Dagens relativistiska tanke

[JimmyAberg]

Är du rik? Var får du dina pengar ifrån?

Svar (Mogi): haha, skojig fråga, allt är relativt, jag får från föräldrarna.

Källe: http://mogis.se/category/om-mig/

[JimmyAberg]

24-årige Johan Liljeqvist sparkade sönder en bilruta. Under gripandet satte sig flera poliser på honom, samtidigt som han hade händerna fängslade på ryggen.
Under nästan 30 minuter låg Johan på mage med poliser tyngande över sig. När piketen kom fram var han lugn, men lades ändå på mage på piketbussens golv - trots att det är välkänt att denna position är skadlig för andningen. Enligt polisens handbok ska en person med handfängsel sitta upp, inte ligga på mage.
- Han var medtagen, vi fick inget motstånd så vi bara lastade in honom, säger en av piketpoliserna.
Under färden i bussen upptäckte en av poliserna att Johan förlorat medvetandet, men ingen vände på honom, tog bort handfängslet eller försökte få liv i honom. Han hade fortfarande handfängsel när han lyftes in på akuten - medvetslös och utan puls.
Om polismännen hade agerat som de bör, tagit av handfängslen i bussen, lagt honom på rygg och försökt få liv i honom, hade Johans liv kunnat räddas, enligt rättsläkaren.

Men polisen begick inget fel, konstaterade en av rättsväsendets "internutredare", åklagare Bo Lindgren vid Riksenheten för polismål i Göteborg. Han hade följt alla trådar, uppgav han efter 14 månaders utredande, och kommit fram till att våldet mot Johan Liljeqvist var "proportionerligt".
När Ekot granskar fallet upptäcker de emellertid att Lindgren inte har förhört de första poliserna på platsen, de som satt eller låg på Johan.
Hoppsan! sade Lindgren till Ekot, de tappade jag visst bort.
Man han lovade att genast pipa iväg till kontoret och utreda sin utredning.
Ytterligare två höga rättstjänare, Erik Nord, chef för länsordningspolisen i Göteborg och överåklagare Björn Ericson, chef för Riksenheten för polismål, intervjuades i Ekot. Av deras resonemang och ton att döma, är det helt i sin ordning att poliser i godan ro tittar på medan livet långsamt lämnar en ung man som de har gjort försvarslös och medvetslös.
Hoppsan, helt enkelt.

Absolut allting är galet i den här historien: polisernas dödliga inkompetens och nonchalans, som behandlas som business as usual av de överordnade. Det faktum att just Göteborgsavdelningen av Riksenheten för polismål sätts att granska poliser i Göteborg. Det faktum att just Bo Lindgren ska utreda Bo Lindgrens utredning för att se om den håller måttet.

Källa: http://www.expressen.se/1.1733408#comments

Det är uppenbart att skribenten, när skribenten skriver förljande: "Absolut allting är galet i den här historien" har en väldigt absolutisktik/dogmatisk/gammalmodig syn på polisiärt arbete. För en relativist är kan allting inte vara "Absolut" galet, utan polisiärt arbete är alltid en relativ företeelse, något skribenten själv påpekar men själv inte lyckas begripa: "Men polisen begick inget fel, konstaterade en av rättsväsendets "internutredare", åklagare Bo Lindgren vid Riksenheten för polismål i Göteborg. Han hade följt alla trådar, uppgav han efter 14 månaders utredande, och kommit fram till att våldet mot Johan Liljeqvist var "proportionerligt"." (proportionerligt = relativt)

Även här argumenterar skribenten utifrån ett absurt absolutiskt antagande, dvs. att medvetande och medvetslöshet skulle vara något absolut!: "Under färden i bussen upptäckte en av poliserna att Johan förlorat medvetandet, men ingen vände på honom, tog bort handfängslet eller försökte få liv i honom. Han hade fortfarande handfängsel när han lyftes in på akuten - medvetslös och utan puls."

[Logos]

Självklart kan allting vara absolut galet i en historia, men detta måste givetvis ställas i relation till företeelser utanför historien!

[JimmyAberg]

(Här kommer lite fri spekulation: )

Självklart kan allting vara absolut galet i en historia, men detta måste givetvis ställas i relation till företeelser utanför historien!

Men vem avgör detta? Jag menar, om detta är något som är vanligt förekommande inom polisväsendet - är det då fortfarande absolut galet?

En absolut galen historia, tycks för mig, vara en historia som inte alls är meningsfull - fast frågan är om det fortfarande är en historia då? Denna historia verkar ju dock vara vara meningsfull, eftersom annars skulle inte journalisten skrivit om den? Blir den då inte en relativt galen historia?

[Logos]

Mening är alltid relativ, något som du måste tillskriva ett visst fenomen. Och nog kan det finnas mening i galenskap, om du bara väljer att tillskriva galenskapen mening!

[J R Auk]

Proportionerligt är inte = relativt.

Det rymmer ett värdegivande.

Så vi bör läsa det som att ett av tre, eller kanske en kombination;

1. Våldet som dödade stod i proportion till brottet att sparka sönder en ruta.

2. Våldet som dödade stod i proportion till motståndet mot gripandet.

3. Våldet som dödade stod i proportion till sinnelaget hos polisen. (Vad kan vi förvänta oss av utbildade våldsverkare?)

[J R Auk]

För övrigt tycker jag det är uppenbart att "allting är galet" är ett värdeomdöme från journalisten som säger att så där borde det inte få gå till.

Det är galet i den mening i att det borde inte vara så.

Och jag instämmer, även om jag snarare säger så här;

Sådär är det, och därför skall du i ditt privata liv spotta och visa att du inte sympatiserar med makten och kapitalets knektar. Visa att vara polis är inte något ädelt utan något fult.

Om man vill göra gott så skall man väl inte belägga sig med de bojor som polisen agerar under, alltså enbart institutionell auktoritet, och ingen individuell auktoritet mot institutionen.

För kom ihåg ansvarsfrihet är inte en auktoritet, det är ett fråntagande av auktoriteten.