Filosofiforum

Jag läser just nu ett arbete om Kant, och jag har inte läst Kant speciellt väl. Författaren slänger ur sig:

"Philosophers of the postlinguistic turn tend to accuse Kant of having remained within the philosophy of subjectivity. But this claim is simply not true, and conceals the true radicality of his thought. For what Kant problematized as the activity of subjectivity was in actuality language. Kant's saying that phenomena are constituted by the form of sensibility and by the category of understanding is equivalent to saying that they are linguistically constituted". (min fetstil)

Varför skulle Kants fenomen vara språkligt konstituerade? Och vad är argumentet? Sensibility för mig betyder något som är möjligt att inta från sinnena, något t ex en baby eller ett djur också kan göra, och alltså inte nädvändigtvis linvistiskt. Och man kan väl tänka sig förståelse som inte är språklig (t ex "tyst kunskap").

Någon Kant-kännare som kan hjälpa till här? Eller har jag helt enkelt läst en flummig text (Karatani, för övrigt)?

Jag tycker han drar lite stora och omotiverade växlar på detta med förnuftskategorierna. Att Kant säger att vi har ett aprioriskt tänkande (slarvigt uttryckt) innebär inte att alls detsamma som vad samtida filosofer med allt vad det medför av relativism osv. säger om språket och dess problematik. Kant stipulerar ju ett slags universellt förstånd, inte alls någon begreppslig konstituering utav fenomenen. Så måste jag förstå det åtminstone.