Mårran och det verkliga

[Logos]

Som förälder på 2000-talet förundras man ofta över hur snabbt ens små barn anammar och lär sig tillämpa den nya tekniken. Min snart fyra år gamla son har under en längre tid haft som hobby att titta på hemmagjorda Youtube-klipp med Mårran som tema, något som intressant nog verkar finnas i ett stort antal. Internet-kulturen skapar många intressanta fenomen, och kanske är det ett symptom på en generation som hanterar sin barndoms läskiga gestalter genom att i vuxen ålder få dem att framträda i videoform på nätet?

Den här ( http://www.youtube.com/watch?v=D88EXwqk ... re=related ) filmen tyder ju på att så skulle vara fallet, och kanske även den här ( http://www.youtube.com/watch?v=DjPT-EUM ... re=related ) och den här ( http://www.youtube.com/watch?v=Nwj2drCxm28 ). Den här ( http://www.youtube.com/watch?v=RQ9-lJ1H ... re=related ) har ju en viss infantil charm, men hur ska den här ( http://www.youtube.com/watch?v=xdmiJDZ9BqE ) filmen tolkas? Vad vill skaparen ha sagt här? Är det en kulturell referens som helt går mig förlorad? Filmen verkar ju ändå ha krävt en hel del nedlagt arbete för att kunna produceras, så jag antar att den har någon underliggande poäng, även om den går mig förlorad. Nej, då föredrar jag det här ( http://www.youtube.com/watch?v=n5Sgpj3N ... re=related ) klippet, där skaparen faktiskt lyckas få till en rätt vacker historia.

Hur som helst kan man sluta sig till att Mårran (Hufsa på norska, Mörkö på finska och The Groke på engelska) förefaller vara en figur som fascinerar, vilket ligger helt i linje med Tove Janssons övriga figurer, som ofta uppvisar en komplexitet och ett psykologiskt djup vilket för mig helt klart placerar Tove Janssons författarskap flera pinnhål upp över, till exempel, Astrid Lindgrens. Som min far påpekade så kan Mårran ses som en ren negation, en symbol för allt det som står i kontrast till det trygga i Mumindalen (ett återkommande tema i Tove Janssons böcker) och som i sig är en produkt av sin egen ensamhet, sin egen nedåtgående spiral. Mötet med Mårran kanske då kan ses som ett möte med det Lacanska verkliga, den namnlösa fasa som finns i insikten av det som står utanför vår symboliska ordning. Inte konstigt att sådant behöver bearbetas även i halvvuxen ålder.

[Avantgardet]

Hahaha... Multimediakulturen.

Astrid Lindgren är (var) en idiot, och har många gånger funderat på att gräva upp henne och idka sodomi med hennes kadaver. Hon är romantiker som fyller ungarnas skallar med trams och svammel. Hatar verkligen Pippi Långstrunt. Snacka om att skönmåla utanförskapet (fan Pippi är till och med ekonomiskt helt oberoende, och världens starkaste till på köpet, inga som helst problem har flickan). Då är Tove Janssons skildringar av utanförskap långt bättre. Hon skildrar överhuvudtaget karaktärernas psykologi med långt större djup än de platta pappfigurer man finner hos Astrid.

Intressant koppling till Lacan förövrigt.

[Kallekula]

Du skulle varit barn på 70-talet AV. Kommunistfästet SVT prånglade ut statsvänsteristisk barnpropaganda i parti och minut. Kollektivjordbrukarbarn i Jugoslavien visar hur man gräver gropar och skyffar igen dem, i 30 min. Så var barnprogrammen.

[Logos]

Hahaha... Multimediakulturen.

Astrid Lindgren är (var) en idiot, och har många gånger funderat på att gräva upp henne och idka sodomi med hennes kadaver. Hon är romantiker som fyller ungarnas skallar med trams och svammel. Hatar verkligen Pippi Långstrunt. Snacka om att skönmåla utanförskapet (fan Pippi är till och med ekonomiskt helt oberoende, och världens starkaste till på köpet, inga som helst problem har flickan). Då är Tove Janssons skildringar av utanförskap långt bättre. Hon skildrar överhuvudtaget karaktärernas psykologi med långt större djup än de platta pappfigurer man finner hos Astrid.

Intressant koppling till Lacan förövrigt.

Hehe, behöver vi verkligen vara så hårda mot frau Lindgren? Pippi är skräp, men Astrid har sina ljusa stunder (till exempel är Madicken stundtals en rätt bra skildring av sin tids klassamhälle). Dock var hon en medelmåtta på alla sätt, och inte alls värdig den piedestal som hon har hamnat på. Fram med Barbro Lindgren istället!

[dokido]

suck  :roll:

[Logos]

a duck?

[dokido]

att anfalla en sån gammal tant som har gjort så mycket, trist
eller patetiskt kanske, därav min suck
vad fan har du gjort själv?

[Logos]

Rabarberpaj. Den blev jättegod.

[dokido]

ja nu var det ju inte adresserat till dig logos

[Avantgardet]

Var det mig du adresserade? Ska du hålla på å sucka åt mig får du fan motivera din suck. Jag har alla skäl i världen att tycka illa om Astrid Lindgren, jag har blivit påtvingad hennes skräp ända sen jag var liten pilt, precis som så många andra. Jag kan väl inte gå omkring och låtsas att hon är bra bara för att vara "snäll"? Vad är det för djävla trams? Du vet, det räcker inte här att bara tycka saker, man måste kunna argumentera för sin sak också, och jag har inte sett (helt ärligt) en enda argumentation från din sida så här långt så jag har svårt att se varför vi ska tilldela dig någon privilegierad plats som "smakdomare". Jag anförde ovan att Astrid Lindgren "skönmålade utanförskapet" och att hennes karaktärer var "platta pappfigurer", har du något att invända eller ville du bara ge uttryck för din indignation av att komma till korta i frågan?

[dokido]

Sodomin fördunklade seriositeten i dina argument. Jag missade dom helt enkelt. Jag tycker Pippi Långstrump är en god historia, jag ser inget fel i att skönmåla utanförskapet, historien har andra kvalitéer.