeligt och oövervinnerligt?
Tja, du vet ju att jag inte är så förtjust i att säga vad saker och ting är egentligen. Men kaos i "fjärilsbetydelsen" som miffo tycks avse är egentligen inte total oordning, och heller inte total ordning, utan någonstans mittemellan. Den senaste tiden verkar kaosforskningen bytt namn för att undvika förvirring och gått över till termen komplexitet istället, vilket jag tycker är en mycket bättre term. Se gärna komplexitetstråden ovan för ett försök till att använda komplexitetstänkande i praktiken.
Nu är det snart lunch
Ojj som man frågar får man svar. Jag får nog återkomma efter jag har tragglat mig genom alla länkar och tuggat på narrens ord.
Kan ifs säga så mycket.
Ja Plato vi pratar om samma sak. Där jag leker med tanken där leker du med partikeln.
Kaosteorin är mer än algoritm, den säger även att allt hör ihop (vågar knappt använda orden efter har läst hovnarrens inlägg)
Jag återkommer och tar tillbaka allt jag har sagt eller så förkastar jag era sanningar för något blänkande nytt
Kan ifs säga så mycket.
Ja Plato vi pratar om samma sak. Där jag leker med tanken där leker du med partikeln.
Kaosteorin är mer än algoritm, den säger även att allt hör ihop (vågar knappt använda orden efter har läst hovnarrens inlägg
)
Jag återkommer och tar tillbaka allt jag har sagt eller så förkastar jag era sanningar för något blänkande nytt
Återgå till "Tankar och känslor"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 10 och 0 gäster