Speglar
Moderator: Moderatorgruppen
Speglar
Människor speglar varandra. Vad är alternativet till att vara en spegel? Med spegel menar jag ungefär såhär: "En person kommer fram till dig och ställer en fråga, du svarar men svaret gör inte personen klokare på annat sätt än att den plötsligt fick en slags insikt om vad den frågade om och kanske om vem den är." Eller så här: "En person kommer fram till dig och frågar om vägen, du vinklar spgeln en aning och vips har du talat om vägen, men du har inte givit någon personlig information om dig själv." Kan man påverka världen genom att enbart var en spegel?
Speglingen blir aldrig perfekt, ens egen personlighet förvränger spegelbilden,
den återkastade bilden tolkas på nytt, på nytt sätt - avbilden går fram och tillbaka,
försöker hitta ursprunget och försöker fjärma sig samtidigt från det första mötet.
Alternativa (teoretiska) reaktioner...
1. Väggen: Allt avvisas, som om ingen var där ens.
2. Svarta hålet: du ramlar i, glömmer bort allt.
3. Svampen: suger i sig allt, lämnar lite tillbaka.
Handlar din fråga om hur man ska parera oangenäma möten?
Att möta människor man inte känner spontan gemenskap med?
den återkastade bilden tolkas på nytt, på nytt sätt - avbilden går fram och tillbaka,
försöker hitta ursprunget och försöker fjärma sig samtidigt från det första mötet.
Alternativa (teoretiska) reaktioner...
1. Väggen: Allt avvisas, som om ingen var där ens.
2. Svarta hålet: du ramlar i, glömmer bort allt.
3. Svampen: suger i sig allt, lämnar lite tillbaka.
Handlar din fråga om hur man ska parera oangenäma möten?
Att möta människor man inte känner spontan gemenskap med?
Nej för mig personligen handlar inte frågan om undvika möten, snarare tvärtom, hur man blir mer personlig.
Du säger att speglingen aldrig blir perfekt, och jag tror dig, men kan spegeln kanske vara perfekt?
Jag tycker att ditt alternativ 2. Svarta hålet är mest intressant, glömmer allt, ibland så känns det som att man bara är en datamaskin som bearbetar information.
Du säger att speglingen aldrig blir perfekt, och jag tror dig, men kan spegeln kanske vara perfekt?
Jag tycker att ditt alternativ 2. Svarta hålet är mest intressant, glömmer allt, ibland så känns det som att man bara är en datamaskin som bearbetar information.
""En person kommer fram till dig och frågar om vägen, du vinklar spgeln en aning och vips har du talat om vägen, men du har inte givit någon personlig information om dig själv."
: ), Du har verkligen visat att du är en originell personlighet som inte vill vara som alla andra.
men om alla andra gör likadant så har du bara visat att du är som de flesta andra..
: ), Du har verkligen visat att du är en originell personlighet som inte vill vara som alla andra.
men om alla andra gör likadant så har du bara visat att du är som de flesta andra..
Mr.M skrev:""En person kommer fram till dig och frågar om vägen, du vinklar spgeln en aning och vips har du talat om vägen, men du har inte givit någon personlig information om dig själv."
: ), Du har verkligen visat att du är en originell personlighet som inte vill vara som alla andra.
men om alla andra gör likadant så har du bara visat att du är som de flesta andra..
Kan alla agera likadant, om man är en perfekt spegel och alla andra är perfekta speglar, vad är det då vi speglar, om det nu finns speglar borde det då inte också finnas någon slags källa, något grundläggande att spegla. Hur skiljer man det speglade från det "verkliga"? Jag tror att om alla enbart hade varit speglar så hade vi enbart sett oss själva i omgivningen, som en projektion. Ibland är det extra tydligt, jag såg ett videoklipp där en kille intervjuades och han sa en ganska unik sak, och jag visste direkt varifrån han fått den meningen, den kom från en dokumentär som han antagligen sett, jag fastnade själv just också för det uttrycket.
Vi tar efter varandra, när vi pratar och tittar på kroppsspråk så ser vi tydligt hur man börjar bete sig som den andra.
Jag är själv en spegel, Det retar mig ibland, för jag gör det omedvetet,
Men det possessiva är ju att man försöker förstå varandra.
Efter en tid börjar man använda samma ord och meningar.
Egentligen inget negativt.
Bakom allt finns det en själ,
Nu tror inte alla på en själ och paranormala övernaturliga intuitioner,
men jag känner ofta av en persons atmosfär tidigt, och med ganska stor träffsäkerhet så förstår jag vem personen egentligen är även om spegeln finns där visuellt. Tro vad du vill om det, men folk brukar inte ifrågasätta min folkkännedom direkt.. jaja det är som det är och min syn
Jag är själv en spegel, Det retar mig ibland, för jag gör det omedvetet,
Men det possessiva är ju att man försöker förstå varandra.
Efter en tid börjar man använda samma ord och meningar.
Egentligen inget negativt.
Bakom allt finns det en själ,
Nu tror inte alla på en själ och paranormala övernaturliga intuitioner,
men jag känner ofta av en persons atmosfär tidigt, och med ganska stor träffsäkerhet så förstår jag vem personen egentligen är även om spegeln finns där visuellt. Tro vad du vill om det, men folk brukar inte ifrågasätta min folkkännedom direkt.. jaja det är som det är och min syn
Jag håller med och det är också värdefullt med olika kulturer så att inte allt blir likartat. Vad gäller övernaturligt så tror jag inte på det, men jag respekterar en sådan tro/åsikt fullt, jag tror att allt är förklarbart, vad som kallas övernaturligt är sådant folk inte förstår sig på bara enligt mig. Tror att i stort sett allt är möjligt, men inte att saker sker ologiskt utan lagar. Det som människor drömde om och kallade trollkonst för hundra år sedan är ju faktiskt verklighet idag.Mr.M skrev:Vi tar efter varandra, när vi pratar och tittar på kroppsspråk så ser vi tydligt hur man börjar bete sig som den andra.
Jag är själv en spegel, Det retar mig ibland, för jag gör det omedvetet,
Men det possessiva är ju att man försöker förstå varandra.
Efter en tid börjar man använda samma ord och meningar.
Egentligen inget negativt.
Bakom allt finns det en själ,
Nu tror inte alla på en själ och paranormala övernaturliga intuitioner,
men jag känner ofta av en persons atmosfär tidigt, och med ganska stor träffsäkerhet så förstår jag vem personen egentligen är även om spegeln finns där visuellt. Tro vad du vill om det, men folk brukar inte ifrågasätta min folkkännedom direkt.. jaja det är som det är och min syn
Mr.M
Jag sökte på de orden du nämde på wiki, paranormal: "Med övernaturliga fenomen menas sådana fenomen som inte kan förklaras utgående från tidigare erkända grundfenomen inom rådande vetenskap."
och övernaturlig: "det vill säga ett fenomen som inte kan förklaras med normala vetenskapliga förklaringar."
Så jag hade lite fel i min kritik när jag skrev att jag "trodde att allt var förklarbart", för jag visste inte att detta kunde ingå i begreppen.
Jag sökte på de orden du nämde på wiki, paranormal: "Med övernaturliga fenomen menas sådana fenomen som inte kan förklaras utgående från tidigare erkända grundfenomen inom rådande vetenskap."
och övernaturlig: "det vill säga ett fenomen som inte kan förklaras med normala vetenskapliga förklaringar."
Så jag hade lite fel i min kritik när jag skrev att jag "trodde att allt var förklarbart", för jag visste inte att detta kunde ingå i begreppen.
Mr.M skrev:men jag känner ofta av en persons atmosfär tidigt, och med ganska stor träffsäkerhet så förstår jag vem personen egentligen är även om spegeln finns där visuellt. Tro vad du vill om det, men folk brukar inte ifrågasätta min folkkännedom direkt.. jaja det är som det är och min syn
Cold reading är ju en variant på det.
Mycket av det vi tror på idag skulle nog platsa paranormalt.
Religioner, själar, liv, andlighet är väl en gråzon och föraningar och viss intuition.
Många människor har varit med om händelser och känt sig tex iakttagna mm,
nästan alla är rädda för att prata om det, och diskussionerna stannar i närmaste familj och nära vänner.
Jag brukar ta upp fenomen med folk, och nästan alltid har dom själva någon erfarenhet att berätta.
Cold reading var en ny fras, och intressant, aldrig hört den termen förut.
Att få information att planteras gro hos andra är ju vanligt, men att skörda det hör jag inte ofta att folk gör.
Religioner, själar, liv, andlighet är väl en gråzon och föraningar och viss intuition.
Många människor har varit med om händelser och känt sig tex iakttagna mm,
nästan alla är rädda för att prata om det, och diskussionerna stannar i närmaste familj och nära vänner.
Jag brukar ta upp fenomen med folk, och nästan alltid har dom själva någon erfarenhet att berätta.
Cold reading var en ny fras, och intressant, aldrig hört den termen förut.
Att få information att planteras gro hos andra är ju vanligt, men att skörda det hör jag inte ofta att folk gör.
Läste på lite om cold reading,
Helt klart intressant, och mycket stämmer nog till stor del.
Fiskekrokar tror jag att jag känner igen, liksom att den här frågan i sig kan vara en krok
Hoppas inte att jag fiskar omedvetet, såg ju ett par exempel på personer som använt cold reading utan att dom vetat det.
Så jag ska ta mig en fundering på var intuitionen kommer ifrån,
visst är kunskap om en person av stor betydelse, men det verkar inte vara allt.
Helt klart intressant, och mycket stämmer nog till stor del.
Fiskekrokar tror jag att jag känner igen, liksom att den här frågan i sig kan vara en krok
Hoppas inte att jag fiskar omedvetet, såg ju ett par exempel på personer som använt cold reading utan att dom vetat det.
Så jag ska ta mig en fundering på var intuitionen kommer ifrån,
visst är kunskap om en person av stor betydelse, men det verkar inte vara allt.
En annan aspekt när det gäller speglingar är ju "den tjatiga tonårsmorsan", jag menar att det är ju en frammanad roll hon agerar då hennes upprepade misslyckade försök att få ordning på sitt barn till slut fastnar i en roll som hon egentligen inte alls är bekväm vid, onda cirklar är det jag talar om och att man lärt sig den andres svagheter, tonåringen trycker på de "knappar" som triggar igång ett visst beteende, ser hur mamman svarar upp mot förväntningarna, varpå omdömet kan bekräftas, fan vad du är tjatig!
Fler speglingar
Runt matbordet och middagsgäster
I en del familjer är maten alltid en fest, roliga historier berättas, det skrattas friskt och alla är helt med, en del gör charader, ett dragspel åker upp, det dansas, en vanlig vardagsmiddag, hos en del andra råder det alltid begravningsstämning, alla sitter knäpptysta och ingen lämnar bordet förrän den sista stackaren med otåliga blickar riktade emot sig har ätit färdigt, detta var två ytterligheter, däremellan finns det alla möjliga varianter, som den där varje familjemedlem drar iväg med sin tallrik som om ensamhet är det bästa sällskapet och äter på rummet framför datorn, teven, i sängen eller till och med på dass i värsta fall, eller dem som aldrig har bestämda tider och ser färdiglagad mat som normalt.
Restaurangfamiljen är en variant, tvättade händer och vattenkammat hår, förrätt, huvudrätt, efterrätt, flera olika individuella valmöjligheter kring bordet, en gillar inte potatis, då finns det ris, en annan vill inte ha kyckling, då finns det köttalternativ etc. Barnen förväntas vara en interaktiv publik medan föräldrarna agerar programledare, det avhandlas allt möjligt från jobbrelationer till politik, hemska nyheter, skolan och dotterns första pojkvän.
Snabbt tvingas middagsgäster spegla in sig i de olika rollerna kring varje unikt matbord, men något i förväg självklart agerande finns inte vid något av dem och rätt som det är går alltid någon över gränsen, som att det ringer på mobilen och NN går ut, varpå värdinnan tycker att det var höjden av oartigt beteende, eller när farmor har tänkt laga såsen och XX vägrar med dietmotiveringen, eller när gästen är vegetarian och till och med potatisen är kokt i köttgrytan och ber om ett par mackor istället. Jag har väl tvingats spegla in mig i de flesta fallen jag nämner, och nu har jag inte ens nämnt alla varianter på bordskick, etikett mm. De gamla grekerna ansåg att det var ett hälsotecken att släppa väder när behovet föll på om så mitt under måltider, medan romarna satt och höll sig så att väderspänningarna gjorde dem spyfärdiga, jag tror att det tar ett par besök innan man vet var gränserna går i varje ny situation, hur lätt man än har för att ta efter seden dit man kommer.
Runt matbordet och middagsgäster
I en del familjer är maten alltid en fest, roliga historier berättas, det skrattas friskt och alla är helt med, en del gör charader, ett dragspel åker upp, det dansas, en vanlig vardagsmiddag, hos en del andra råder det alltid begravningsstämning, alla sitter knäpptysta och ingen lämnar bordet förrän den sista stackaren med otåliga blickar riktade emot sig har ätit färdigt, detta var två ytterligheter, däremellan finns det alla möjliga varianter, som den där varje familjemedlem drar iväg med sin tallrik som om ensamhet är det bästa sällskapet och äter på rummet framför datorn, teven, i sängen eller till och med på dass i värsta fall, eller dem som aldrig har bestämda tider och ser färdiglagad mat som normalt.
Restaurangfamiljen är en variant, tvättade händer och vattenkammat hår, förrätt, huvudrätt, efterrätt, flera olika individuella valmöjligheter kring bordet, en gillar inte potatis, då finns det ris, en annan vill inte ha kyckling, då finns det köttalternativ etc. Barnen förväntas vara en interaktiv publik medan föräldrarna agerar programledare, det avhandlas allt möjligt från jobbrelationer till politik, hemska nyheter, skolan och dotterns första pojkvän.
Snabbt tvingas middagsgäster spegla in sig i de olika rollerna kring varje unikt matbord, men något i förväg självklart agerande finns inte vid något av dem och rätt som det är går alltid någon över gränsen, som att det ringer på mobilen och NN går ut, varpå värdinnan tycker att det var höjden av oartigt beteende, eller när farmor har tänkt laga såsen och XX vägrar med dietmotiveringen, eller när gästen är vegetarian och till och med potatisen är kokt i köttgrytan och ber om ett par mackor istället. Jag har väl tvingats spegla in mig i de flesta fallen jag nämner, och nu har jag inte ens nämnt alla varianter på bordskick, etikett mm. De gamla grekerna ansåg att det var ett hälsotecken att släppa väder när behovet föll på om så mitt under måltider, medan romarna satt och höll sig så att väderspänningarna gjorde dem spyfärdiga, jag tror att det tar ett par besök innan man vet var gränserna går i varje ny situation, hur lätt man än har för att ta efter seden dit man kommer.
Återgå till "Tankar och känslor"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 14 och 0 gäster