All humor framkallar inte skratt.
Humor
Moderator: Moderatorgruppen
Finns vetenskaplig forskning kring just skrattets ursprung och var vi har fått det ifrån och vad det innebär. Nu har jag inga referenser, men den som söker skall finna.
I korthet:
Schimpanserna använder skrattet som en form av "självförsvar"; i den bemärkelsen att vid en konflikt/hot så ger de ifrån sig ett skrattliknande tjut och deras ansiktsrörelser liknar vad vi skulle se som ett skratt.
Detta för att visa att "jag ger mig" och "du vinner" eller "jag underordnar mig dig" och så vidare.
Så den innebörden skrattet egentligen har/dess ursprung kan översättas hos oss idag, med att när vi skrattar så håller vi med varandra. Vi har samma referensramar så att säga - inte fiender.
Det är väl också därför skrattet är det bästa? vapnet just för att irritera och underkuva ens fiender och ovänner. Det skapar en stor osäkerhet.
I korthet:
Schimpanserna använder skrattet som en form av "självförsvar"; i den bemärkelsen att vid en konflikt/hot så ger de ifrån sig ett skrattliknande tjut och deras ansiktsrörelser liknar vad vi skulle se som ett skratt.
Så den innebörden skrattet egentligen har/dess ursprung kan översättas hos oss idag, med att när vi skrattar så håller vi med varandra. Vi har samma referensramar så att säga - inte fiender.
Det är väl också därför skrattet är det bästa? vapnet just för att irritera och underkuva ens fiender och ovänner. Det skapar en stor osäkerhet.
sheng-jen
Humor innebär väl också en sympati för det löjeväckande?
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
-
solis
Jag vill tro att skrattet är en underbar Gudagåva och den är fullständigt naturlig
Kommer skrattet ifrån den djupaste delen av mitt väsen så är det skrattet välgörande helande kittlande:helt enkelt UNDERBAR
Det finns människor som har helat sig själva ifrån en dödlig cancer genom att skratta och skratta i massor
Gråter en människa betyder inte alltid att människan är svag på något vis. Gråter gör vi människor även då vi är glada
Det finns människor som har helat sig själva ifrån en dödlig cancer genom att skratta och skratta i massor
Gråter en människa betyder inte alltid att människan är svag på något vis. Gråter gör vi människor även då vi är glada
Barn skrattar när de blir kittlade på sårbara ställen under halsen, revbenen och under fötterna. Men de skrattar bara då de är säkra. En okänd kan inte kittla. Då känner barnet aggressivitet och blir rädd. Barnet är ganska säkra men måste skratta för att avleda rädslan som det innebär att bli hotad genom att någon kittlar strupen. Kittlaren imiterar en angripare och tränar barnet att försvara sig mot dessa skenattacker.
Skrattet förbrukar en massa adrenalin genom att dra ihop ansiktsmuskler, får övriga kroppen att vrida och slå och leder till utstötande av häftiga och korta ljud - HAHAHA. En teori är att vi har två olika regelsamlingar. En äldre del av hjärnan som tolkar ett skeende enligt urgammal logik. Sen kommer en annan logik som inte riktigt passar in och då hinner inte hjärnan med utan en spänning uppstår som måste forslas ut med hjälp av en skrattreflex. Känslorna är trögare än förnuftet. Vrede och rädsla brukar hänga kvar efter det att orsaken försvunnit. Förnuftet kan däremot ändra riktning direkt, medan känslorna måste tyna bort sakta. Humor är ofta en förväntan som tar en oväntad vändning.
Det finns aggressivitet i skrattet. Skrattet åt alkisen som ramlar beror på att vi bär på aggressivitet. Ersatte vi aggressiviteten med medlidande ser vi på fallet på ett annat sätt. Det kanske därför humorn är så aggressiv i tonåren och sedan blir alltmer subtil. Människor som mår dåligt har ofta en svart humor som tyder på undertryckt aggressivitet.
Skrattet har också sociala funktioner. Också där finns aggressiviteten. En grupp som skrattar tillsammans kan framstå som aggressiva för den som inte tillhör gruppen. Skrattet stärker gruppen utåt. Jag vet inte om chimpanser skrattar men när de visar tänderna är de aggressiva.
Skrattet förbrukar en massa adrenalin genom att dra ihop ansiktsmuskler, får övriga kroppen att vrida och slå och leder till utstötande av häftiga och korta ljud - HAHAHA. En teori är att vi har två olika regelsamlingar. En äldre del av hjärnan som tolkar ett skeende enligt urgammal logik. Sen kommer en annan logik som inte riktigt passar in och då hinner inte hjärnan med utan en spänning uppstår som måste forslas ut med hjälp av en skrattreflex. Känslorna är trögare än förnuftet. Vrede och rädsla brukar hänga kvar efter det att orsaken försvunnit. Förnuftet kan däremot ändra riktning direkt, medan känslorna måste tyna bort sakta. Humor är ofta en förväntan som tar en oväntad vändning.
Det finns aggressivitet i skrattet. Skrattet åt alkisen som ramlar beror på att vi bär på aggressivitet. Ersatte vi aggressiviteten med medlidande ser vi på fallet på ett annat sätt. Det kanske därför humorn är så aggressiv i tonåren och sedan blir alltmer subtil. Människor som mår dåligt har ofta en svart humor som tyder på undertryckt aggressivitet.
Skrattet har också sociala funktioner. Också där finns aggressiviteten. En grupp som skrattar tillsammans kan framstå som aggressiva för den som inte tillhör gruppen. Skrattet stärker gruppen utåt. Jag vet inte om chimpanser skrattar men när de visar tänderna är de aggressiva.
Ja visst är det märkligt att man kan dra samma skämt för olika personer men att bara vissa skrattar. En del kan ju till och med bli förnärmade.
Hur känner man av vilka skämt som går hem igentligen?
Kan man se på en persons utseende att han/hon håller för skämtet eller inte?
Hur känner man av vilka skämt som går hem igentligen?
Kan man se på en persons utseende att han/hon håller för skämtet eller inte?
Innan ni går: För till från knappen från till till från. Tänk på miljön....
Re: Humor
Greven skrev:Hur uppkommer egentligen humorn? Kulturellt, psykologiskt, fysiologiskt, biologiskt? Varför finner vi nöje i abnormaliteter och kollisioner och mellan normaliteter och värderingar?
Vi har nu fått flera olika förklaringar, som jag tyckte var flummiga.
Nej, att trivas socialt är inte humor.
Inte ens att åka berg-och-dalbana är humor, även om det är skojigt.
Humor är komedi.
Komedi är t.ex. teknisk vitsighet, som i stand-up-comedy, som genom sitt höga komedivärde framkallar välbefinnande hos de som uppskattar den.
Det kan också vara grafisk, t.ex. Mr Bean eller "Den lille badaren", där vitsigheten är grafisk.
Satir är en annan typ av humor, där den komiska poängen kommer av hurpass talande de överdrivna liknelserna är. Utöver humor krävs att man delar satirens poäng för att man genuint ska uppfatta denna humortyp.
Alla har inte humor, och kan därför inte njuta av komedi. Därför lägger man alltid in dråpligheter i kommersiell komedi, t.ex. fula clowner som snubblar och slår sig på ett inte nödvändigtvis komiskt sätt, eller någon tabubrytande person som skriker svordomar och fiser på ett inte nödvändigtvis komiskt sätt, för att tillfredsställa den humorlösa delen av publiken.
Att ta med nån utan humor på komedi, och höra vederbörande skratta på "fel" ställen, kan ofta ha sina komiska poänger.
Jag gissar att endast cirka 20% av befolkningen har något humorsinne att tala om. Det var väl detta t.ex. Galenskaparna insåg när de märkte att folk skrattade lika mycket åt de skämt som INTE var komiska, och därför slutade anstränga sig. Heder dock åt Simpsons som efter alla dessa år inte gett efter på den komiska kvaliteten.
Rätta mig om jag har fel, men är det inte så att det frigörs bla. endofriner då man skrattar? Det finns terapiformer som går ut på att låta patienten skratta och le, även om det bara är tillgjort. Hjärnan känner av positionen på musklerna kring mungiporna (säkerligen många fler) , och signalsubstanser med positiv effekt sänds ut.
Vårt skratt skulle då inte enbart fylla en social uppgift, utan även påverka oss biologiskt.
Vårt skratt skulle då inte enbart fylla en social uppgift, utan även påverka oss biologiskt.
Skrattet är väl ett sätt att göra sig av med nervositet. När man ser en skräckfilm blir man rädd, men man vet att det inte finns något hot, därför får man en kick och man mår bra av det. Jag tror det är samma sak med skrattet. Man visar att man inte är rädd och lättar på spänningar. Man "skrattar faran i ansiktet" när man inte känner sig hotad av den.
-
Warum
Är det ett skämt eller?
Vad är roligt? Vad är humor? Varför skrattar vi? Dessa frågor och många fler besvarar H. Bergson i sin bok "Skrattet". Trots bokens art och ålder är den både informativ och underhållande och dessutom lättläst.
Jag har antecknat Bergsons teser om skrattet, humorn, komiken och skämtet på två A4-sidor.
Jag skulle gärna bifoga dem i en fil i detta meddelande jag håller på att skriver. Men det överraskade mig att det saknas den funktionen. I Filosofiforum kan man bara länka inte bifoga.
Det finns en benägenhet hos folk att läsa utdrag istället för helheter. Jag intygar att Bergsons bok är ett sant nöje att läsa i sin helhet.
Här kommer i alla fall ett utdrag; Bergsons teser ur hans bok:
”Vad betyder skrattet? Det som får oss att skratta – vad är det egentligen?”
(s. 1)
”Likgiltigheten är skrattets naturliga miljö, dess största fiende känslan. Jag påstår inte att man inte skulle kunna skratt åt en person för vilken man hyser exempelvis medlidande eller tillgivenhet, men villkoret är då att man för några ögonblick glömmer man sin tillgivenhet eller förtränger sin medkänsla.”
(s. 6)
”… stelhet är det komiska och skrattet som den framkallar är straffet.”
(s. 15)
”Framför allt finns det något avslappnande i skrattet som man ofta lagt märke till och som vi bör söka anledningen till.”
(s. 104)
”Skrattet är framför allt en tillrättavisning.”
(s. 105)
”Genom skrattet hämnas samhället för de friheter man tagit sig mot det. Skrattet skuell förfela sitt mål om det bar sympatins och godhetens kännetecken.”
”… att skrattet genom att tillrättavisa de yttre tecknen på vissa fel och brister försöker få oss att för vårt eget bästa korrigera felen och genomgå en inre bättring.”
”På det stora hela fyller skrattet otvivelaktigt en nyttig funktion.”
(s. 106)
”När vi kan härleda en komisk effekt till en bestämd orsak gäller följande:
ju naturligare orsaken till den komiska effekten ter sig desto mera komisk finner vi denna effekt.”
(s. 11)
”… en komisk figur i allmänhet är komisk i exakt samma grad som han är omedveten om sig själv. Komiken är omedveten.”
(s. 13)
”Alla lyten som kan härmas av en välskapt människa kan uppfattas som komiska.”
(s. 16)
”Människokroppens ställningar, gester och rörelser är skrattretande i exakt samma utsträckning som de får oss att tänka på enkel mekanik.”
(s. 19)
”Varje incident som drar uppmärksamheten till en människas kropp när det egentligen handlar om något själsligt är komisk.”
(s. 30)
”Vi skrattar varje gång en människa ger intryck av att vara ett ting.”
(s. 34)
”Komik uppstår när en serie handlingar och händelser har flätats samman så att de ger en illusion av liv samtidigt som man får en tydlig förnimmelse av ett mekaniskt arrangemang.”
(s. 40)
”När en upprepning blir komisk beror det vanligtvis på två faktorer:
en komprimerad känsla som sprätter ut som en fjäder och en tanke som roar sig med att trycka tillbaka känslan.”
(s. 42)
”En situation är alltid komisk när den förekommer i två helt skilda händelseförlopp samtidigt och när den kan tolkas på två helt olika sätt på en och samma gång.”
(s. 53-54)
”Om man för in en absurd idé i ett stående uttryck får man ett komiskt yttrande.”
(s. 62)
”Man får alltid en komisk effekt när man flyttar över det naturliga uttrycket för en idé till en annan stil.”
(s. 67)
”I komedin riktas vår uppmärksamhet till gesterna snarare än mot handlingarna.”
(s. 78)
”Den kan alltid få oss att skratta så länge man har sörjt för att vi inte blir känslomässigt berörda av den. Rollfigurens bristande förmåga till social anpassning och åskådarens okänslighet.”
(s. 80)
”Den komiska absurditeten är av samma slag som drömmarnas absurditet.”
(s. 101)
Källa
Bergson, Henri (1987), Skrattet: en undersökning av komikens väsen; översättning från franska: Margareta Marin. Lysekil: Pontes. 1987, s. 112. ISBN: 91-86536-24-9
Jag har antecknat Bergsons teser om skrattet, humorn, komiken och skämtet på två A4-sidor.
Jag skulle gärna bifoga dem i en fil i detta meddelande jag håller på att skriver. Men det överraskade mig att det saknas den funktionen. I Filosofiforum kan man bara länka inte bifoga.
Det finns en benägenhet hos folk att läsa utdrag istället för helheter. Jag intygar att Bergsons bok är ett sant nöje att läsa i sin helhet.
Här kommer i alla fall ett utdrag; Bergsons teser ur hans bok:
”Vad betyder skrattet? Det som får oss att skratta – vad är det egentligen?”
(s. 1)
”Likgiltigheten är skrattets naturliga miljö, dess största fiende känslan. Jag påstår inte att man inte skulle kunna skratt åt en person för vilken man hyser exempelvis medlidande eller tillgivenhet, men villkoret är då att man för några ögonblick glömmer man sin tillgivenhet eller förtränger sin medkänsla.”
(s. 6)
”… stelhet är det komiska och skrattet som den framkallar är straffet.”
(s. 15)
”Framför allt finns det något avslappnande i skrattet som man ofta lagt märke till och som vi bör söka anledningen till.”
(s. 104)
”Skrattet är framför allt en tillrättavisning.”
(s. 105)
”Genom skrattet hämnas samhället för de friheter man tagit sig mot det. Skrattet skuell förfela sitt mål om det bar sympatins och godhetens kännetecken.”
”… att skrattet genom att tillrättavisa de yttre tecknen på vissa fel och brister försöker få oss att för vårt eget bästa korrigera felen och genomgå en inre bättring.”
”På det stora hela fyller skrattet otvivelaktigt en nyttig funktion.”
(s. 106)
”När vi kan härleda en komisk effekt till en bestämd orsak gäller följande:
ju naturligare orsaken till den komiska effekten ter sig desto mera komisk finner vi denna effekt.”
(s. 11)
”… en komisk figur i allmänhet är komisk i exakt samma grad som han är omedveten om sig själv. Komiken är omedveten.”
(s. 13)
”Alla lyten som kan härmas av en välskapt människa kan uppfattas som komiska.”
(s. 16)
”Människokroppens ställningar, gester och rörelser är skrattretande i exakt samma utsträckning som de får oss att tänka på enkel mekanik.”
(s. 19)
”Varje incident som drar uppmärksamheten till en människas kropp när det egentligen handlar om något själsligt är komisk.”
(s. 30)
”Vi skrattar varje gång en människa ger intryck av att vara ett ting.”
(s. 34)
”Komik uppstår när en serie handlingar och händelser har flätats samman så att de ger en illusion av liv samtidigt som man får en tydlig förnimmelse av ett mekaniskt arrangemang.”
(s. 40)
”När en upprepning blir komisk beror det vanligtvis på två faktorer:
en komprimerad känsla som sprätter ut som en fjäder och en tanke som roar sig med att trycka tillbaka känslan.”
(s. 42)
”En situation är alltid komisk när den förekommer i två helt skilda händelseförlopp samtidigt och när den kan tolkas på två helt olika sätt på en och samma gång.”
(s. 53-54)
”Om man för in en absurd idé i ett stående uttryck får man ett komiskt yttrande.”
(s. 62)
”Man får alltid en komisk effekt när man flyttar över det naturliga uttrycket för en idé till en annan stil.”
(s. 67)
”I komedin riktas vår uppmärksamhet till gesterna snarare än mot handlingarna.”
(s. 78)
”Den kan alltid få oss att skratta så länge man har sörjt för att vi inte blir känslomässigt berörda av den. Rollfigurens bristande förmåga till social anpassning och åskådarens okänslighet.”
(s. 80)
”Den komiska absurditeten är av samma slag som drömmarnas absurditet.”
(s. 101)
Källa
Bergson, Henri (1987), Skrattet: en undersökning av komikens väsen; översättning från franska: Margareta Marin. Lysekil: Pontes. 1987, s. 112. ISBN: 91-86536-24-9
- * KYREUS *
- Inlägg: 3720
- Blev medlem: 08 maj 2005 22:58
- Ort: Antiken, agoran, piazzan, Stadion, syns ibland i Palaestran, dock aldrig iklädd cykelhjälm ...
Mikrofilosofi!
Greken Kadmos skulle här vilja citera skåningen och mikrofilosofen KYREUS, som brukar anföra som följer:
"Humorn banar vägen för det stora allvaret."
Där tycker jag mannen har en poäng.
* KaDm o s (vissa skrattrynkor)
"Humorn banar vägen för det stora allvaret."
Där tycker jag mannen har en poäng.
* KaDm o s (vissa skrattrynkor)
Tro inte; sök!
DETECTUM * VERITATUM * PAXUM
/*Dies hodiernus amicus tuus
- dies hesternus conscientia tua *
= Dagen är din vän, gårdagen ditt samvete.
(c) KYREUS, mikrofilosof, anno 2 006/
DETECTUM * VERITATUM * PAXUM
/*Dies hodiernus amicus tuus
- dies hesternus conscientia tua *
= Dagen är din vän, gårdagen ditt samvete.
(c) KYREUS, mikrofilosof, anno 2 006/
- Knutenborg
- Inlägg: 72
- Blev medlem: 24 apr 2005 10:39
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 6 och 0 gäster