Förtjänar han att dö?

[Zokrates]

Har funderat på vad som händer vår tids just nu mest hatade man, Anders Eklund, om han döms till fängelse. Som jag ser det, kommer ett fängelsestraff för honom att innebära ett reellt hot mot hans liv, om han inte hamnar i isolering. Tillsammans med andra fångar, även bland andra pedofiler och våldtäktsmän, lär han få det hett om öronen, då jag inbillar mig att inte ens de hyser särskilt höga tankar om just Anders på grund av de avskyvärda brott han begått.

Vi tänker oss det senare fallet, att han hamnar på en avdelning för grova sexbrottslingar, vi kan även tänka oss att i vanliga interners mentalitet råder en glorifierande syn gällande vissa brott, exempelvis att de andra kan se upp till en dåre som mördat flera personer eller begått vissa av dem hyllade brott, hysa respekt mm. Men hur är det då bland sexbrottslingar?

Även de bör ju se ned på varandra rent generellt, då de förmodligen även har svårt att acceptera att de själva har brutit mot samhällets sociala kontrakt genom att begå övergrepp. Jag inbillar mig nämligen att sexbrottslingar ser ned på sig själva i samma omfattning som övriga medborgare, skillnaden ligger endast i att de ertappats eller fällts, men utåt sett ändå kan ha värderingar i stil med att detta egentligen är moraliskt förkastligt. En del kanske rättfärdigar sitt öde med att hävda olyckliga omständigheter, desperation eller depression, de kan till och med hävda att det är på grund av att de själva varit utsatta för liknande övergrepp och därmed offer tillika gärningsman på en och samma gång.

Hursom, Anders lär stå lägst på deras skala, han har både våldtagit och mördat, i vilken ordning har dessutom inte bekommit honom. Att han inte skulle få "kompanistryk" är uteslutet, att han inte skulle bli föremål för en kollektiv utfrysning likaså. Att han kommer att bli utsatt för våld är en oundviklig följd som endast kan försenas genom aktiva och alerta "plitar".

Om han av "misstag" hamnar bland interner dömda för andra icke sexrelaterade brott, lär han bli ihjälslagen inom några minuter. Då vore detta att betrakta som ett smygdödsstraff, inte sanktionerat på högsta nivå, utan utdömt och verkställt genom medintagna. Därför kan man begrunda redan nu, de svårigheter domarna brottas med genom att utdöma ett fängelsestraff mot Eklund. Deras beslut avgör hans öde, direkt liksom indirekt. Själv lutar jag åt att han döms till rättpsykiatrisk vård, då de andra intagna delvis skyddas av medicinering, samt att det finns en högre närvaro mellan personal och intagna.

Det värsta straffet vore att släppa honom på fri fot med fotboja. Han skulle inte kunna röra sig någonstans utan allmänhetens ständiga fördömande, inte kunna få en anställning och aldrig kunna bli fri från att ständigt ha kronofogden i hasorna, detta vore ett livslångt straff lika effektivt som tortyr.

[Justin Case]

Zokrates har en intressant poäng. Jag anser dock att det finns ännu viktigare aspekter, som bör uppmärksammas.

Det hat som riktas mot män som våldtagit och mördat barn, t.ex. det folkets hat som nu Anders Eklund är föremål för, är ett hyckleri eftersom många av de medelsvenssons som uttrycker det hatet själva gör sig skyldiga till moraliskt sett ungefär lika dåliga handlingar, t.ex. genom att äta nötkött, köra bil och flyga kors och tvärs trots att de vid det här laget torde vara medvetna om att detta hotar mänsklighetens själva existens och därmed kanske omöjliggör oändligt många framtida individers lyckliga existens, precis som Anders Eklund omöjliggjorde Englas framtida lyckliga existens.

Om man nu inte accepterar tanken att det är en moraliskt dålig sak att vi genom vår livsstil förhindrar framtida potentiell lycka genom att förhindra att i framtiden individer får börja existera och leva lyckliga liv som utan nämnda klimatpåverkan från vår sida skulle ha kunnat börja existera och leva lyckliga liv, är det hur som helst så att den klimatpåverkan vi utövar även med överhängande sannolikhet kommer att leda till enorma mängder lidande för [framtida människor som hur som helst skulle ha kommit att existiera] i tredje världen, människor som kommer att drabbas hårdast av de framtida klimatkatastrofer som medelsvensson orsakar med sin livsstil.

Särskilt ironiskt är det om det blir interner som har ihjäl Anders Eklund. Interner kostar drygt en tusenlapp per dygn, vad jag vet. Det är mer än vad medelsvensson kostar i drift. Långtidsinterner belastar alltså samhällets resurser ännu mer än vad medelsvensson gör. Om dessa interner moraliskt sett anser sig ha skäl att slå ihjäl Anders Eklund för Anders Eklunds dåd, har de i många fall även skäl att ta livet av sig själva för sin blotta fängelsevistelse, med tanke på hur mycket de genom sin kostsamhet som interner förstör planetens hälsa och därigenom indirekt plågar och dödar framtida människor.¨

Å andra sidan kan man tänka sig att det skulle främja universums lyckosumma på sikt om någon slog ihjäl en som våldtagit och mördat ett barn, så att inte spaltkilometer efter spaltkilometer fortsätter att skrivas om vederbörande och om övriga inblandade i det han ställt till med. Dessa spaltkilometer lägger ju beslag på en jättemängd av folkets tid - tid som skulle ha kunnat ägnas till saker som räddade människoliv istället. Om medias nyhetsrapportering inte vore så smockfull av mord och våldtäkter och allt det kringtjafs media passar på att publicera i anslutning till dessa, skulle det kanske finnas lite mer utrymme för sunda reflektioner över världsläget, lite mer väsentliga diskussioner och debatter (kanske rentav lite filosofi i media, förbjudna tanke ). Så länge en barnamördare lever, går det att skriva om honom. Blir han ihjälslagen däremot, går det visserligen kanske att skriva om det dådet ett tag, men därefter lär väl problemet så att säga anses ha fått sin lösning, och spänningen är upplöst, med följden att media snart får rikta blicken efter något annat att skriva om istället. Så kanske är den snabbaste lösningen den utilitaristiskt bästa, snarare än den juridiskt mest regelenliga lösningen, i sådana här fall?

Bara en framkastad hypotes, i all filosofisk välmening. Tolka den inte för all del som "så här är det". Bara som en tankeväckare.

[Byz]

Zokrates har en intressant poäng. Jag anser dock att det finns ännu viktigare aspekter, som bör uppmärksammas.

Det hat som riktas mot män som våldtagit och mördat barn, t.ex. det folkets hat som nu Anders Eklund är föremål för, är ett hyckleri eftersom många av de medelsvenssons som uttrycker det hatet själva gör sig skyldiga till moraliskt sett ungefär lika dåliga handlingar, t.ex. genom att äta nötkött, köra bil och flyga kors och tvärs trots att de vid det här laget torde vara medvetna om att detta hotar mänsklighetens själva existens och därmed kanske omöjliggör oändligt många framtida individers lyckliga existens, precis som Anders Eklund omöjliggjorde Englas framtida lyckliga existens.

Om man nu inte accepterar tanken att det är en moraliskt dålig sak att vi genom vår livsstil förhindrar framtida potentiell lycka genom att förhindra att i framtiden individer får börja existera och leva lyckliga liv som utan nämnda klimatpåverkan från vår sida skulle ha kunnat börja existera och leva lyckliga liv, är det hur som helst så att den klimatpåverkan vi utövar även med överhängande sannolikhet kommer att leda till enorma mängder lidande för [framtida människor som hur som helst skulle ha kommit att existiera] i tredje världen, människor som kommer att drabbas hårdast av de framtida klimatkatastrofer som medelsvensson orsakar med sin livsstil.

Särskilt ironiskt är det om det blir interner som har ihjäl Anders Eriksson. Interner kostar drygt en tusenlapp per dygn, vad jag vet. Det är mer än vad medelsvensson kostar i drift. Långtidsinterner belastar alltså samhällets resurser ännu mer än vad medelsvensson gör. Om dessa interner moraliskt sett anser sig ha skäl att slå ihjäl Anders Eriksson för Anders Erikssons dåd, har de i många fall även skäl att ta livet av sig själva för sin blotta fängelsevistelse, med tanke på hur mycket de genom sin kostsamhet som interner förstör planetens hälsa och därigenom indirekt plågar och dödar framtida människor.¨

Å andra sidan kan man tänka sig att det skulle främja universums lyckosumma på sikt om någon så snart som möjligt slog ihjäl Anders Eklund, så att inte spaltkilometer efter spaltkilometer fortsätter att skrivas om honom och om övriga inblandade i det han ställt till med. Dessa spaltkilometer lägger ju beslag på en jättemängd av folkets tid - tid som skulle ha kunnat ägnas till saker som räddade människoliv istället. Om medias nyhetsrapportering inte vore så smockfull av mord och våldtäkter och allt det kringtjafs media passar på att publicera i anslutning till dessa, skulle det kanske finnas lite mer utrymme för sunda reflektioner över världsläget, lite mer väsentliga diskussioner och debatter (kanske rentav lite filosofi i media, förbjudna tanke ). Så länge en barnamördare lever, går det att skriva om honom. Blir han ihjälslagen däremot, går det visserligen kanske att skriva om det dådet ett tag, men därefter lär väl problemet så att säga anses ha fått sin lösning, och spänningen är upplöst, med följden att media snart får rikta blicken efter något annat att skriva om istället. Så kanske är den snabbaste lösningen den utilitaristiskt bästa, snarare än den juridiskt mest regelenliga lösningen, i sådana här fall?

Bara en framkastad hypotes, i all filosofisk välmening. Tolka den inte för all del som "så här är det". Bara som en tankeväckare.

Jag vet inte om jag uppfattat dig i enlighet med vad du försöker säga - Insinuerar du att det på något plan är "lika" fel att köra bil, nyttja flygtrafik som att våldta och mörda ett barn?

[Justin Case]

Jag vet inte om jag uppfattat dig i enlighet med vad du försöker säga - Insinuerar du att det på något plan är "lika" fel att köra bil, nyttja flygtrafik som att våldta och mörda ett barn?

Ditt uttryck "på något plan" är väl valt. På ett plan kan man nog säga att det är lika fel, på ett annat plan kan man nog säga att det inte är det. Nog kan man väl tänka sig att det vore önskvärt att hela västvärlden började jämställa sin oförsvarliga klimatpåverkan med mord och våldtäkt, eftersom de då med större sannolikhet skulle sluta påverka klimatet så negativt som de gör idag. Men det innebär verkligen inte automatiskt att det vore rätt att som privatperson nu börja behandla köttätare, bilister och flygresenärer rent fysiskt på samma sätt som en rättrådig medborgare borde ingripa mot enstaka mördare och våldtäktsmän om staten konsekvent skulle låta blir att ingripa mot dessa. Så länge nästan alla i samhället har så svårt som de har idag för att överhuvudtaget ta till sig logiken i liknelsen mellan klimatsaboterande livsstil och mord/våldtäkt, skulle nog ett sådant beteende vara kontraproduktivt.

Den där killen som sköt ner några skolungdomar i Finland för ett tag sedan, vad han nu hette, påstods i någon artikel ha inspirerats av Pentti Linkola, en djupekolog som anser att det är viktigare att ekosystemen på den här planeten räddas än att enskilda människors påstådda "rätt till liv" respekteras. Pentti Linkola skulle gärna se en drastisk decimering av antalet människor på jorden, såvida en sådan decimering inte skulle beröva mänskligheten sin mänsklighet, så att säga (något som Linkola dock påpekat att det vore stor risk för, om folk skulle börja gå runt och skjuta ihjäl varandra för att rädda planeten - varför han trots allt inte förordar något sådant, även om han finner tanken att drastiskt decimera antalet människor på jorden lockande). Jag är tveksam till att den åsikten skulle få fäste hos fler människor genom att dylika handlingar utförs. Jag tror att det är effektivare att hålla sig till verbal påverkan än att ta till våld eller (icke demokratiskt sanktionerat) tvång.

Så i den meningen kan man inte säga att en klimatförstörande livsstil bör jämställas med mord och våldtäkt - i dagsläget. Däremot vore det bra om alla insåg logiken i liknelsen, så att de insåg hur moraliskt förkastligt deras vardagliga klimatsabotage verkligen är. Om man först får en majoritet av folket att inse den logiken, kan man sedan i demokratisk ordning börja lagstifta om riktigt hårda straff för otillbörlig klimatpåverkan. Egentligen borde det väl inte vara konstigare att det är ett allvarligt brott att flyga många gånger om året för skojs skull och äta mycket kött i onödan, än att det är ett allvarligt brott att hälla gift i sin grannes dricksvatten eller gå omkring och skjuta okontrollerat omkring sig med en k-pist. Allmänfarligt beteende som allmänfarligt beteende.

[J R Auk]

Och sen kan vi inkludera det mentala klimatet, vilken skada som vi åsamkar varandra genom det. Oaktsamma som vi är för andras välmående och mening med sitt liv vore kanske ett dödsstraff för minskande av någons lidande på plats.

För jag menar tänk vad mycket vi skadar varandra, på ett psykologiskt plan, vilket säkert i vissa fall även leder till fysiska skador.

[Byz]

Jag vet inte om jag uppfattat dig i enlighet med vad du försöker säga - Insinuerar du att det på något plan är "lika" fel att köra bil, nyttja flygtrafik som att våldta och mörda ett barn?

Ditt uttryck "på något plan" är väl valt. På ett plan kan man nog säga att det är lika fel, på ett annat plan kan man nog säga att det inte är det. Nog kan man väl tänka sig att det vore önskvärt att hela västvärlden började jämställa sin oförsvarliga klimatpåverkan med mord och våldtäkt, eftersom de då med större sannolikhet skulle sluta påverka klimatet så negativt som de gör idag. Men det innebär verkligen inte automatiskt att det vore rätt att som privatperson nu börja behandla köttätare, bilister och flygresenärer rent fysiskt på samma sätt som en rättrådig medborgare borde ingripa mot enstaka mördare och våldtäktsmän om staten konsekvent skulle låta blir att ingripa mot dessa. Så länge nästan alla i samhället har så svårt som de har idag för att överhuvudtaget ta till sig logiken i liknelsen mellan klimatsaboterande livsstil och mord/våldtäkt, skulle nog ett sådant beteende vara kontraproduktivt.

Den där killen som sköt ner några skolungdomar i Finland för ett tag sedan, vad han nu hette, påstods i någon artikel ha inspirerats av Pentti Linkola, en djupekolog som anser att det är viktigare att ekosystemen på den här planeten räddas än att enskilda människors påstådda "rätt till liv" respekteras. Pentti Linkola skulle gärna se en drastisk decimering av antalet människor på jorden, såvida en sådan decimering inte skulle beröva mänskligheten sin mänsklighet, så att säga (något som Linkola dock påpekat att det vore stor risk för, om folk skulle börja gå runt och skjuta ihjäl varandra för att rädda planeten - varför han trots allt inte förordar något sådant, även om han finner tanken att drastiskt decimera antalet människor på jorden lockande). Jag är tveksam till att den åsikten skulle få fäste hos fler människor genom att dylika handlingar utförs. Jag tror att det är effektivare att hålla sig till verbal påverkan än att ta till våld eller (icke demokratiskt sanktionerat) tvång.

Så i den meningen kan man inte säga att en klimatförstörande livsstil bör jämställas med mord och våldtäkt - i dagsläget. Däremot vore det bra om alla insåg logiken i liknelsen, så att de insåg hur moraliskt förkastligt deras vardagliga klimatsabotage verkligen är. Om man först får en majoritet av folket att inse den logiken, kan man sedan i demokratisk ordning börja lagstifta om riktigt hårda straff för otillbörlig klimatpåverkan. Egentligen borde det väl inte vara konstigare att det är ett allvarligt brott att flyga många gånger om året för skojs skull och äta mycket kött i onödan, än att det är ett allvarligt brott att hälla gift i sin grannes dricksvatten eller gå omkring och skjuta okontrollerat omkring sig med en k-pist. Allmänfarligt beteende som allmänfarligt beteende.

Merci. Det var vad jag sökte. Det absurda i liknelsen, men samtidigt den inte alls distala likheten.

[Justin Case]

Och sen kan vi inkludera det mentala klimatet, vilken skada som vi åsamkar varandra genom det. Oaktsamma som vi är för andras välmående och mening med sitt liv vore kanske ett dödsstraff för minskande av någons lidande på plats.

Om folk inte vågar säga sin åsikt av rädsla för att såra någon och bli avrättad av staten för det, får vi nog ett sämre mentalt klimat än idag. Därför tror jag inte på ditt förslag med tanke på hur människor är funtade.

[Phileas Fogg]

frågan är om pedofili eller förekommer. Förbjudna barndomsfantasier är något som förkarar anklagelserna mot alkoliserade fädrar. Där barnet i vuxen ålder kommer ihåg att hon eller han har haft sex med sin far trots att hon aldrig har haft det, och för att skydda sig mot ångest och den skam det innebär så säger hon att han tvingade henne. fingerade minnen kan ställa till det ordentligt...

Frågan är om barnpornografi bilder förekommer också eller om det är till för att sätta dit kristna hushållsgrupper. Jag är inte så insatt i ämnet men jag tror att bilderna som finns är bild på bild. Fingerade med speglar, vax och blodsmärkta dukar

Jag tänker på den där filmen där en kvinna lägger ett barns trosor I byrolådan på en butler. Och han får mycket skit för det men blir hjälten i slutet av filmen.. jag minns inte vad filmen hette dock.

Idag kasterarar vi alla män över 18 som barn till föräldrar börja se upp till som sin far. Vi sätter dem framför dödsceancar så att de faktist hamnar i helvetet. eller åtminstånde kommer över på andra sidan, "...far away on the other side".

Alla män som blir till förebild för barn som inte är socialt accepterade bland vuxna först kallas för pedofiler och blir bränn märkta som det.

Frågan är juh om dessa är det bara för de återupprepar barndommen i uppförande, blick och behov.

Jag tvivlar på det.

Men å andra sidan jag kan ha fel.

[Hannes Bergman Thrygg]

Ursäkta att jag inte läst de innan mig och bryter antagligen av men jag ge mina åsikter om ämnesurfrågan: förtjänar han att dö?

Om man accepterar existensen av moral så är den enda rationella moralen den universella. Man kan inte ha olika moraliska regler för människor, då koncept inte existerar i den objektiva verkligheten och en konceptuell etikett såsom POLIS eller SOLDAT inte ändrar ens rätt att initiera våld mot andra människor. För att alla människor är människor och måste följa gemensamma regler.

Våld är omoraliskt. Att ha olika regler för olika människor är helt ologiskt. Varför skulle en person ha rätt att initiera våld medan en annan inte har det?  

Därmed är frågan "förtjänar han att dö?" långt ifrån frågan "har en människa rätt att döda honom".
Jag skulle kunna ställa frågan "har en domstol rätt att döma en person till döden?" men det är helt onödigt då en domare faktiskt inte har någon mer rätt att döma någon till döden än jag eller någon annan har. Ja, domaren har antagligen mer erfarenhet och kunskap om lagar men det ger inte denne rätt att avgöra om någon ska få leva eller inte.

Dödsstraff är bara en förlängning av det ursprungliga brottet.
Dödsstraff är inte svårt att tackla om arbetar från klar moral och logik.

[Justin Case]

Om man accepterar existensen av moral så är den enda rationella moralen den universella. Man kan inte ha olika moraliska regler för människor, då koncept inte existerar i den objektiva verkligheten och en konceptuell etikett såsom POLIS eller SOLDAT inte ändrar ens rätt att initiera våld mot andra människor. För att alla människor är människor och måste följa gemensamma regler.

Våld är omoraliskt. Att ha olika regler för olika människor är helt ologiskt. Varför skulle en person ha rätt att initiera våld medan en annan inte har det?  

Därmed är frågan "förtjänar han att dö?" långt ifrån frågan "har en människa rätt att döda honom".
Jag skulle kunna ställa frågan "har en domstol rätt att döma en person till döden?" men det är helt onödigt då en domare faktiskt inte har någon mer rätt att döma någon till döden än jag eller någon annan har.

Hur ställer du dig då till bilism? Varje person, som någon gång framför en bil i en normal hastighet på en normal väg och med normalt trafikvett, löper alltid en liten, liten risk att köra ihjäl någon. Den risken är kanske ytterst liten, men med tanke på att några hundra människor dör i trafiken varje år, vore det fel att säga att risken inte existerar. Om en domare dömer någon till döden, är risken för att någon kommer att dö som konsekvens av den handlingen mycket större än vad risken är för att en enskild bilist ska råka köra ihjäl någon. Men det är bara en gradskillnad. Ingen domare kan veta med exakt 100% säkerhet att hans dödsdom kommer att att verkställas. Det händer att nya uppgifter kommer fram som leder till resning och friande dom. Alltså är domarens och bilistens handlingar inte väsenskilda. Bådas handlingar dödar med viss sannolikhet, bara olika stor sannolikhet. Om man accepterar bilism, anser man de facto inte att ingen människa har rätt att döda någon annan människa. Man bara väger för- och nackdelar och olika sannolikheter mot varandra. Att man inte bör göra vissa omkörningar men lugnt kan göra andra omkörningar kan man bara komma fram till genom att väga för- och nackdelar mot varandra. I den kalkylen (även om det bara är en helt intuitiv kalkyl) väger man risker för att människor ska dö mot andra värden. Samma sak gör domaren som dömer en grov brottsling till döden. Det finns ingen grundläggande skillnad. Allt tal om en absolut, okränkbar rätt till liv är faktiskt ohållbart. Ingen lever enligt någon sådan ideologi, eftersom det inte är realistiskt. Ingen minimerar risken för att komma att råka döda någon. Redan genom att röra dig bland folk, utsätter du andra för en viss - om än ytterst liten - risk att smittas av något virus som du kanske har men som du inte vet att du har och som kan komma att döda den personen eftersom hans immunförsvar är svagare än vad det verkar. Ingen respekterar någon "människans absoluta rätt till livet". Ingen. Varför ska då domare och några få andra människor pekas ut som om de vore ensamma om att inte respektera en sådan rätt?

Nu svarar du kanske att domaren skickar någon i döden avsiktligt, medan bilisten inte har för avsikt att döda. Men en sådan invändning bottnar i en illusion om att [döden i egenskap av någons förlust av sitt liv] och [en dödsstraffsdom som metod att avskräcka andra från grov kriminalitet] är en och samma sak. Det är de inte. Domaren vill inte nödvändigtvis att en brottsling ska förlora sitt liv, även om han dömer honom till döden. Domaren vill kanske bara få till stånd den avskräckande effekt som dödsstraff antas ha. Om denna avskräckande effekt skulle uppstå, med alla de positiva samhällskonsekvenser som dödstraff antas ha, men utan att brottslingen dog (låt säga att man simulerade en avrättning som alla gick på, och sedan förde bort brottslingen till en hemlig fängelsehåla där han fick leva ett drägligt liv fram till sin naturliga död, utan att någon någonsin fick reda på det), skulle domaren troligen vara lättad och glad över att den dödsdömde slapp dö. Döden är inte något i sig gott, den är inte det intrinsikalt goda som man vill uppnå med dödsstraff (om man är för dödsstraff av utilitaristiska skäl). Döden bör inte vara avsikten med dödsdomen. Avskräckningseffekten ska vara avsikten med den. Om sedan döden är ofrånkomlig som konsekvens av den typ av dom som uppnår önskad avskräckningseffekt (vilket vi här antar att endast dödsdom gör), är det bara att beklaga. Den som inte sår får inte skörda. Att såendet även skördar liv är ett beklagligt, oönskat, oavsiktligt, men tyvärr ofrånkomligt ont. På samma sätt som döden inte är avsikten med bilism, utan något annat är avsikten (ett bekvämt liv, tidsvinst, nöje, förflyttning av stora mängder föremål), är döden inte avsikten med utilitaristiskt motiverade dödsdomar, utan något annat är det. Faktum kvarstår alltså att det inte föreligger någon väsenskillnad mellan domaren som delar ut dödsdomar och en genomsnittlig bilist, eller att gå och handla mat.

[Knyttet]

Rätt tråkigt att folk fortfarande än idag inte förstår att pedofili är väldigt vanligt och att det är en sjukdom som bör behandlas på något sätt.
Man kommer alltid till frågan: "Vad är offer och vad är gärningsman" men när det gäller pedofili så är detta inget de kan hjälpa. De ska givetvis straffas för deras handlningar men en annan sak som är rätt sjukt är att en person skulle aldrig kunna söka laglig vård idag för sin pedofili utan att bli straffad. Inte vad jag vet iaf.

Utan att ens vilja vara in närheten av en av de tidigare (chockerande) inläggen som ifrågasatte existerandet av pedofili så vill jag dock påpeka att pedofili är en ytterst ovanlig parafili, och att det är ännu mer ovanligt att dessa lever ut detta.
En vanlig missuppfattning är att alla som begår sexuella övergrepp mot barn är pedofiler, vilket inte är fallet. Pedofili är en diagnos på en sexuell avvikelse som innebär att man  enbart kan uppnå sexuell tillfredställelse med ett barn.

Det är också felaktigt att man inte kan söka vård för pedofili utan att bli straffad. Om man inte agerat ut sin pedofili genom övergrepp så kan man mycket väl söka vård.

För att återgå till ämnet som var om någon kan förtjäna att dö, så är ju detta en fråga som för att kunna besvaras kräver att man begrundar så många andra aspekter. I vilka fall kan en människa själv anses vara ansvarig för sina handlingar och när betraktas det som sjukom? Vad är rätt och fel? Vad innebär människovärde och kan man förbruka detta? Vem skall avgöra vilka gärningar som skulle innebära att man förtjänar att dö?

Det känns som att när det kommer till kritan oftast handlar om att man säger: "Vi tycker inte om sådana som han/hon och vill inte att de skall få finnas mer". Oftast för att personen begått en handling vi anser vara avskyvärd som vi vill skydda omvärlden från. Detta är dock också svårt eftersom vissa handlingar vi idag anser vara avskyvärda, som t.ex. sex med barn (en åsikt jag för övrigt delar), inte i alla tider och kulturer betraktats på samma sätt.

Vad gäller dödsstraff så lurar vi oss själva om vi tror att det bör finnas i brottsförebyggande syfte. Alla studier visar att hårda straff inte alls har en avskräckande effekt (hur lätt det är att åka fast har dock betydelse). Om dödsstraff skall finnas skall man inte hymla om varför enligt mig... det handlar om en önskan att hämnas (straffa) och att ta bort människor med vad vi anser vara oaccetabelt beteende från samhället.

[Justin Case]

Uttrycket "fri vilja" är ju en tautologi, strängt taget. En "vilja" är ju inte en "reaktion" utan något som riktar sig åt nåt håll av egen kraft. Så OM man har en vilja så är det en fri vilja och alla människor har en vilja.

Uttrycket "fri vilja" kan annars ses som en självmotsägelse. Om man vill något, finns en drivkraft i en som styr en åt ett visst håll. Att styras åt ett visst håll av sin vilja kan ses som motsatsen till frihet, eller åtminstone som en begränsning av frihet. Om man är obeslutsam, är ens frihet större än när man vill något, för när man är obeslutsam är det mindre bestämt på förhand hur man kommer att handla, än vad som är fallet när man vill något.

Och "förtjäna" är som sagt ett besvärligt ord, det är ju som om det var något som någon bedömde. Men i nån slags mer existentiell mening så skulle jag kanske kunna gå med på att man i vart fall förtjänar att "må dåligt" (känna skuld) om man begått ett brott. Men jag har lättare att tänka på skuld som den rimliga och önskvärda följden av brottsliga handlingar än att det handlar om någon slags  "ekonomisk" transaktion.

Straff kan vara berättigade för att avskräcka andra från att begå liknande brott, och i viss mån för att skydda allmänheten från brottslingen, och kanske, kanske i viss liten mån för att få brottslingen själv att bli en bättre människa, i den mån det finns någon möjlighet till det. Den avskräckande effekten av straff är egentligen den enda riktigt tungviktiga anledningen att straffa någon. Att många återfaller i brott efter avtjänat straff anses som ett stort problem, men det är kanske i själva verket inte alls något stort problem - jämfört med vad vi hade haft om vi inte skulle straffa någon, för då skulle brottsligheten vara många gånger högre. Det är inte i första hand för att få den person man straffar att sluta begå brott, som man straffar honom, utan för att avskräcka andra. Lyckas man med att i hög grad avskräcka andra, ska man vara nöjd. Att den man straffar kanske återfaller i brott är spill man får ta. Att oja sig över det är som att oja sig över att bussar på landsbygden kör över en och annan katt ibland. På det stora hela är straff, på grund av sin avskräckande effekt på andra, av godo för samhället även om just den straffade återfaller i brott efter straffet. Vederbörande skulle väl antagligen ha begått brott efter brott om han inte blivit straffad. Nu tvingade man honom till en paus i sin brottslighet. Alltid något.

Att tycka att någon skulle kunna förtjäna straff är bara ett utslag av hämndbegär - ett destruktivt begär som håller det onda vid liv. Om det bara fanns tre människor kvar på jorden, A, B, C, och om A mördade B, är det inte säkert att C borde straffa A även om han/hon kunde. Det funnes ju i en sådan situation inga utomstående som kunde bli avskräckta av straffet. Det enda som då skulle tala för att C borde spärra in A är att det kanske vore säkrare för C. Ingenstans kommer "förtjäna straff" in i bilden. Det är ett förlegat, ondskeskapande tänk. Om t.ex. anhöriga till ett offer för ett extremt brutalt brott känner att de måste få utlopp för sin ilska på gärningsmannen, är det bättre att de avreagerar sig genom att boxa på en docka eller genom att spela något dataspel där man skjuter ihjäl monster. Och så ska de ha samtalsterapi. Behovet av "hämnd" sitter i den som känner behovet av hämnd. Det behovet har inte att göra utanför den personen, så man ska inte låta henne/honom ta ut hämnden på någon annan, även om denna någon annan är någon som berövat vederbörande någon vederbörande älskade. Det vore bra att få stopp på den våldsspiral som bara göds och växer av att människor envisas med att hämnas och ge tillbaka på varandra/andra. För att det ska ske, måste några mäniskor vara de första att ha tagit emot stryk utan att skicka stryket vidare.

Det vore också bra om anhöriga till mördade personer fick klart för sig att universums oändliga storlek gör att vi alla har evigt liv och att de alltså med tiden kommer att få träffa de människor de förlorat! Då skulle deras hat mot mördarna inte behöva vara så starkt, och det skulle de själva må bättre av.

[Justin Case]

[...]så vill jag dock påpeka att pedofili är en ytterst ovanlig parafili,

Hur kan man veta det? De kan väl knappast förväntas svara ärligt i enkäter.

[Chrille]

Jag skulle vilja säga både ja och nej, eller två ja och ett nej.

Har grunnat en del på liknande frågeställningar den sista tiden, kanske mest om dödsstraffets vara eller icke vara.

Jag har genom mitt yrke kommit i kontakt med en del sexualbrottslingar och innan jag träffade en för första gången hade jag väldigt bestämda åsikter om dessa individer. Åsikterna var av den naturen att man mer eller mindre skulle avrätta samtliga på mest plågsamt möjliga sätt.

Men när jag väl mötte en människa som var dömd för våldtäkt så var dom förutom våldtäktsman också just människa. Jag hade målat upp en monsterbild i mitt huvud som inte stämde med verkligheten.

Så utifrån det perspektivet så är svaret nej, åtminstone skulle inte jag vilja vara ansvarig för personens död.

Men om det nu hade varit något utav mina barn eller andra närstående så skulle jag svara JA! Jag skulle vilja (känns det iaf som nu när jag tänker på det) döda personen och jag skulle vilja att personen led och jag skulle vilja se att han kände skuld innan han dog. Kanske är det annat som händer om det sker någon annanstans än i fantasin, det hoppas jag få slippa veta svaret på.

Så om jag tycker att jag skulle ha den rätten att hämnas (för det är väl det som det handlar om för min del), kan jag då förneka någon annan far/mor deras vilja eller behov att göra detsamma.

Skrämmande att göra entré på forumet med mord i sinnet...haha


Nu har jag haft liknande diskussioner över en dagstidning på jobbet eller så vid flertalet tillfällen och min uppfattning är att både kvinnor och män brukar säga nåt i stil med
- Om det hände ungarna nåt vet jag inte vad jag skulle göra eller jag skull slå ihjäl den jäveln. Den sistnämnda brukar vanligen komma ur männens munnar.  

Så på frågan om just den där killen förtjänar att dö så svarar jag nog ja, eftersom jag skulle tycka det var helt förståeligt om hans offer tog hans liv.
Däremot är jag inte så berörd av händelsen att jag personligen skulle kunna döda honom men jag skulle ha full förståelse för att nån annan vill och faktiskt gör det.
Fortsatt tycker jag att man även om man inte dödar honom ska göra det som krävs för att inte andra ska drabbas av samma person. Om det innebär att bara bo kvar på ön från tidigare exempel så är det helt ok för mig, hans död återställer inte någon slags universell skuld balans eller gör ett fel till rätt.
Och om dom ska brinna i helvetet som Astrid så nätt uttrycker det vet jag inget om, om nån nu tar livet av gärningsmannen så får dom väl börja om på ett nytt liv och göra bättre ifrån sig. Statistiskt sett borde det vara omöjligt att födas som pedofil två gånger på raken.

Jag önskar att jag kunde säga nåt mera godhjärtat eller spirituellt, men faktum är ju att sånt här händer varje dag och jag matas ständigt med all skit i samhället via media och det mest handlingskraftiga jag gjort hittills är att gnälla om hur jävligt det är när sånt händer, sluter hjärtat lite till och stänger av eländet så livet går att leva utan att ständigt må dåligt över andras lidande.
Men ja ä inte bitter  8)

[freddemalte]

Uttrycket "fri vilja" är ju en tautologi, strängt taget. En "vilja" är ju inte en "reaktion" utan något som riktar sig åt nåt håll av egen kraft. Så OM man har en vilja så är det en fri vilja och alla människor har en vilja. Men i just detta sammanhang och i betydelsen "ställas till svars" så kan man väl säga följden av att ta hänsyn till "orsaker" är att säga att personen inte hade en fri vilja. Ja.

Jag tror att du blandar ihop "vilja" med "handling" (?)

Man skulle väl rent "teoretiskt" kunna tänka sig att en person har en vilja men att viljan helt och hållet bestäms av faktorer som ej personen rår över. Med andra ord kan personen inte "välja vad hon vill vilja". Den fria viljan refererar mer till om våra handlingar är fria, dvs om vi är fria att handla utefter vår vilja . . . alltså en helt annan sak. Men, det där är klurigt så det förslår!

Fredrik