Cosmic philosopher skrev:Självklart krävs en omgivning som man "spegla sig i" för att se sig själv, sina positiva sidor och sina fel och brister. Det är ju bara positivt att få respons från omgivningen på något sett för sin egen självkännedom. Så man vet vad man behöver jobba med.Jag menar att det här är vår självkänslas förhållande till smicker och klander som det handlar om. Får kritik att stoppa oss mot våra mål? Tenderar vi att bli vår egna avgudar så vi blåser upp oss när allt går så bra i karriären med titlar,status,anseende,priser,diplom och gillanden? Vad driver oss i våra projekt? Dessa frågor vill jag ställa.
Vet inte vem det var som skiljde på självförtroende och självkänsla. Där självkänslan verkligen innebär att känna sig själv, inte att vara någon j-a högpresterare. Och precis som du skriver så behöver vi andra för att hitta oss själva. Få feedback. Själv är man som ett rö för vinden utan referens. Tror det är därför katastrofer säljer lösnummer, bland annat.
Men. Även om det kanske inte är bra att det är så, så tror jag att vi hittar vi vår plats i förhållande till andra. Vi får en roll som vi anammar, baserat på vad vi får oss berättat. Tror att själva basen för det vi ser som oss själva är något vi får oss påprackat, baserat på den miljö man växer upp i och hur ens egenskaper bedöms av andra.