praktisk eller teoretisk filosofi?
Moderator: Moderatorgruppen
praktisk eller teoretisk filosofi?
Jag är sugen på att läsa filosofi men vet inte om jag ska välja praktisk eller teoretisk. Finns flera områden inom bägge som verkar intressanta. Är det någon som läst både och, eller är mer insatt och kan berätta lite mer om skillnader/likheter vore jag tacksam.
-
andersholmstrom
- Inlägg: 64
- Blev medlem: 23 sep 2006 14:01
- Ort: Taiwan
- Kontakt:
Vad intresserar dig mest? Kunskapsteori, metafysik, principer för vetenskap, logik och argumentation; vetande och varande i sig? Eller verklighetsapplicerad filosofi; vad bör man göra och varför? Vad är värderingar? Hur definierar man konst? Hur bygger man upp ett bra samhälle?
Det sistnämnda är, som jag antar att du förstått, praktisk filosofi, vilket jag själv studerar andra terminen. Har ej läst teoretisk filosofi, planerar dock att göra det mycket snart.
Tror nog någon annan kan ge en mer uttömmande definition
Det sistnämnda är, som jag antar att du förstått, praktisk filosofi, vilket jag själv studerar andra terminen. Har ej läst teoretisk filosofi, planerar dock att göra det mycket snart.
Tror nog någon annan kan ge en mer uttömmande definition
tackar för svar. Jo jag tycker allt du nämnde verkar spännande, kanske lutar det något mer åt praktisk filosofi med värderingar, politisk filsofi osv. Dock är den mesta kurslitteratur i praktisk filosofi på universitet jag läser på, på engelska och jag är rädd att jag inte kan tillgodogöra mig den på samma sätt då.
Jag tror att det rör sig om en sorglig men nödvändig uppdelning.
Se den praktiska filosofin som ett vaccin mot den analytiska. Om man är analytiskt lagd är den praktiska filosofin en bra utmaning.
Se den analytiska filosofin som ett vaccin mot den praktiska. Om man är praktiskt lagd är den analytiska filosofin en bra vårstädning.
Vilket vaccin vill du ta först? Du kommer att bli lite sjuk av vaccinet, vilket du än väljer. Det är som det ska va. En skjuts av analyticitet leder lätt till en irrationell övertro på det rationella. En dos kontinental filosofi kan leda till att man jäser och blir uppblåst och grumlig som en kulturskribent i SvD, eller berusad som en nyförälskad poet.
Lycka till med din strid!
Se den praktiska filosofin som ett vaccin mot den analytiska. Om man är analytiskt lagd är den praktiska filosofin en bra utmaning.
Se den analytiska filosofin som ett vaccin mot den praktiska. Om man är praktiskt lagd är den analytiska filosofin en bra vårstädning.
Vilket vaccin vill du ta först? Du kommer att bli lite sjuk av vaccinet, vilket du än väljer. Det är som det ska va. En skjuts av analyticitet leder lätt till en irrationell övertro på det rationella. En dos kontinental filosofi kan leda till att man jäser och blir uppblåst och grumlig som en kulturskribent i SvD, eller berusad som en nyförälskad poet.
Lycka till med din strid!
Har läst en termin vardera och tyckte att den teoretiska var mycket intressantare. Trots detta stämmer jag verkligen in på Hovnarrs beskrivning:
Däremot undrar jag lite över ditt likställande mellan praktisk och kontinental filosofi. I Lund finns iaf verkligen inget stort inslag av det kontinentala. Tror jag...
jäser och blir uppblåst och grumlig som en kulturskribent i SvD, eller berusad som en nyförälskad poet
Däremot undrar jag lite över ditt likställande mellan praktisk och kontinental filosofi. I Lund finns iaf verkligen inget stort inslag av det kontinentala. Tror jag...
-
andersholmstrom
- Inlägg: 64
- Blev medlem: 23 sep 2006 14:01
- Ort: Taiwan
- Kontakt:
Lunds filosofiska institution har en stark analytisk profil, inom både den praktiska och teoretiska filosofin. Nietzsche nämns någonstans under inledningen till A-kursen i praktisk, men utöver det så är det analytisk filosofi för fulla muggar.
Dock lämnar ju den praktiska filosofin öppet för kontinentala influenser och idéer, om än inte på lektionstimmar.
Dock lämnar ju den praktiska filosofin öppet för kontinentala influenser och idéer, om än inte på lektionstimmar.
-
andersholmstrom
- Inlägg: 64
- Blev medlem: 23 sep 2006 14:01
- Ort: Taiwan
- Kontakt:
Distinktionen mellan praktisk och teoretisk filosofi är en ämnesdistinktion som görs vid svenska universitet (distinktionen görs mig veterligen även i Norge och Skottland, men varken i USA eller England) av rent administrativa skäl. Man får helt enkelt mer pengar om man har två skilda institutioner för praktisk och teoretisk filosofi.
Grovt kan man säga att praktisk filosofi befattar sig med värdeteori, normativa teorier, politisk filosofi, tillämpad etik och fri vilja medan teoretisk filosofi fokuserar på logik, språkfilosofi, metafysik och epistemologi. Praktisk/teoretisk är alltså en distinktion som gäller områden inom (den analytiska?) filosofin, även om de naturligtvis flyter in i varandra (min erfarenhet är dock att praktisk filosofi har mer influenser av teoretisk filosofi än tvärtom.)
Analytisk/kontinental är en annan distinktion som görs mer internationellt, även om den distinktionen också är kontroversiell. Denna uppdelning rör angreppssättet (se där! Enligt min svensklärare (jag tänkte skriva svenskalärare, men eftersom parentesen (ja, alltså inte den här sub-parentesen utan den andra... nej, tredje!) rör språkfascism och det vore grammatiskt oriktigt att skriva "svenskalärare" så vore det lite... tja, fånigt tyckte jag) så finns det inga ord i svenska språket som stavades med ett par dubbelbokstäver efter varandra, men "angreppssättet" är ju ett motexempel som bekräftar den regeln... "jordgubbssylt" likaså - kanske exkluderade hon sammansatta ord. Är förresten "sammansatt" ett sammansatt ord? Är "homologt" homologt?) erm... jag tappade bort mig där nånstans. Nåja; analytisk/kontinental filosofi är en distinktion som rör det filosofiska angreppssättet och de flesta svenska universitet (Lund, Uppsala, Stockholm, Umeå) har en analytisk inriktning (likaså större delen av den anglosaxiska världen) medan Södertörn och tja... kontinenten (antar jag?) håller mer åt det kontinentala hållet. Men jag tror uppdelningen mellan analytisk och kontinental filosofi också håller på att luckras upp. Typiskt analytiska filosofer kan väl sägas vara Russell, Frege och Davidson medan Derrida och Habermas är typiskt kontinentala, och Wittgenstein kan väl sägas vara lite mitt emellan (och nej, inget av lägren vill egentligen kännas av Foucault, som dessutom var idéhistoriker, inte filosof.)
Jag tror uppdelningen praktisk/teoretisk tillämpas uteslutande på analytisk filosofi, men jag har läst så lite kontinental att jag egentligen inte har någon rätt att yttra mig i frågan. Men jag ställer mig skeptisk mot hovnarrs idé att kontrastera praktisk och analytisk filosofi eftersom praktisk filosofi tycks mig vara en underkategori till analytisk filosofi.
Grovt kan man säga att praktisk filosofi befattar sig med värdeteori, normativa teorier, politisk filosofi, tillämpad etik och fri vilja medan teoretisk filosofi fokuserar på logik, språkfilosofi, metafysik och epistemologi. Praktisk/teoretisk är alltså en distinktion som gäller områden inom (den analytiska?) filosofin, även om de naturligtvis flyter in i varandra (min erfarenhet är dock att praktisk filosofi har mer influenser av teoretisk filosofi än tvärtom.)
Analytisk/kontinental är en annan distinktion som görs mer internationellt, även om den distinktionen också är kontroversiell. Denna uppdelning rör angreppssättet (se där! Enligt min svensklärare (jag tänkte skriva svenskalärare, men eftersom parentesen (ja, alltså inte den här sub-parentesen utan den andra... nej, tredje!) rör språkfascism och det vore grammatiskt oriktigt att skriva "svenskalärare" så vore det lite... tja, fånigt tyckte jag) så finns det inga ord i svenska språket som stavades med ett par dubbelbokstäver efter varandra, men "angreppssättet" är ju ett motexempel som bekräftar den regeln... "jordgubbssylt" likaså - kanske exkluderade hon sammansatta ord. Är förresten "sammansatt" ett sammansatt ord? Är "homologt" homologt?) erm... jag tappade bort mig där nånstans. Nåja; analytisk/kontinental filosofi är en distinktion som rör det filosofiska angreppssättet och de flesta svenska universitet (Lund, Uppsala, Stockholm, Umeå) har en analytisk inriktning (likaså större delen av den anglosaxiska världen) medan Södertörn och tja... kontinenten (antar jag?) håller mer åt det kontinentala hållet. Men jag tror uppdelningen mellan analytisk och kontinental filosofi också håller på att luckras upp. Typiskt analytiska filosofer kan väl sägas vara Russell, Frege och Davidson medan Derrida och Habermas är typiskt kontinentala, och Wittgenstein kan väl sägas vara lite mitt emellan (och nej, inget av lägren vill egentligen kännas av Foucault, som dessutom var idéhistoriker, inte filosof.)
Jag tror uppdelningen praktisk/teoretisk tillämpas uteslutande på analytisk filosofi, men jag har läst så lite kontinental att jag egentligen inte har någon rätt att yttra mig i frågan. Men jag ställer mig skeptisk mot hovnarrs idé att kontrastera praktisk och analytisk filosofi eftersom praktisk filosofi tycks mig vara en underkategori till analytisk filosofi.
Three dots after each sentence does not automatically make your nonsense sound profound...
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 3 och 0 gäster