ord du hatar - VårEnkäten:

[ballistik]

Ja testa att byt ut akademiskt vanligt förekommande ord, kontext, paradigm, diskurs osv men vanliga. Sammanhang, Rådande sättet att tänka/se på saker, Det nu vetenskapens ser anser, Tar det längre tid att säga?Tar det längre tid att skriva? Missar du något i det du ska säga om du inte använder dessa ska begrepp? Om inte vad har de då för funktion?

Använder man ordet paradigm för man tankarna till Kuhn. Använder man istället diskurs för man tankarna till Foucault. Olika kunskapsteorier och historiken bakom begreppen säger mer än: det vetenskapen nu anser. Rör du dig i vetenskapsteoretiskt intresserade kretsar spelar det stor roll och det sipprar även ner till hur forskning rent praktiskt tillverkar ny kunskap.

Men visst, om jag pratar med Svenne Banan, min åttioåriga mormor eller polaren och truckföraren Four-Fingers så använder jag givetvis inte de orden.

[Kallekula]

Jag vet att paradigm, diskurs och liknande är begrepp fyllda med lite mer och en annan mening är vardagsbegreppen.Lika väl kan man utan problem avända vardagsbreppen nöär man snackar med svenne banan. Som du själv säger.

Vilket gör detta ännu mer intressant. Läs en kulturspalt i vilken tidning du vill. Ett av syftena med den är som sagt att exkludera. Göra det unikt och speciellt för de kulturellt intresserade. De med det kulturella kapitalet. Syftet är inte att den stora breda massa ska ta del av vad som sägs.

Att fysiker använder sig av sina begrepp tror jag inte beror på exkludering. De använder väl bara de begrepp som finns och behövs för att diskutera det aktuella ämnet. Hänger du med i tugget så gör du annars får du plugga med fysik.

[Samson]

Jag vet att paradigm, diskurs och liknande är begrepp fyllda med lite mer och en annan mening är vardagsbegreppen.Lika väl kan man utan problem avända vardagsbreppen nöär man snackar med svenne banan. Som du själv säger.

Vilket gör detta ännu mer intressant. Läs en kulturspalt i vilken tidning du vill. Ett av syftena med den är som sagt att exkludera. Göra det unikt och speciellt för de kulturellt intresserade. De med det kulturella kapitalet. Syftet är inte att den stora breda massa ska ta del av vad som sägs.

Att fysiker använder sig av sina begrepp tror jag inte beror på exkludering. De använder väl bara de begrepp som finns och behövs för att diskutera det aktuella ämnet. Hänger du med i tugget så gör du annars får du plugga med fysik.

Det är ingen skillnad mellan fysikernas begrepp och andra akademiska begrepp. Använda i rätt sammanhang fungerar de bättre än motsvarande "vardagsord" då dessa har en allmännare, oklarare och ibland luddigare betydelse.
Använda i fel sammanhang kan de användas mot de som inte förstår för att exkludera dessa.
Kulturspalter riktar sig inte till den "breda massan" (vilka de nu är) utan till grupper som är lite mer insatta. Det finns även kultur för "massan" på ett språk som "massan" förstår.
Skulle kulturskribenterna "sänka" sin språknivå skulle de som läser dem inte längre tycka att det är intressant.
Om man å andra sidan tillhör den sk. breda massan kan man alltid skaffa sig bildning och ett större ordförråd: ordböcker går att få tag på till ett överkomligt pris och biblioteken betalas av skatten.

[Johan Ågren]

Kallekula,

Om man skriver på latin i stället för svenska i en tidning som riktar sig till svenskar så kanske det handlar om uteslutning (exkludering som du så fint benämner det ), men genom att använda akademiskt nischade ord så ökar man en förståelse - på samma sätt som du gör när du använder begreppet "exkludera". Man talar kanske om social exkludering eller liknande. Man kan även säga "social uteslutning", men börjar man säga "samhällelig uteslutning" - som inte är akademiskt etablerade begrepp så kan det uppstå förvirring, eller att de som man vänder sig till i sitt samtal missar poängen. Det handlar om begreppsbildning, och sådant berikar ett språk.

Ordet "paradigmskifte" har t.ex en stor kontext som några "översättningar" skulle gå miste om, "mönsterskifte" (eller dyligt).

Johan

[Luipa]

Ordet "paradigmskifte" har t.ex en stor kontext som några "översättningar" skulle gå miste om, "mönsterskifte" (eller dyligt).

Just för tillfället är jag böjd att hålla med dig.
/luipa

[Johan Ågren]

Att skriva "exkluderande ord" i stället för "uteslutande ord" är ett bra exempel på hur ord som i sig betyder samma sak men i specifika kontexter (utmärkande sammanhang) tilldelas en vidare betydelse. Det är samma sak med "kontext" och "sammanhang". Är "exkluderande" ett uteslutande ord kallekula?

Johan

[Kallekula]

Oj jag är inte bättre jag Du har helt rätt. Förvisso känner väl antagligen de flesta av oss som läser här till dessa bebegrepp. Resten har vi exkluderat ut.

Paradigm. Hum jo det kanske kräver en viss förklaring för att man ska förstå begreppets innebörd. vem vet det kanske börja komma i var mans mun? Då kommer det nya begrepp. Har ni läst Pierre Bourdieu? Om inte gör gärna det. Har ni läst han. Vad tycker ni? (i relation till det vi tagit upp just nu om kulturella eliter/fält).

Pierre Bourdieu. Är i mitt tycke en av om inte den bästa franska filosofen/sociologen i den nya franska vågen. Han kanske är mer sociolog än filosof, men är...eller var en skön tänkare.

[* KYREUS *]

Smakprov, Kalle!
Vore världigt intressant ifall du ville komma med ett belysande utsnitt från författandet och tänkandet hos Pierre Bordieu. Själv har jag mest läst OM honom, tänker när jag får tid läsa AV honom.

Så kanske du kan väcka vår aptit genom att ge oss här på sajten några smakbitar!

Bästa hälsningar från Nyfikne *KADMOZ

[Kallekula]

http://www.skeptron.ilu.uu.se/broady/sec/p-kuf98.pdf

En ganska bra introduktion av en del av hans begrepp. Måhända lite träigt skrivet. Men för att få en känsla för begreppen. Annars finns det nog mycket på biblan. Bourdieus egna texter är väl dels lite mer franska i stilen och definitivt mer intellektuellt flyhämta...än detta lilla smakprov. Man märker direkt djupet (historiska kunskaper, sociologi, filosofi osv) och sedan assisiationsfömågan. Att bilda samma, dra slutsatser och tolka. Det framgår som sagt inte i denna sammanställning.

Det som jag gillade med Bourdieu var att han var filosof, men även kallhamrad empiriker. Han lyckades att kombinera dessa på ett briljant sätt. Sådär som vi vanliga dödliga inte klarar av.

Om vi tar en sådan sak som om och om igen premieras av nobelkommittén vid utnämning av ekonomipriset. Rationella val (spelteorier). Detta har Bourdieu satt i sammanhang otaliga gånger. På ett mer komplex och utvecklat sätt. Det är en parodi detta ekonomipris. Läs lite av vad de senaste årens pristagare har skrivet. Läs sedan Bourdieu. Vi snackar en helt annan division. Men men ekonomipriset fyller väl någon funktion kan jag tänka mig.