En stor del av diskussionerna på detta forum har handlat om att orda bland olika "dimensioner".
Det finns fyra grundläggande konfiguraioner:
M[+A[-] 1. Materiell acceptans & Andlig förnekelse: Materialism.
M[-]A[+] 2. Materiell förnekelse & Andlig acceptans: Andlighet.
M[-]A[-] 3. Materiell förnekelse & Andlig förnekelse: Nihilism.
M[+]A[+] 4. Materiell acceptans & Andlig acceptans: Ickedualism.
Attributen [+] och [-] ger en övergripande hållning, men vill vi gå mer på detaljnivå får vi istället introducera flera hållningar. Här är sju olika hållningar:
[??] 1. Total omedveten ignorans (Förträngning)
[@?] 2. Total medveten förnekelse (Förnekelse)
[@--] 3. Symptomatisk förnekelse (Rationaliserande)
[@-] 4. Kausal underordning
[@] 5. Acceptans
[@+] 6. Kausal härledning & överordning (Respekt)
[@@] 7. Total underkastelse (Dyrkan)
Ett exemempel:
Behaviourism: M[@+]A[@?]
Asketism: M[@?]A[@@]
Psykologi sett ur ett biologiskt perspektiv: M[@+]A@--]
osv..
Djupare förklaring vad koderna innebär:
[??] 1. Total omedveten ignorans, innebär att dimensionen är omedvetet förträngt. Motsvarar ungefär att vara "död" (Erkänner att jag har svårt att representera detta)
[@?] 2. Total medveten förnekelse, innebär att vi kommer i kontakt med det - antingen på ett subtilt plan, eller genom att andra påstår att den existerar - dock förnekar vi på ett emotionallt laddat sätt dess existens. Dvs, en form av förtränging.
[@--] 3. Symptomatisk förnekelse, innebär att vi rationaliserar bort dimensionens betydelse. Vi ser den som en "symptomatisk" "illussion", ungefär som en slags "rest" i förhållande till den (för oss) erkända dimensionen. Exempel är ett religöst förnekande av det materiellas betydelse, eller en scientistisk materialist förnekelse av det andligas betydelse. Dimensionen upplevs som "symptomatisk", dvs "ytlig", "platt", osv.
[@-] 4. Kausal underordning, innebär att man erkänner att dimensionen "existerar" och har någon form av "verklighetsgrad", men att den är strikt underordnad en annan dimension.
[@] 5. Acceptans, dimensionen upplevs som att den "är ett eget kausalrum" och spelar enligt sina egna regler, men samtdigit interagerar med andra system i en slags ömsesidighet.
[@+] 6. Kausal härledning & överordning, innebär att vi respekterar och erkänner dimensionens centala kausala betydelse. Det är s.a.s en "källa" till orsak och verkan.
[@@] 7. Total underkastelse, innebär att vi "dyrkar" dimensionen. Den är helig och våran tillvaro s.a.s. är i starkt beroende av dess kauala förlopp.
Varför erkänner då inte alla människor både det materiella och det andliga planet?
Jo, eftersom medvetenheten kring dessa växer fram genom en process.
Utgår vi ifrån Piagets/Wilbers inlärnings/medvetande process så finns tre "medvetna" steg:
(M1). Identifiaktion
(M2). Differentiering
(M3). Integrering
Men jag vill tillägga dessa delar:
(O1) Aldrig upplevd (Absolut omedvetenhet), dvs när man är död/etc.
(O2) Flyktigt upplevd men aldrig identifierad (Vi har upplevt det, men vi det lagrades inte i vårat minne). En slags "halvmedvetenhet", ungefär som att slå till någon som sover - personen s.a.s. "vaknar till", för att återgå till att sova.
Samt ytterliggare en:
(P1) Protomedvetenhet: upplevd men inte identifierad, Det är "närvarande", men vi kan inte greppa den. Det är ofta här vi ställer oss "frågande" inför dimensionens existens.
Jag återgår till att gå ner djupare kring de tre medvetna stadierna:
(M1). Identifiaktion, innebär att vi "greppat" dimensionen. Vi är medvetna om att den existerar, den är påtaglig men "träskliknande", men vi vet ännu inte hur vi ska förhålla oss till den.
(M2). Differentiering, innebär att vi gör en form av "extrem negation" av dimensionen, vi undersöker den i dess "renhet", genom att se den som en "central plattform" som vi ställer oss för eller mot.
(M3). Integrering, vi har nu skapat meningsfulla relatoner mellan denna dimension och andra. Dvs vi erkänner dess fulla existens, men erkänner samtidigt dess ömsediga beroende av andra dimensioner och system.
Processen ser alltså ut såhär:
O1 -> O2 -> P1 ->M1 -> M2 ->M3
Men, ovanpå detta finns olika typer av förträngingar.
Repression (Tillfällig förträngning).
Regression (Långvarig förträngning, återgående till tidigare minnesstadium).
Kartläggning av världsåskådningar
Moderator: Moderatorgruppen
-
JimmyAberg
- Inlägg: 932
- Blev medlem: 05 aug 2008 01:56
Samt:
"Avskriven" Projektion: Förträning som är "externaliserande", dvs att någon egenskap (ofta väldigt laddade viljor/beteenden) vi inte kan erkänna hos oss själva "projiceras" på andra människor - samtidigt som den "avskrivs" från oss själva. Kan vara både "positiv" och "negativ", positiv projektion handlar om att vi lägger positiva egenskaper på andra som vi beunderar, negativ är då vi projicerar egenskaper på andra som vi förakrar.
"Tillskriden" Projektion: En annan form av projektion där vi inte projicerar ut "egenskapen" som vi beundrar/uppskattar eller föraktar/hatar. I stället så tillskrider vi egenskapen på oss själva (trots att vi inte har den), Själva "karaktärsegenskapen" står inte i fokus här, utan vårat behov av att ha egenskapen. Vi "ursäktar oss" på andras bekostnad. Problemet är inte att vi "saknar" egenskapen, utan att andra människor är dumma/onda, eller att vi har "otur".
Det vi gör är alltså att tillskrida andra människor egenskaper som vi har men som inte nödvändigtvis de har, samt att
Tillskrida oss själva egenskaper vi själva inte har.
Dessa är olika former av kompenseringar, som uppstår genom olika former av traumatiseraingar.
"Avskriven" Projektion: Förträning som är "externaliserande", dvs att någon egenskap (ofta väldigt laddade viljor/beteenden) vi inte kan erkänna hos oss själva "projiceras" på andra människor - samtidigt som den "avskrivs" från oss själva. Kan vara både "positiv" och "negativ", positiv projektion handlar om att vi lägger positiva egenskaper på andra som vi beunderar, negativ är då vi projicerar egenskaper på andra som vi förakrar.
"Tillskriden" Projektion: En annan form av projektion där vi inte projicerar ut "egenskapen" som vi beundrar/uppskattar eller föraktar/hatar. I stället så tillskrider vi egenskapen på oss själva (trots att vi inte har den), Själva "karaktärsegenskapen" står inte i fokus här, utan vårat behov av att ha egenskapen. Vi "ursäktar oss" på andras bekostnad. Problemet är inte att vi "saknar" egenskapen, utan att andra människor är dumma/onda, eller att vi har "otur".
Det vi gör är alltså att tillskrida andra människor egenskaper som vi har men som inte nödvändigtvis de har, samt att
Tillskrida oss själva egenskaper vi själva inte har.
Dessa är olika former av kompenseringar, som uppstår genom olika former av traumatiseraingar.
Inom icke-dualismen som du anger som nummer 4 frågar man sig, VEM påstår det? Alltså, VEM "accepterar" "materialismen" och "andligheten"?? VEM väljer att acceptera??
Non-duality...
Det finns absolut ingen fri vilja. Allt händer UTAN någon "personlig" "kontroll", t.om "ens egna personliga val".
Vart detta lämnar en, är tomhet, slutet. Varje rörelse är början och slutet.
www.theopensecret.com/
Non-duality...
Det finns absolut ingen fri vilja. Allt händer UTAN någon "personlig" "kontroll", t.om "ens egna personliga val".
Vart detta lämnar en, är tomhet, slutet. Varje rörelse är början och slutet.
www.theopensecret.com/
Återgå till "Tankar och känslor"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 220 och 0 gäster