FOTBOLL : sport för idioter!

[* KYREUS **]

Ja, så sa grannen fru KARLSSON.

Jag håller inte med.

Eller;

är vi inte alla idioter - på ett eller annat sätt?

[Algotezza]

Ja, så sa grannen fru KARLSSON.

Jag håller inte med.

Eller;

är vi inte alla idioter - på ett eller annat sätt?

Jag är inte en sportfantast.

Men hör och häpna.

När sonen sitter och ser en match och jag sätter mig en stund där - bara en stund tänker jag för jag är som sagt ingen sportfantast - då hypnotiseras jag av "den vilda jakten på bollen" - jag fastnar där och blir sittande. Förmodligen som en dreglande idiot. Jublar när det blir snygga mål. Medan vuvuzelorna ryter som en ständig vilddjursbordun.

Jag fick prova Kajsa Lundhs vuvuzela häromkvällen för hon använder en sådan här i Lund för att presentera de olika Nattväktarna (känt kulturfenomen i Lund). Den har dock för liten längd för att man skall kunna spela en fin övertonsserie på den som man kan göra med en betydligt längre fanfartrumpet eller näverlur. Man kan i stort sett bara bröla med den.

Det intressanta är att man, ovetande om att det är det man gör, spelar på dem kollektivt som man förmodligen gjorde med bronslurar: man spelar i "stafett" eller omlott så att det blir en enda lång ton. När en andas brölar de övriga. Det är alltså något i sann mening urtidsmässigt och urgammalt över detta med vuvuzelorna och brölet tilltalar nog något djuriskt inom oss och väcker till liv något arketypiskt i våra inre djup. En genklang av den första musiken när stenåldersnissarna fann en ihålig trädstam och blåste i den och på så viss uppfann musiken och de religiösa ritualerna. Fotbollen har vi idag för att skapa den gemenskap religionerna inte längre tycks förmå.

Här är min hyllning till vuvuzelan:


http://www.poeter.se/viewText.php?textId=1144353

/Algotezza

[* KYREUS **]

Vad är "gemenskap"?

[Algotezza]

Vad är "gemenskap"?

Något man måste uppleva för att veta vad det verkligen är.  Har man en gång gjort det behöver man ingen teori för det.

Kort kan det kallas: VÅR närvaro HÄR och NU...tillsammans...som en enhet...unanimously...

/Algotezza

[* KYREUS **]

Men kräver inte sk gemenskap höga mått av konsensus; tex av ideologisk art?

[Algotezza]

Men kräver inte sk gemenskap höga mått av konsensus; tex av ideologisk art?

Det kräver i första instans samling kring ett gemensamt intresseobjekt. Mer än så behöver inte initialt vara gemensamt. Det kan gälla en rockkkonsert eller en fotbollsmatch. Grunden för gemenskapen är det gemensamma intresset. Sedan kan var och en ha vilken ideologi de vill i övrigt. Men det finns ett gemensamt fält där man kan mötas.

När man väl mötts på ett område kan man sedan försöka utröna om man har fler intresseområden gemensamma så att gemenskapen kan få fler dimensioner eller under- och övertoner och dämed bli ännu kärare för en att erfara och omhulda, vårda.


"När man ber i mitt namn är jag närvarande bland dem." I en kärleksfull gemensam anda inkarnerar kärlekskällans ande...


/Algotezza

[Morningstar]

---

[Minded]

är vi inte alla idioter - på ett eller annat sätt?

There's tydligen a thin line between genious and madness..

Förresten, ordet idiot, är inte dess ursprungliga (franska?) betydelse bara att man avviker från mängden? Dvs man gör något otippat..

[Harald Davidsson]

Vad är "gemenskap" skriver du...




att bli älskad är ska vi säga Äkta gemenskap, men också att bli hatad är äkta gemenskap.


Då vi kickade med bubban då jag var åtta, nio år gammal var kanske den roligaste tiden i mitt liv. Jag tror aldrig jag varit så allvarlig som just då

[Justin Case]

Fotboll är inte en sport för idioter, och inte för några andra människor heller; jag anser att varken idioter eller andra människor bör spela fotboll. Lagsporter som fotboll, där man gaddar sig samman för att "krossa" motståndarlaget, är surrogat för krig i länder med fred. Det verkar som att mannens krigarlust måste få utlopp på något sätt. För en filosof får den utlopp i filosofiska diskussioner istället. Det är bättre. Jag tror att sådana våldsamma lagsporter som fotboll gör människor mer våldsamma överlag, mer benägna att skada människor som de uppfattar som tillhörande "motståndarlaget" - i allehanda sammanhang, inte minst utrikespolitiskt. Jag tror att ju mer en nations utbredda krigssurrogat liknar verkligt krig, desto närmare har dess folk till att ta till vapen. Fotboll går ut på att sparka på en boll, något som inte är helt olikt handlingen att sparka på ett människohuvud. Den relativt disciplinerade och av en tränare (ledare) framkommenderade lagsammanhållningen i fotboll, vars syfte är att krossa ett motståndarlag, för tankarna till hur det går till i krig mycket mer än hur det går till i t.ex. filosofiska diskussioner som oftare är mer av ett "allas krig mot alla". Av dessa skäl anser jag att man, för att minska människors krigiskhet och lätthet för att ta till våld, bör stoppa alla anslag till fotboll och liknande hårdföra lagsporter, och öka anslagen till snällare, mer individ-mot-individ-inriktade sporter, filosofi, musik, bildkonst, drama, grundforskning i fysik och annat konstruktivt.

[freddemalte]

Men är det inte så att vi är så otroligt många människor så fördelningen av aktiviteter måste spridas så att inte alla gör samma sak? Så även om det kan tyckas löjeväckande eller fånigt att egna sig åt fotboll så har ju de som gör det "i alla fall något att göra"? Något som de gillar och något som andra gillar! Men för att ersätta fotbollen med något annat så torde det andra vara något "bättre" för individen och samhället för att det ska vara meningsfullt att byta?

En annan fördel är ju att de som inte är så djupa också har något att göra

Sen är det nog så att sport ger ungdomar något att hitta på istället för att ränna runt på gator och torg och djävlas med folk.

Men personligen är jag totalt ointresserad av sport och kan på min höjd förstå att andra tycker om det. Därmed inte sagt att jag vill att det ska försvinna - jag njuter av en mångfacetterad värld så länge ingen lider av det i någon större utsträckning!

@Justin Case: Tror du inte att vi behöver utlopp för vår kamplystnad och stridghetslystand som evolutionärt har funnits med oss hela tiden, men som vi nu inte behöver när maten står på hyllorna i Stormarknaderna, nu är vi inte behöver vara rädda för att en annan klan ska ta över, eller nu när vi inte behöver värja oss mot rovdjur? Är det inte lite om med innekattena som får "spatt" (springer med hög fart fram och tillbaka i lägenhet) därför att de inte får springa av sig i naturen?

Fredrik

Sen kan man ju ifrågasätta utrymmet det får i media, pengarna som är inblandade etc. Men det är väl en annat historia. DS.

[Justin Case]

@Justin Case: Tror du inte att vi behöver utlopp för vår kamplystnad och stridghetslystand som evolutionärt har funnits med oss hela tiden, men som vi nu inte behöver när maten står på hyllorna i Stormarknaderna, nu är vi inte behöver vara rädda för att en annan klan ska ta över, eller nu när vi inte behöver värja oss mot rovdjur? Är det inte lite om med innekattena som får "spatt" (springer med hög fart fram och tillbaka i lägenhet) därför att de inte får springa av sig i naturen?

Jo, men som sagt tror jag att det finns mindre våldsfrämjande sätt att ge utlopp för dessa nedärvda drifter. De som känner att de måste spela fotboll och att de blir spattiga om de måste hålla på med något lugnare, de har nog extra höga testosteronnivåer. Ett alternativ till fysisk "avreagering" skulle kunna vara att sänka deras testosteronnivåer medicinskt, så att deras "kamplystnad" blev mindre. Men Sverige kanske inte är det första landet man bör göra så i, vi kanske behöver de få aggresiva hannar vi har; vi har ju redan bantat ned vårt försvar så kraftigt (och i Sveriges försvar räknar jag inte in svenska trupper i Afghanistan, dessa ökar terrorhoten mot Sverige istället för att minska dem; ett lands försvar ska om något minska sådana hot mot sig).

[Justin Case]

Framför allt är det kanske den lynchmobb-liknande eller "vi-mot-dom"- eller "nu krossar vi dom"-kultur fotbollen göder hos publiken, som är det stora problemet. Kännetecknande för fotboll (så som den når folkmassorna) är att massor av åskådare på läktarna blir uppeldade över två lags kamp mot varandra, det skapas en massextas som kan tänkas göda en större krigsvilja i största allmänhet och göra människogrupper eller nationer mer fientligt inställda mot varandra. Fotbollshulliganism kanske till stor del bara är ett lite mer långtgående uttryck för de farliga aggressioner som i bara något mindre grad finns hos de flesta övriga åskådarna som hoppar och skriker och blåser i vuvuzelor. Några få, s.k. "hulliganer", som inte kan hålla sig på "rätt" sida om lagen, straffas för att ha gått lite för långt i sitt utlevande av en uppiskad stämning som åskådarmassan kollektivt deltog i att bygga upp och egentligen kanske därmed har en stor del av ansvaret för. Det är från början Torbjörn Tännsjö som lagt fram den här tanken, jag hjälper bara till att föra ut den, den borde prövas mer.

Beträffande att mångfalden av aktiviteter skulle minska om man la ned eller drastiskt skar ned på anslagen till fotbollen och i gengäld höjde anslagen till ett stort antal idag relativt okända sportgrenar och andra "smala" kulturområden och aktiviteter, tror jag att det är tvärtom. Mångfalden skulle öka av en sådan åtgärd. Alla som hittills bara eller nästan bara varit intresserade av fotboll skulle spridas ut över ett stort antal nya intressen, varav en del idag riskerar dö ut, redan är utdöda eller inte ens någonsin utövats hittills. Vilken av följande två fördelningar av deltagare över sportgrenar innebär störst mångfald av sportgrenar: att 99% av folket endast utövar sport A och att resterande 1% av folket utövar övriga hundratals sportgrenar B, C, D, E, F, G, H..., eller att ca 1% av folket utövar A, ca 0,9% utövar B, ca 0,82% utövar C, osv.? Jag föreslår att det sistnämnda alternativet innebär klart större mångfald än det förstnämnda. Om antalet utövare av A skulle sjunka från 99% till 1% skulle med all säkerhet dessutom antalet olika sportgrenar, kulturyttringar och andra aktiviteter (med minst en utövare) öka. Det vore onekligen en ökning av mångfalden. Nu är det här konstruerade exemplet med 99% och 1% hårddraget, men dagens situation med några få extremt dominerande sporter och en massa nästan bortdöende sportgrenar och kulturyttringar (hur många svenskar spelar nyckelharpa t.ex.?) innebär väl helt klart en mindre grad av mångfald än om fördelningen av folk över aktiviteter vore jämnare?

Att lägga ned fotbollen helt var kanske att ta i, jag gick nog lite för långt. Det går i vilket fall som helst inte att göra så där hux flux. Först måste ju en större andel av folket övertygas om att fotbollen är farlig. Det är därför jag lägger fram tanken. Jag tror inte att det vore bra att förbjuda fotboll, även om en majoritet av folket ville det. Däremot tror jag att man bör upphöra att ge skattemedel till fotbollen (när och om någon gång en majoritet av folket inser att man borde det.) Detta kanske inte minst just för mångfaldens skull, enligt mitt resonemang i föregående stycke.

[freddemalte]

Framför allt är det kanske den lynchmobb-liknande eller "vi-mot-dom"- eller "nu krossar vi dom"-kultur fotbollen göder hos publiken, som är det stora problemet. Kännetecknande för fotboll (så som den når folkmassorna) är att massor av åskådare på läktarna blir uppeldade över två lags kamp mot varandra, det skapas en massextas som kan tänkas göda en större krigsvilja i största allmänhet och göra människogrupper eller nationer mer fientligt inställda mot varandra. Fotbollshulliganism kanske till stor del bara är ett lite mer långtgående uttryck för de farliga aggressioner som i bara något mindre grad finns hos de flesta övriga åskådarna som hoppar och skriker och blåser i vuvuzelor. Några få, s.k. "hulliganer", som inte kan hålla sig på "rätt" sida om lagen, straffas för att ha gått lite för långt i sitt utlevande av en uppiskad stämning som åskådarmassan kollektivt deltog i att bygga upp och egentligen kanske därmed har en stor del av ansvaret för. Det är från början Torbjörn Tännsjö som lagt fram den här tanken, jag hjälper bara till att föra ut den, den borde prövas mer.

Beträffande att mångfalden av aktiviteter skulle minska om man la ned eller drastiskt skar ned på anslagen till fotbollen och i gengäld höjde anslagen till ett stort antal idag relativt okända sportgrenar och andra "smala" kulturområden och aktiviteter, tror jag att det är tvärtom. Mångfalden skulle öka av en sådan åtgärd. Alla som hittills bara eller nästan bara varit intresserade av fotboll skulle spridas ut över ett stort antal nya intressen, varav en del idag riskerar dö ut, redan är utdöda eller inte ens någonsin utövats hittills. Vilken av följande två fördelningar av deltagare över sportgrenar innebär störst mångfald av sportgrenar: att 99% av folket endast utövar sport A och att resterande 1% av folket utövar övriga hundratals sportgrenar B, C, D, E, F, G, H..., eller att ca 1% av folket utövar A, ca 0,9% utövar B, ca 0,82% utövar C, osv.? Jag föreslår att det sistnämnda alternativet innebär klart större mångfald än det förstnämnda. Om antalet utövare av A skulle sjunka från 99% till 1% skulle med all säkerhet dessutom antalet olika sportgrenar, kulturyttringar och andra aktiviteter (med minst en utövare) öka. Det vore onekligen en ökning av mångfalden. Nu är det här konstruerade exemplet med 99% och 1% hårddraget, men dagens situation med några få extremt dominerande sporter och en massa nästan bortdöende sportgrenar och kulturyttringar (hur många svenskar spelar nyckelharpa t.ex.?) innebär väl helt klart en mindre grad av mångfald än om fördelningen av folk över aktiviteter vore jämnare?

Att lägga ned fotbollen helt var kanske att ta i, jag gick nog lite för långt. Det går i vilket fall som helst inte att göra så där hux flux. Först måste ju en större andel av folket övertygas om att fotbollen är farlig. Det är därför jag lägger fram tanken. Jag tror inte att det vore bra att förbjuda fotboll, även om en majoritet av folket ville det. Däremot tror jag att man bör upphöra att ge skattemedel till fotbollen (när och om någon gång en majoritet av folket inser att man borde det.) Detta kanske inte minst just för mångfaldens skull, enligt mitt resonemang i föregående stycke.

Nu håller jag med dig!

Fredrik

[Skogsälvan]

Inte för att jag gillar fotboll, men det är ju "vi-och-de" i fru Karlssons uttalande också, till förmån för "vi" (dvs de som inte gillar fotboll) förstås. Marcus Birro är väl en finfin påg  :) ?