Jag har på sistone snöat in på Bill Hicks' och Henry Rollins' framträdanden. Av Hicks kan jag rekommendera bootleggen "Dark poet" för de som gillar bitter jag-hatar-livet-cynism. Annars anses tydligen "Arizona Bay" vara bäst. Ska kolla in den vid ett senare tillfälle.
När det gäller Rollins så tycker jag hans nummer återkommer till vissa teman: Det tidlösa skillnaden-mellan-män-kvinnor-temat, där Rollins trashar manssläktet ganska rejält, och handla-på-närbutiker-ibland-mitt-i-natten-temat. Även Rollins är en hatisk man, men har på något sätt lyckats kanalisera detta i lite mer lapidariska resonemang än Hicks frustrerade uppgivenhet.
Spoken Word
Moderator: Moderatorgruppen
-
What Gives?
Återgå till "Tankar och känslor"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 158 och 0 gäster