Är det möjligt att ha en tanke utan motiv?

[seekeroftruth]

Är det möjligt för en tanke att existera utan att den har ett motiv?

Tex om jag vill äta så mynnar denna tanke ur att jag är hungrig tex...

Är det möjligt att ha en tanke utan något motiv? Kan dessa två skiljas ifrån varandra?

[Jörgen]

Hjärnan snurrar för fullt när du sover och drömmer.
Vad kan du ha för motiv när du sover?
Jo, du bearbetar dagens intryck och försöker hittar alternativa perspektiv.

Nå väl, mitt svar blir då nej
- någon kanske okänd anledning finns nog alltid för att sparka igång tanken.

motiv = anledning = skäl

tanken kan inte komma från ingenting.

[Anders]

När man ser ett vackert fruntimmer, så har man väl en massa genetiskt nedärvda "motiv", men bortser man från det så är det väl inga "motiv" direkt, mer en reaktion.

[Justin Case]

Alla de tankemekanismer som sållats fram under lång evolution har evolutionsbiologiskt sett funktionen att få oss att göra något bra (eller, ibland, att få oss att låta bli att göra något dåligt), och kan alltså i den meningen sägas ha motiv. Men vissa av våra tankemekanismer kan vara evolutionära blindtarmar, som uppstått relativt nyligen i vår historia inte hunnit sållas bort trots att de inte fyller någon vettig funktion. Vidskepliga tankar kanske är exempel på tankar orsakade av sådana blindtarms-tankemekanismer. Men de har ofta motiv som konstruerats inom deras egen värld, t.ex. för att få vidskepelsen att tyckas hänga ihop något sånär.

Motiv är väl avsikter, siktande på framtiden, medan orsaker är i dåtiden. Alla tankar har nog orsaker, men om alla tankar har motiv är mindre säkert. Man kan åtminstone tänka sig att radioaktiv strålning ibland kan sätta igång, i en människohjärna, en tanke som är helt främmande för den mänskliga naturen och som inte skulle ha kunnat uppstå som resultat av något behov eller någon önskan i människan i fråga. Sådana tankar behöver inte ha något motiv, tänker jag.

[Zokrates]

Alla de tankemekanismer som sållats fram under lång evolution har evolutionsbiologiskt sett funktionen att få oss att göra något bra (eller, ibland, att få oss att låta bli att göra något dåligt), och kan alltså i den meningen sägas ha motiv. Men vissa av våra tankemekanismer kan vara evolutionära blindtarmar, som uppstått relativt nyligen i vår historia inte hunnit sållas bort trots att de inte fyller någon vettig funktion. Vidskepliga tankar kanske är exempel på tankar orsakade av sådana blindtarms-tankemekanismer. Men de har ofta motiv som konstruerats inom deras egen värld, t.ex. för att få vidskepelsen att tyckas hänga ihop något sånär.

Jaha, så dinosaurierna trodde på gudar...Bra att vi fick klargjort detta.

Motiv är väl avsikter, siktande på framtiden, medan orsaker är i dåtiden. Alla tankar har nog orsaker, men om alla tankar hav motiv är mindre säkert. Man kan åtminstone tänka sig att radioaktiv strålning ibland kan sätta igång, i en människohjärna, en tanke som är helt främmande för den mänskliga naturen och som inte skulle ha kunnat uppstå som resultat av något behov eller någon önskan i människan i fråga. Sådana tankar behöver inte ha något motiv, tänker jag.

Hört talas om instinkter, bara undrar?

[seekeroftruth]

Motiv är väl avsikter, siktande på framtiden, medan orsaker är i dåtiden. Alla tankar har nog orsaker, men om alla tankar hav motiv är mindre säkert. Man kan åtminstone tänka sig att radioaktiv strålning ibland kan sätta igång, i en människohjärna, en tanke som är helt främmande för den mänskliga naturen och som inte skulle ha kunnat uppstå som resultat av något behov eller någon önskan i människan i fråga. Sådana tankar behöver inte ha något motiv, tänker jag.

Om någon injicerar ett gift i min kropp som får mig att tänka annorlunda än vad jag gör annars... då har dessa tankar också en orsak (motiv), eller?

[Justin Case]

Hört talas om instinkter, bara undrar?

Det är sant att instinkter inte drivs av motiv, om man ska vara noga. De tycks drivas av motiv: motivet att främja våra geners överlevnad, men det är förstås bara naturens blinda, omedvetna urval som ligger bakom att endast sådana människor som har instinkter är vid liv än idag. Dock tycks det mig svårt att dra någon självklar gräns mellan den sorts motiv vi tycks ha i form av medvetna tankar och den sorts motiv våra instinkter tycks utgöra men inte utgör. Kan inte även våra så kallade "medvetna motiv" ses som rena resultat av naturens urval?

Frågan är kanske inte: "är det möjligt att ha en tanke utan motiv?", frågan är kanske snarare: "är möjligt att ha en tanke med motiv?"

[seekeroftruth]

Hört talas om instinkter, bara undrar?

Det är sant att instinkter inte drivs av motiv, om man ska vara noga. De tycks drivas av motiv: motivet att främja våra geners överlevnad, men det är förstås bara naturens blinda, omedvetna urval som ligger bakom att endast sådana människor som har instinkter är vid liv än idag. Dock tycks det mig svårt att dra någon självklar gräns mellan den sorts motiv vi tycks ha i form av medvetna tankar och den sorts motiv våra instinkter tycks utgöra men inte utgör. Kan inte även våra så kallade "medvetna motiv" ses som rena resultat av naturens urval?

Frågan är kanske inte: "är det möjligt att ha en tanke utan motiv?", frågan är kanske snarare: "är möjligt att ha en tanke med motiv?"

Vi verkar bara definera saker olika.

Jag menade helt enkelt "Finns det något som är säreget VÅRT eller är allt (även tankar) orsakade av något annat." Determinism alltså.

Det finns dom som påstår att tankar skulle kunna uppstå som en följd av en metafysisk själ.

[Algotezza]

Är det möjligt för en tanke att existera utan att den har ett motiv?

Tex om jag vill äta så mynnar denna tanke ur att jag är hungrig tex...

Är det möjligt att ha en tanke utan något motiv? Kan dessa två skiljas ifrån varandra?

Skilj mellan medveten anledning/medvetet motiv/medvetet syfte och orsak. Om jag gör något därför att eller för att (skiljer man inte på idag heller - språket urarmas...) Det skiljer man tyvärr inte så ofta åt idag.

Går det egentligen - idag? Jag äter därför att jag känner hunger eller äter för att bli mätt...

De tankar som dyker upp per automatik behöver väl inget medvetet syfte?

/Algotezza

[seekeroftruth]

Är det möjligt för en tanke att existera utan att den har ett motiv?

Tex om jag vill äta så mynnar denna tanke ur att jag är hungrig tex...

Är det möjligt att ha en tanke utan något motiv? Kan dessa två skiljas ifrån varandra?

Skilj mellan medveten anledning/medvetet motiv/medvetet syfte och orsak. Om jag gör något därför att eller för att (skiljer man inte på idag heller - språket urarmas...) Det skiljer man tyvärr inte så ofta åt idag.

Går det egentligen - idag? Jag äter därför att jag känner hunger eller äter för att bli mätt...

De tankar som dyker upp per automatik behöver väl inget medvetet syfte?

/Algotezza

Jag menade helt enkelt, kan man ha en tanke som inte har en föregående orsak. Min tro är att svaret är NEJ.

Sedan kanske jag inte förstår vad du menar med föregående.

Men om du är hungrig så ökar tendensen för att du skall äta... i vilket fall som helst så finns det alltid en orsak till varför du äter, även om du inte är medveten om den just i tillfället när du väl äter.

Ett djur behöver inte veta varför den äter, men det finns ändå en orsak till varför den äter.

[Algotezza]

Allt har en orsak i vår vardagsvärld - men kansnke inte alltid vad som händer på kvantnivå.

/Algotezza

[seekeroftruth]

Allt har en orsak i vår vardagsvärld - men kansnke inte alltid vad som händer på kvantnivå.

/Algotezza

Om jag har förstått dig rätt så kan jag inte hålla med om det.

Även om slumpen är orsaken till saker så är den orsaken till saker.

[Algotezza]

Allt har en orsak i vår vardagsvärld - men kansnke inte alltid vad som händer på kvantnivå.

/Algotezza

Om jag har förstått dig rätt så kan jag inte hålla med om det.

Även om slumpen är orsaken till saker så är den orsaken till saker.

Slump talar vi om när vi inte vet den rätta orsaken. Slumpen i sig orsakar ingenting.

/Algotezza

[seekeroftruth]

Allt har en orsak i vår vardagsvärld - men kansnke inte alltid vad som händer på kvantnivå.

/Algotezza

Om jag har förstått dig rätt så kan jag inte hålla med om det.

Även om slumpen är orsaken till saker så är den orsaken till saker.

Slump talar vi om när vi inte vet den rätta orsaken. Slumpen i sig orsakar ingenting.

/Algotezza

Det du säger är främmande för mig.

Slumpen i sig orsakar ingenting... hum hum

Så hela universum är orsakat utav ingenting?

Min definition av slump är ungefär som när man kastar tärning... man vet inte riktigt vilken siffra tärning skall hamna på, men den hamnar ändå på någon siffra.

Din definition av slump verkar saker som sker men vi inte kan hitta några orsaker till deras skeenden.

Men personligen tror jag inte på slump-teorin... om man definerar den så som du gör. Jag är mer åt det deterministiska hållet.

Innebär inte att jag har rätt, men jag tror personligen likt Einstein trodde att det finns någon bakomliggande sak som gör att det hela "ter" sig som en slump.

http://www.spaceandmotion.com/

[Justin Case]

Jag menade helt enkelt "Finns det något som är säreget VÅRT eller är allt (även tankar) orsakade av något annat." Determinism alltså.

Du undrar alltså om vi kan påverka vår framtid? Om vi inte kan det, vad har vi då att förlora på att ändå utgå från att vi kan det? (Och vice versa: om vi kan påverka vår framtid, vad har vi då att vinna på att utgå från att vi inte kan det?) Kan du se något beslutsteoretiskt fel i att välja att, oavsett hur liten sannolikheten för att vi kan påverka vår framtid är, ändå hårdnackat utgå från att vi kan påverka vår framtid och handla därefter (i den mån vi kan)?

Det finns dom som påstår att tankar skulle kunna uppstå som en följd av en metafysisk själ.

Men vad finns det för anledning att tro mer på att våra tankar uppstår på det sättet än vad det finns anledning att tro på det flygande spagettimonstret?