Är filosofi svårt?

[Elo]

Jag har en känsla av att filosofi är något för några få, även då vi mest hela dagarna går runt o filosoferar kring saker o ting.
När jag söker på ordet Filosofi står det många svåra ord och jag blir mer förvirrad än klok.
Är det svårt redan från början eller har jag inte hittat rätt ände att lära ifrån?

[Krenek]

Fel ände, undvik Hegel och co., börja med Djurens Frigörelse av Peter Singer istället, det går inte att misslyckas.

[FIG]

Hej och välkommen att börja med, hoppas att du får det kul här.

Men jag skulle vilja påstår att Filosofi aldrig kan vara försvårt.
Men som du säger, det är frågan om vilken ände man börja i.

Men som du säger filosofi är ett stort ämne.
Faktum är att allt här i livet, är en del av filosofin.

Men man kan börja med, fråga sig själv, varför man har valt det ena eller det andra.
Och som du säger så står det en del konstiga ord tex på.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Filosofi
Men mycket av de orden som används är olika delinriktignar av filosofin.
Bland annat, och mycket av det så behöver man inte riktig veta vilka ännu.
Men en enkel fråga är.

Vilka av dessa ämne är du intresserad av?

Tid/rum
Vetensakp
Matimatik
Parapykolgi ( spöken mm )
pyskologi, ( hur mäniskor tänker )
Metafysik ( tex, svarta hål, mörkmatiera )
Litatur ( böker )
Moral / Etik.

Detta är bara några av massor av ämnen.
som enligt min åsikt kan räknas som filosofi.

/ FIG

[PostDebornit]

se nedan.

[PostDebornit]

Jag har en känsla av att filosofi är något för några få.

Filosofi behöver inte vara svårt i den meningen att man måste läsa 100 böcker för att kunna börja förstå, eller att den första sidan i en bok är helt obegriplig. Det finns många lättlästa filosofiböcker - säg vad du funderar på så ska vi säga vad du kan börja med:)

Sen är det klart att det går inte automatiskt att bli en avancerad filosof, inte utan ansträngning. Ibland måste man tänka, tänka, tänka, på vad det egentligen betyder. Men så är det med många vardagsting också, inte sant?

Många försöker skriva böcker för människor med behov att hävda sig. När de läser dessa obegripliga böcker känner de sig höjda över massan, kanske de till och med kan scora någon på en fest. Det har också alltid varit ett sätt för överklassen att markera sig och skapa "ingångsbarriärer".

En del av det du söker på nätet är ju inte heller skrivet för dig. Det är skrivet för vetenskapsmän och forskare som (förhoppningsvis, men tyvärr allt för sällan) sitter i veckor och funderar på hur deras forskningsresultat skall tolkas. De har mycket tid och är belästa. De kommunicerar effektivt med ett svårt språk, men det är inte för alla. Så det finns väl berättigade svåra texter också.

[J R Auk]

Fel ände, undvik Hegel och co., börja med Djurens Frigörelse av Peter Singer istället, det går inte att misslyckas.

Han talar väl om att göra sig övertygelser och inte övertygas. Det är per definition omöjligt att misslyckas med att övertygas när man är övertygad. (nått att tänka på?)


Filosofi är svårt enbart för att det inte lämnas något utrymme för det i allmänna medier, det är en verksamhet man för i skymundan. Sen är problemet att även om du lär dig att göra distinktioner som möjliggör mer konkreta diskussioner kring olika ämnen så är det inte så lätt att hitta folk med liknande distinktioner, och alltså en förmåga att mötas i samtalet. Sen är det klart att det är en abstrakt verksamhet, utan några egentliga ramar. Och som sådan så kommer den att rymma många svårigheter (precis som det är svårt att läsa grekiska innan man kan språket).

Ofta jobbar man med just detta. Man får ett begrepp givet genom en text, och genom att söka hos andra, och i kontexten som texten uppstod ur så söker man få del av den "syn" som föranledde användandet av begreppet.

Det talade är tomt tills man vet vad som utmålas i ordet om. Och det är ett riktigt jobb, även om det mest kräver ihärdighet snarare än någon "särskild" förmåga. Man måste vara något dedicerad, det är svårt att läsa filosofi likt romaner och tro att förståelse skall inträda.

Och om förståelse inträder när du läser ett filosofiskt verk som en roman så bör du ifrågasätta den förståelsen, kanske bär inte det du läste upp meningen utan kanske anspelar den bara på normer eller fördomar. Kanske är det bara en retorisk text där för att falla dig, eller andra, i smaken.

Det är ju ett yrke, och betalning utgår till den som säljer. Filosofin är inte fri från dessa betingelser som nöden av pengar ger oss.

[J R Auk]

Om jag skulle rekommendera en början så skulle det vara i de idéhistoriska översiktsverk som finns. För som jag nämnde innan så är ofta abstraktionen det svåra, man förstår inte riktigt vart problemet ligger (filosofer refererar ju till texter ett par tusen år gamla som om de vore allmängods).

Det kanske inte är filosofi som du sysselsätter dig med då. Men då får du en inblick i hur de filosofiska frågorna har utvecklats genom tiderna.

[Avantgardet]

Jag tror aldrig jag fått intsämma så till fullo i en beskrivning av "filosofin" tidigare, Auk, så tack för det. Är det inte något av ett omänskligt krav att överhuvudtaget ställa frågan: "ge mig filosofin!" Som om någon utav oss skulle kunna ge annat än våra egna representationer av den. Fågan om att ta del av filosofin är ingen enkel fråga, utan i sig strukturerad och delad. "Vilken", "vems". Hur tar man ansvar för sitt svar här? FIG ställer sig redan frågan, PostDebornit också, och skjuter över ansvaret på frågeställaren själv, medan Auk gör detsamma som PostDebornit men ger en något tydligare referens ("Om jag skulle rekomendera en början så skulle det vara i de idéhistoriska översiktsverk som finns."). Han tar det vågade klivet, men på mycket ostadiga ben. Det är ett riktigt ok. Ansvaret och samvetet. Den där medvetenheten kommer ju också av sådana uppmärksammanden som PostDebornit lyfter fram, och som Auk fyller på med. Men frågan måste också omformuleras, med alla dessa pedagogiska betänkanden i bakhuvudet: "Om man inte föreslår en början, gör inte någon annan det, och skall vi lita på dessa andra (vilka det nu är) att de ger en bättre början?" Frågan kanske låter lite löjlig, men det räcker med att ögna genom t.ex. wikipedia så ser man att det kanske inte alls är bästa introduktionen, eller introduktionen till introduktionen. Så ansvar, än en gång, är vad som plågar vårt samvete, och som vi inte riktigt vill ta men ändå måste.

För hur skulle vi kunna finna början på filosofin? Början i historisk mening är ju heldött att ens försöka sig på, och början i en vinkelrät, samtida, mening har ju alltid redan börjat, redan vid yttrandet av begreppet "filosofi" för vederbörande allra första gången det skedde. Vi befinner oss redan i filosofin. Och vi har alla vår egen början av filosofin, vi har alla våra erfarenheter av den så att säga. Så någon egentlig början är att glömma från första början, och likväl är det ändå en början som måste föreslås. Min tanke, och den vill jag nog fortfarande mena är riktigt bra, är att läsa Platon. Av två skäl. 1) Det finns egentligen inga riktigt bra skäl till att det inte skulle vara en vettig början, och 2) det är störtskön litteratur.

Kulturskatterna ska vara allmängods, och om vi inte är grindväktare så bör vi väl släppa in alla som vi stöter på, vi måste våga föreslå en början, i synnerhet de utav oss som vet att någon sådan inte ens är möjlig att föreslå, då den alltid redan har börjat.

[Plecto]

Definiera filosofi?

Vetenskaplig filosofi, som uppsatta vetenskapsmän förhåller sig till, eller vanlig everyday-joe filosofi som du och jag praktiserar. Det finns en bredare spelarea när det gäller filosofins tankespel. Förvisso kan en mer etablerad filosof (med ett gott språk) verka mer kunnig om sin sak än vad jag och du kan, men det hindrar inte oss från att utöva våra tankar i filosofins makabra tankerum.

Filosofi handlar mer om en process av tankeventilation och olika skildringar av verkligheten, inte om att ha rätt eller fel. Det handlar om att visa sina tankar i en autentisk verklighet och basera olika övertygelser på händelser man framför. Jag älskar filosofi för den saken att jag inte behöver läsa på böcker som behandlar filosofin eller dessa anhängare, jag behöver inte ha svartbälte i filosofi för att uttrycka mig. Jag kan t.o.m gå så långt att påstå att jag inte ens behöver prata/skriva för att uttrycka filosofi.

Jag filosofierar inom och via mig själv - Filosofi är i slutändan en restplats där jag kan skita ut mina överbelastade tankar. (ursäkta ordvalen)

Jag tycker inte att vishet, som är grundpelare för filosofin enligt mig, har med hur påläst du är. Visheten ter sig komma då du minst anar det. Det är där som en filosof skapas i mina ögon, inte via sina kunskaper, utan via sina visa skildringar och kopplingar han skapar av verkligheten som gör honom/henne till läsbar filosof.  

Vill du bli en bra filosof, filosofera mycket.
Vill du bli en kunnig person inom filosofi, så läs på mycket.

Men blanda inte ihop dessa begrepp, härliga filosofer skapas inte via en stor kunskapsbas, utan de skapas för sin förmåga att förenkla verkligheten i en liten ask för oss dumma jävlar

[Avantgardet]

Så är alla tankar filosofiska Plecto? Det tycks vara vad du hävdar, men detta kan jag åtminstone inte instämma i.

[Plecto]

All filosofi består inte av tankar
Men alla tankar består till en viss del av filosofi?

Vad annars är våra tankar om inte filosofiska resonomang?

Jag vill gärna att du ger ett eget förtydligande angående vad filosofi är. Såvida jag vet så är filosofi  inget man applicerar kring blommor och bin - Filosofi består av tankar man framvisar kring begrepp, som för den vardagliga människan verkar alltför abstrakta och krångliga. Varför är människor onda? Finns ondska överhuvudtaget?

Jag menar, dessa frågeställningar besvaras via filosofin med gedigna resonomang. Är det därför filosofin inte tas på ett så stort allvar? Ingen vet vem som egentligen filosoferar i en värld där minsta yttrande räknas som filosofi baserandes på dess sammanhang. Jag har fortfarande inte kommit ifrån det stadiet att alla tankar är filosofiska i grund och botten.

Jag kommer faktiskt med flera frågor än svar. Jag vill att du ska redovisa kort och koncist vad filosofi är, om än endast för dig.

[Avantgardet]

Det är direkt överflödigt. Läs inläggen av Auk främst, men också PostDebornits vinkling, och du har så gått som komplett bild av vad filosofin är - i min mening, bör tilläggas. Filosofi är en viss littarturform som vi sysselsätter oss med. Även när vi ställer oss själva frågor om moralen - privatspekulerar så att säga (utanför bokpärmarnas värld) - så är vi inne i denna genre.

[kWee]

jag läste ordspråk på dass en gång vill kolla er lite...

-Filosofi är sunt förnuft i frack-

[Plepple]

En vanlig "sammankoppling" är; Filosofi -> Intelligent -> Bättre.

Vilket behöver knappast stämma. Det finns ingenting universellt som går ut på att en människa är (mer) klokare/visare/smartare/intellektuell än en annan. Precis som att jag inte behöver vara klokare än en sten.

Vi påstår, (till och med) definierar oss att vara smartare än många andra varelser på vår jord, därför att vi helt enkelt anser det. Och som bevis, har vi ju förstås, våra 'egna' antagelser och definitioner, vilket är >inte< universella bevis.

Man anser sig själv vara intelligentare just därför att det associeras med "bättre", vilket man vill vara. Därför tar den undermedvetna delen av hjärnan kontrollen och får oss av en ren defensiv stans att anse oss vara "bättre än andra", som råkar vara djur och objekt till exempel. Dels för att förhindra självdestruktivitet... :3