"Man gråter inte för att man är ledsen, man är ledsen f

[Martin]

"Man gråter inte för att man är ledsen, man är ledsen för att man gråter"
Jag fattar det inte, jag har kommit fram till en mängd slutsatser; Man använder gråt som en ventil för överväldigande känslor men gråter ännu mera ifall man som man inte finner det acceptablelt att gråta, svaghet och allt det där; Det kan vara ett beteende som bl.a. barn använder sig av när man/dom sätts inför en främmande situation. Men varför gråter man inte för att man är ledsen? varför skulle man vara ledsen för att man gråter. Är någon form av ond-cirkel frågan baseras på?
Jag frågade en kompis varför hon grät, och hon sa att hon var ledsen, jag frågade varför det? och hon sa "för att jag tappart bort min hund".
Varför blev hon ledsen när hon tappade bort hunden, för att något personligt saknades.... men varför gråter man då för att man är ledsen?
Jag tror jag lägger för stor vikt på själva gråtandet... svara omedelbums

[kkklll]

"Man gråter inte för att man är ledsen, man är ledsen för att man gråter"
Jag fattar det inte, jag har kommit fram till en mängd slutsatser; Man använder gråt som en ventil för överväldigande känslor men gråter ännu mera ifall man som man inte finner det acceptablelt att gråta, svaghet och allt det där; Det kan vara ett beteende som bl.a. barn använder sig av när man/dom sätts inför en främmande situation. Men varför gråter man inte för att man är ledsen? varför skulle man vara ledsen för att man gråter. Är någon form av ond-cirkel frågan baseras på?
Jag frågade en kompis varför hon grät, och hon sa att hon var ledsen, jag frågade varför det? och hon sa "för att jag tappart bort min hund".
Varför blev hon ledsen när hon tappade bort hunden, för att något personligt saknades.... men varför gråter man då för att man är ledsen?
Jag tror jag lägger för stor vikt på själva gråtandet... svara omedelbums

Man gråter för att man är ensam. Människan är ett flockdjur. Det kan fysiskt bero på avsaknad av hormonell balans, din vän har umgåtts med hunden, hormoner har utbytts eller sammanstrålat, nu känner hennes kropp saknad. Det kan även – parallellt – bero på att en vana har brutits, hon har varit van vid att gå ut med hunden, umgås med den, smeka den etc. Nu saknar hon det. Samtidigt gråter hon av lättnad. Fenomen som dessa kan te sig paradoxala. Vem har inte – vid verkligt ärlig introspektion hos sanningsenliga andar – känt känslan av, glädje när någon anhörig har dött eller vi blotta tanken. Det verkar sjukt, eller hur? Men det är inte sjukt. Jag skall förklara varför. Det är språket – i förlängning motsägelselagen – som bedrar oss. I verkligheten finns bara kemiska reaktioner, nervimpulser som skapar bilder i vårt innersta som fyller oss med lust eller olust. Det finns ingen yttre orsak till detta. Vi skapar det själva. Vi tror dock, p g a, konvention att det finns en yttre orsak. Men det finns ingen. Av konvention, p g a vår vana att ljuga offentligt, ”släta över saker”, ”anpassa oss till hjorden” kommer vi till synes i konflikt med oss själva. Men det är en skenbar konflikt, för genast som du bejakar dig själv och ditt känsloliv, utan att snegla till höger och vänster, utan att problematisera saken begreppsligt, är du fri. Allt är tillåtet.

[Skogsälvan]

Jag antar att vad som syftas på är att den fysiska responsen (gråten) skapar känslan (ledsen). Men sett ur det perspektivet har jag ingen aning om varför vi gråter. Vad skulle gråten kunna ha för funktion?

[Martin]

Jag skulle tro att gråten aktiveras p.g.a. av en infödd reaktion som baseras på att ifall man gråter kommer det människor och tar hand om en.
Men för citatet: Man är inte ensam för att man gråter, man gråter för att man är ensam. Jag kom nyss till insikt så jag vet inte om jag har rätt eller fel.
Men någolunda sätt: Inget spelar roll ifall ens grundbehov inte är tillförsedda, blir dom det bildar man kultur. lite fel placerat men man fattar tror jag.
Men sedan undrar jag, vad är det som får en att inse just detta? Erfarenhet vs Intelligens mest troligen. Sen kan man ju alltid förstå det bättre men just basen kommer förmodligen av det här.

[Makterna]

Varför man gråter när man är ledsen? Ja det är väl för att det är en antingen biologisk eller social metod för att kanalisera sin ledsenhet.

Blir man ledsen av att gråta? Ja så kan det väl vara ibland för vissa. Vad beror det isåfall på? Tja att man fokuserar onödigt mycket på sin sorg och hur ledsen man är, så att det blir en ond cirkel. Exempel: Tycka-synd-om-sig-själv-föreningar, t.ex. Hopp. Bör man isåfall gråta? Ja hursomhelst bör man inte förtränga den eventuella sorg man bär på. Det är bättre att komma underfund med sina egentliga känslor. Men man bör inte gå så långt att man överdriver dem. Man kan ju t.ex. skaffa sig som tumregel att glädjas lika mycket åt det som är bra, som man gråter över det som är dåligt. Och när nåt är dåligt, så kan man ju fråga sig vem som egentligen sagt att det ska vara bättre. Positivt tänkande är nyckeln till att bli lycklig. Sörj inte det du inte har, utan gläds åt det du har.