Om mig!

[J R Auk]

Jag är dryg och bitter och mitt tangentbord verkar ha fått en släng av någonting jag inte kommer ihåg mig spillt på det. Allting segar sig och jag är tvungen till upprepningar in absurdum.

Så vadan vill jag säga då? Nej ingenting, för det finns intet som är värt att höra. Det är vad som är så tröttsamt i dagens samhälle, vi tänker oss orden som förklarade, som normlagda, mot en antropologisk bild; alltså den och den förstår! Så är inte fallet, jag möter det dagligen, jag har alltid levat med språkets makt, jag har alltid nyttjat det i mina tillkortakommande.

Språk är makt!

Ni må ifrågasätta, men jag har så många exempel, ordet har fortfarande makt, fråga en polis om ni ifrågasätta mg.

Vad menar jag? Jo jag menar rent konkret, fråga en polis om du undra. Fråga dem om deras "NAMN". Du får det inte om du överhuvudtaget utstrålar någon som helst makt, annats skrattar de och ger dig det. Var uppmärksam på hur detta namn ges dig.

Vad avslöjar det? Jag vet!