En variant på frågan kycklingen eller ägget,
hoppas tråden blir inte alltför äcklig.
Jag har i och för sig redan ett naturvetenskaplig svar, tror jag,
men jag känner att det finns fler dimensioner att utforska här.
Vad kom först - Näringsupptaget eller avföringen?
Moderator: Moderatorgruppen
http://sv.wikipedia.org/wiki/Metabolism inget liv utan skit.
Mr.M skrev:det finns liv som inte har matsmältning,
tex virus... liv som microorganismer kan lev på icke organisk energi.
Allt som lever utsöndrar något, även vid en enkel celldelning utsöndras rester.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Mikroorganismer
Den länken gav inte så mycket.
Jag kommer inte ihåg exakt hur frågan var ställd i omröstningen.
Vi tillför energi innan vi omvandlar den till andra energier.
begränsningen borde ligga i ljusets hastighet.
med den syn vi har på tid blir allting bara konstigt..
en mikroorganism djupt inne i tex ett berg förbrukar ju tex svavel för att senare omvandla det till andra energier.
universums totala energi påstås vara konstant. då det är bara en omvandlingsprocess som allt annat.
Jag kommer inte ihåg exakt hur frågan var ställd i omröstningen.
Vi tillför energi innan vi omvandlar den till andra energier.
begränsningen borde ligga i ljusets hastighet.
med den syn vi har på tid blir allting bara konstigt..
en mikroorganism djupt inne i tex ett berg förbrukar ju tex svavel för att senare omvandla det till andra energier.
universums totala energi påstås vara konstant. då det är bara en omvandlingsprocess som allt annat.
Av alla tyngre atomer som kroppen består av har de flesta skapats först i och med efter en supernova, därefter har de bildat planeter inklusive jorden som är minst 4.5 miljarder år, varpå liv därefter uppstod cirka 1-2 miljarder år senare.
Skall vi räkna med alla beståndsdelar som kan finnas kvar från universum skapelse så blir det lite över 13.5 miljarder år, skall vi räkna med nästan alla möjliga kemiska reaktioner som har uppstått på jorden så blir det minst en miljard år. Skit samma, våra kroppar består av allt möjligt varav de äldsta delarna är lika gamla som universum och de yngsta delarna allt mellan 1 miljard till för något/ra år sedan, då räknar jag med de av människan senast skapade konstgjorda ämnen som inte hade funnits till utan vår hjälp. För att ge ett korrekt svar i procent och ämne, så krävs det att alla ämnen görs om till proportioner, skall energin räknas in blir det knepigare, en foton kan ju gott och väl ta över 100000 år på sig inne i solen innan den hittar ut, når jorden 8 minuter senare, omvandlas i någon växt till kolhydrater och syrgas, äts av ett djur etc, vilket fick mig att tänka på vatten, vi består ju mest av det och det bildas nästan inget nytt vatten på jorden, bortsett från små mängder som kan komma via kometer, men det vattnet är ju även det gammalt, vattnet cirkulerar ju bara runt, vilket innebär att det vatten som vi dricker och består av är samma vatten som alltid har funnits. Just det, alla atomer innehåller energi, mängden ren atomenergi i en människa motsvarar om den gick att samlas ihop för att därefter optimalt utvinnas till energi, kraften av ett par konventionella atombomber.
Skall vi räkna med alla beståndsdelar som kan finnas kvar från universum skapelse så blir det lite över 13.5 miljarder år, skall vi räkna med nästan alla möjliga kemiska reaktioner som har uppstått på jorden så blir det minst en miljard år. Skit samma, våra kroppar består av allt möjligt varav de äldsta delarna är lika gamla som universum och de yngsta delarna allt mellan 1 miljard till för något/ra år sedan, då räknar jag med de av människan senast skapade konstgjorda ämnen som inte hade funnits till utan vår hjälp. För att ge ett korrekt svar i procent och ämne, så krävs det att alla ämnen görs om till proportioner, skall energin räknas in blir det knepigare, en foton kan ju gott och väl ta över 100000 år på sig inne i solen innan den hittar ut, når jorden 8 minuter senare, omvandlas i någon växt till kolhydrater och syrgas, äts av ett djur etc, vilket fick mig att tänka på vatten, vi består ju mest av det och det bildas nästan inget nytt vatten på jorden, bortsett från små mängder som kan komma via kometer, men det vattnet är ju även det gammalt, vattnet cirkulerar ju bara runt, vilket innebär att det vatten som vi dricker och består av är samma vatten som alltid har funnits. Just det, alla atomer innehåller energi, mängden ren atomenergi i en människa motsvarar om den gick att samlas ihop för att därefter optimalt utvinnas till energi, kraften av ett par konventionella atombomber.
Jo, universum är oändligt gammal och stort,
med oändlig massa. (ty Jörgen har sagt så)
Det innebär att ens egen tid, platsen man upptar, energin man representerar
är oändligt liten i förhållande, vilket jag tycker är rätt svårt att aceptera -
att en oändlig liten del av något oändligt stort andå är större än ingenting.
Ett annat sätt att bestämma kroppens ålder än utifrån atomens ålder i universum
vore att göra utifrån hur lång tid den ingått just i kroppen.
Matintaget, utifrån föreställningen:
"Nu när jag har ätit det så är det en del av min kropp"
gör att delar är enbart är sekunder gammal.
Andra delar, som ej kan nybildas efter ett visst ålder (hjärnceller)
kan vära nästan lika gamla som man officiellt är själv.
Nu kom jag att tänka på hjärnan och minnen...
- det vi minns från barndomen, är det verkligen minnen från barndomen,
eller är det kanske inte istället
minnen av minnen av minnen... av minnen av barndomen?
Hur kan man minnas något överhuvudtaget?
Nå, man kanske tänka sig ett minne som att fysisk/kemisk avtryck
i många versioner och i stort antal, som i sin tur skapa avtryck av sig själv
så att minnet skenbart transporterar sig själv fram i tiden.
Man må tappa det mesta av ett minne, men om reservavtrycken
skapar tillräckligt med kopior av sig själv så fortbestår minnet,
om än i förvanskad form.
Och hur vet kroppen att hålla ihop, hur vet atomerna sin plats i kroppen?
Kanske på ett liknande sätt -
atomer kan nog inte skapa kopior av sig själv som de ersätter sig själva med,
då skulle det kunna bli inflation,
utan de kanske flyttar på sig, hoppar runt dit de sugs,
och skapar ett slags vakuum som suger dit en likvärdig nog atom i sitt ställe.
På så sätt upprätthålls en tillräcklig ordning för att inte hela kroppen
skulle sjunka ihop i en oordnat massa.
med oändlig massa. (ty Jörgen har sagt så)
Det innebär att ens egen tid, platsen man upptar, energin man representerar
är oändligt liten i förhållande, vilket jag tycker är rätt svårt att aceptera -
att en oändlig liten del av något oändligt stort andå är större än ingenting.
Ett annat sätt att bestämma kroppens ålder än utifrån atomens ålder i universum
vore att göra utifrån hur lång tid den ingått just i kroppen.
Matintaget, utifrån föreställningen:
"Nu när jag har ätit det så är det en del av min kropp"
gör att delar är enbart är sekunder gammal.
Andra delar, som ej kan nybildas efter ett visst ålder (hjärnceller)
kan vära nästan lika gamla som man officiellt är själv.
Nu kom jag att tänka på hjärnan och minnen...
- det vi minns från barndomen, är det verkligen minnen från barndomen,
eller är det kanske inte istället
minnen av minnen av minnen... av minnen av barndomen?
Hur kan man minnas något överhuvudtaget?
Nå, man kanske tänka sig ett minne som att fysisk/kemisk avtryck
i många versioner och i stort antal, som i sin tur skapa avtryck av sig själv
så att minnet skenbart transporterar sig själv fram i tiden.
Man må tappa det mesta av ett minne, men om reservavtrycken
skapar tillräckligt med kopior av sig själv så fortbestår minnet,
om än i förvanskad form.
Och hur vet kroppen att hålla ihop, hur vet atomerna sin plats i kroppen?
Kanske på ett liknande sätt -
atomer kan nog inte skapa kopior av sig själv som de ersätter sig själva med,
då skulle det kunna bli inflation,
utan de kanske flyttar på sig, hoppar runt dit de sugs,
och skapar ett slags vakuum som suger dit en likvärdig nog atom i sitt ställe.
På så sätt upprätthålls en tillräcklig ordning för att inte hela kroppen
skulle sjunka ihop i en oordnat massa.
Hur kan man minnas något överhuvudtaget?
Det är ingen som vet var minnet sitter,
Vi kan se vilka delar av hjärnans som arbetar när den använder minnet.
Minnet kan vara en 'inristad' mönster med neuroner som skapar förbindelser med varandra.
En väl upptrampad stig i hjärnan är lättare att passera än icke använt utrymme.
(jag tror att hjärnan är fysisk bekransad med sina neuron nätverk för att kunna hantera all information som vi minns - ett par sekunders tittande skapar temabyte (har jag för mig) av data som ska lagras.. )
Det finns idéer om att minnet kan vara lagrat i mikrokosmos som energier, och varför inte,
magnetism är ju väl använt av oss för att få elementarpartiklar att rotera i olika riktningar..
kanske minnet är lagrat på plancks längd - nivå.
vissa tror att minnet är lagrat utanför hjärnan.
egentligen är massa det samma som tid och tid är gravitation..
så vi består mest bara av tid. eller gravitation. minnet kanske är gravitation.
Mr.M skrev:sailaways skrev:avföring/jord
vad vi än väljer så kommer det bli rätt
Gränsen mellan liv och icke liv?
bild http://species.wikimedia.org/wiki/ArchaeaUnderjordiska arkéer har en metabolism (ämnesomsättning) som kan jämföras med radioaktivt sönderfall. Forskarna är osäkra på om individerna lever eftersom de inte tycks förbränna någon näring. Om det sker så sker det väldigt sällan med oregelbundna mellanrum. Cellcykeln är extremt långsam, särskilt om man jämför med några arter av släktet Sulfolobus som delar sig en gång var fjärde till sjunde timme.
Det finns arkéer som ”lever” i avfall från kärnreaktorer. Forskare antar att de har lyckats utveckla ett skydd mot joniserande strålning, som i vanliga fall skulle förstöra DNA:t och döda cellen. Exakt vad de skulle kunna leva av är osäkert men det finns inga andra arter där som konkurrerar med dem om näringen. Man vet inte ens om de är aktiva eftersom alla metoder för att identifiera arkéer innebär att man dödar cellen och då är det svårt att veta hur aktiv den var innan identifieringen. Det troliga är att de befinner sig i en form av dvala och därför inte behöver någon näring.
vissa tror att minnet är lagrat utanför hjärnan.
Böcker är ett slags mänskligt externt minne, likaså CD skivor,
och egentligen allting vi tillverkar
- sättet vi ordnar materian påverkar i sin tur oss.
Forumet minns det jag tänkte och skrev ned.
4 grader imorse, jag minns det, termometer visste åt mig, talade om det.
Wikipedia hade lite annat om minne: http://en.wikipedia.org/wiki/Memory
Uncyclopedia belyser skillnaden mellan liv och död: http://uncyclopedia.wikia.com/wiki/Half_dead
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 3 och 0 gäster