Filmanalys

Konst, musik, litteratur, film, mat/gastronomi m.m. Estetik, konstens funktion/värde, konst-teori.

Moderator: Moderatorgruppen

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Filmanalys

Inläggav Avantgardet » 07 sep 2009 20:30

En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

Användarvisningsbild
Zokrates
Inlägg: 9937
Blev medlem: 14 maj 2007 02:27

Inläggav Zokrates » 07 sep 2009 22:37

Sjyst musik AV, jag spelar av och till pc-spel och du skulle för fan kunna leva på att tonsätta vissa fps spel typ F.E.A.R o liknande. :)

Vad gällde rummen däremot, usch kände mig inte hemma i nått av dem.

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 07 sep 2009 23:50

Lite klaustrofobisk känsla är det onekligen över det hela, till och med i det rum som är ett slags utomhus. För mig har det varit ganska naturligt att spela på den känslan. Och slår man av ljudet så blir animationen ganska harmlös. Så det är mycket mitt "fel", fast jag bara byggt på det jag ansåg redan låg i verket, att det är en sån känsla. Förvisso märker man ju i just det rummet att musiken också blir mycket lättare och luftigare, men överhuvudtaget så är det en tryckande klaustrofobisk miljö (det undermedvetna har ju till och med placerats under vatten, både i ljud och bild). Den klaustrofobiska känslan är också ett resultat av den diegetiska struktur som animationen har, vilken i sig är hemskt intressant och oerhört kreativ (skulle jag påstå). Arketyperna har ju gestaltats som rum, och hela "tänkandet" har på så sätt blivit till en byggnad. Hjärnkontoret får alltså en grafisk utläggning i viss mening. Där finns förstås ett hjärnkontor i hjärnkontoret också, eftersom det är jungianska teorier det här. Och jag undrar om det är lite det som lett mig i att jobba på just en sån stämning, svårt att säga. För den analytiskt lagda finns här en hel del att upptäcka.

Undrar dock om det inte är så, för min bror hade tydligen en liknande upplevelse när jag visade den för honom, att det beror mycket på de referenser ni själva tar med er till animationen. Att ni kopplar på vissa sätt, och att era "förväntningar" så att säga (precis som i verkliga livet) är medskapande i hur den specifika situationen eller miljön upplevs? Fast jag kan hålla med, även om jag inte spelat nämnvärt mycket dataspel (bland det senaste jag spelade, och det var ju ett bra tag sen, när jag var tonåring, och det var väl på ett Playstation skulle jag gissa, var "Resident Evil"), så har jag ju likväl blivit influerad av den kulturen, och lånar uttryck från den, samtidigt som grafiken ofrånkomligen lätt kopplas samman med just dataspel. Och det finns ju onekligen många gånger i musiken vissa dissonanser, och oupplösta spänningar, som gör att man nästan väntar sig att, som i pc-spelen, bli överfallen av zombies eller what not.

Kvaliteten på klippet motsvarar tyvärr inte på långa vägar hur animationen ter sig (både vad gäller ljud och bild) i högupplöst version. Tycker en hel del av realismen går förlorad nu, vilket är synd, men det gör det åtminstone lättare att "genomlida" den. Har varit hemskt intressant att jobba med ljudet, och när jag gjort det så har jag haft den spelandes loopad, så man har liksom levt i den där byggnaden i flera timmar åt gången.

Din anmärkning får mig att tänka på en liten anekdot hos Zizek i hans "Parallax View":

Slavoj Zizek skrev:A Spanish art historian uncovered the first use of modern art as a form of torture: Kandinsky and Klee, as well as Bunuel and Dali, were the inspiration behind a series of secret cells and torture centers built in Barcelona in 1938, the work of a French anarchist, Alphonso Laurencic..., who invented a form of "psychotechnic" torture: he created his so-called "torture cells" as a contribution to the fight against Franco's forces. The cells were as inspired by ideas of geometric abstraction and surrealism as they were by avant-garde art theories on the psychological properties of colors. Beds were placed at a 20-degree angle, making them near-impossible to sleep on, and the floors of the 6-foot by 3-foot cells were strewn with bricks and other geometric blocks to prevent the prisoners from walking backward and forward. The only option left to the was staring at the walls, which were curved and covered with mind-altering patterns of cubes, squares, straight lines, and spirals which utilized tricks of color, perspective, and scale to cause mental confusion and distress. Lighting effects gave the impression that the dizzying patterns on the wall were moving. Laurencic preferred to use the color green because, according to his theory of the psychological effects of various colors, it produced melancholy and sadness.


Kan vara intressant i sammanhanget. Man ska ha i åtanke att hon (transversal) ju också är bevandrad i Kandinsky, och hans lära om hur färgerna påverkar psyket (som denne Laurencic uppenbarligen har lånat av). Det har ju varit svårt att för mig tolka alla rummen, och en hel del direktiv har jag fått, eller snarare direkta order, ett mycket bestämt fruntimmer det där. I själva verket är nog slutresultatet av det ljud som ligger på animationen till 50% direkt att tillskriva henne, medan jag mest har fått agera nån verkställande hantlangare. Fått bråka mig till att få ha den småpsykotiska lilla valsen som tema för hallen, som hon på inga villkor alls ville gå med på, så jag spelade ut alla kort jag hade och fick slutligen henne att gå med på det. Det är väl typ det enda jag "bestämt", eller nä, nån grej till finns det som retat gallfeber på henne men som jag vägrat gå med på att ändra eller ta bort.

Och ja, alltså, jag tror nog att jag "skulle kunna leva på att tonsätta" spel och liknande, men jag har aldrig riktigt varit förtjust i att göra jobb utav mina passioner. Så jag vet inte om det är nånting jag skulle vilja göra. Möjligtvis om man lyckades lura mig att jag inte överhuvudtaget jobbade när jag satt med projektet framför mig, men det ska va nån skarp hjärna till att lyckas med nåt sånt.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 08 sep 2009 02:45

Tanken med att lägga den här istället för under "Galleri" var just att uppmuntra till tolkning och kritik. Hoppas någon vågar sig på, eller har lust därtill. Kan ju inte agera både tonsättare och kulturkritiker, inte om det gäller ett och samma verk, det blir så incestuöst.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

Användarvisningsbild
Logos
Inlägg: 1823
Blev medlem: 23 nov 2008 23:32
Ort: Stortån och uppåt
Kontakt:

Inläggav Logos » 08 sep 2009 22:35

Ja vad ska man säga... det är alltid kul när begåvningar möts. Ni har nåt på gång där, du och transversal. Jag är relativt obekant med den jungianska terminologin, så jag har lite svårt att tolka varje enskilt rum, men några motiv känner man ju igen (skuggan, maskerna alltså personan som döljer det kollektiva omedvetna, den gamle och barnet - snygg touch med soldaterna där!). Är korridoren självet?

Till nästa projekt tycker jag att ni ska ta tag i det här: http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/2698177.stm Det vore spännande att se er tolkning av  :twisted:
What's the ugliest
Part of your body?
Some say your nose
Some say your toes
But I think it's YOUR MIND


Återgå till "Kultur - konstarterna"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 2 och 0 gäster