Sadomasochism

[serendipity]

lever ämnet än? vore intressant att forsätta

[hovnarr]

Det är delvis upp till dig, serendipity!

Hur skulle du vilja fortsätta?

[Jonas Nystrom]

Skogsälva, strypsex är något extremt intimt. Ett sätt att fråga "får jag döda dig?" och ett sätt att svara "ja, DU får det!". Är sammanhanget rätt så uppstår ingen förvirring på punkten "betyder detta att han VILL döda mig?? / Betyder detta att hon VILL att jag ska döda henne??" Om detta är oklart så är sammanhanget inte rätt. Att det sedan är en stark sensation är för just oss en bisak. Folk är olika (även) på den punkten.

Man kan tänka sig att strypsex innehåller en dold längtan efter lustmord. Jag kan tänka mig att det är tvärtom: att lustmord innehåller en dold längtan efter strypsex (vilket fult internetord, förresten, det där är nog inget man pratar om egentligen!). Precis som jag kan tänka mig att våldtäkten och misshandeln innehåller en dold längtan efter sm, och inte tvärtom. Att saker är vändbara är väl vår väg till frälsning!

Tatiana, det kan hända att din analys stämmer - alltså att jag skulle ha haft ett dolt behov att dominera och så vidare. Hur skulle jag i så fall veta det! Det döljer sig så mycket i så mycket. Skrev du det där för att du har ett dolt behov av att analysera? Eller kanske för att jag har ett dolt behov av att bli satt på pottkanten? Förstår du vad jag menar? Jag tycker jag har redovisat mina bevekelsegrunder och introspektiva turer rätt noga på de här 20 sidornas dividerande om sm. Men jag har inga anspråk på att veta prick allt om vare sig mig själv eller om nån annan. Nobody's got their ass covered all the way.

jn

[Jonas Nystrom]

Alltså Tatiana, när du säger

Jag kan se ett samband mellan sm och terapi, men inte i den formen att du hjälpte Sofia (heter hon så) utan att Sofia hjälpte dig.
Ditt "dolda" behov att få dominera. Det faktum att det sker på en helt ofarlig grund där du (numera) inte riskerar att få dina fötter undansopade är ju ett klart positivt faktum.
Vad hade hänt om ditt behov inte hade blivit tillfredställt, se fakta i vitögat det var du som öppnade dörren.

så postulerar du att jag hade ett behov av att dominera och att Sofia ryckte in och ställde upp på det behovet, varpå jag "mådde bättre" eller något sådant. Kanske rentav "blev frisk", vad vet jag.

Jag kan gå med på att jag faktiskt hade ett behov. Men det var inte att dominera. Det var att lindra nöd. Inte vilken nöd som helst utan den nöd jag såg framför mig i henne. Hade jag lindrat den lättare genom att göra en mer undegiven gest så hade jag inte tvekat en sekund, tro vad du vill.

Sanningen att säga så var det en intuition, inte en uttänkt pedagogisk eller terapeutisk strategi. Visserligen är en örfil på inga vis någon originell strategi, vare sig i pedagogiska eller terapeutiska sammanhang (om man ger sig iväg en bit utanför just vår dagiskultur) men det var som sagt inte så att det ingick i en handlingsplan eller så. Det var helt enkelt rätt grej att göra just då och med facit i hand så var det verkligen så också. Jag är rätt träffsäker på det viset.

Men jag har ingen lust att dra den där grejen femtioelva varv till, jag ville bara svara ordentligt på ditt inlägg till mig. Det vettigaste jag har sagt på den här tråden är nog det där om tabu, några sidor tillbaka. sm, liksom sex och ritualer i övrigt hör till de ting man må idka i det dolda men inte dryfta i det öppna.

jn

[hovnarr]

Jag kan tänka mig att det är tvärtom: att lustmord innehåller en dold längtan efter strypsex (vilket fult internetord, förresten, det där är nog inget man pratar om egentligen!). Precis som jag kan tänka mig att våldtäkten och misshandeln innehåller en dold längtan efter sm, och inte tvärtom.

och

det kan hända att din analys stämmer - alltså att jag skulle ha haft ett dolt behov att dominera och så vidare. Hur skulle jag i så fall veta det! Det döljer sig så mycket i så mycket. Skrev du det där för att du har ett dolt behov av att analysera? Eller kanske för att jag har ett dolt behov av att bli satt på pottkanten?

var två av de mest underhållande och på samma gång tankeväckande citat jag läst på länge! Freud ftw!

[Julia Felicia]

Jag tycker att en sak som är lite fascinerande med att skära sig själv eller skada sin kropp på andra sätt är att det blir som en kamp inom en. Ena parten vill våga skära och andra parten är instinkten att det är fel att skada sig själv..det bli som att den starka viljan och den starka instinkten möts inom en, som ett krig. När man väl skär sig så övervinner man instinkten. Och det är så stort, det är som en kick. Sedan kan man ju bli beroende av kickarna som av alla andra droger..

[Varney]

hahaha, det slog mig just! (<--märk ordvitseriet, gör guds skull)
jonas nyström är ju en klockren hans scheike-kopia.

och ang självskador,
vadå? vadå kamp mot instinkt, eller "att det är fel"..öhm, det är säkert väldigt subjektivt, men jag känner faktiskt inte igen det.
tycker det låter lite löjligt på nåt vis, själv har jag skurit mig för att jag känt för det. kanske inte så mycket smartare, men inte lika klyschigt och kvasiintellektualiserande..hoppas jag. men har man beslutångest så har man, i would know.
däremot har jag känt skam eller skuld inför andra..men så långt har det inte gått att jag kör hela teatern internt.....

[Jonas Nystrom]

Varney, det där slaget tarvar en redogörelse. Jag är för dåligt insatt för att kunna instämma i eller försvara mig mot klocksången. Alltså: hur är Hans Scheike? På vilket sätt är jag en "kopia" av honom? Alltså verkligen, jag har inte ens nån aning om huruvida jag borde bli förolämpad eller smickrad, jag är för nutidsdesorienterad. Så berätta!

jn

[Varney]

det här lite new ageiga terapiköret..helt spekulativa övertygelser om att det är nyttigt med aga, eller om undermedvetna uppdämda behov.. oavsett vilka ord man nu använder för det..
..alltså, jag fick en bok av Hans en gång. den var bra. men jag har inte följt hans recept för inner peace om man säger så.

det lät så vackert när han pratade om att man måste göra det där man vill där innerst inne..
..tills jag blev lite äldre och fick höra om vem snubben va..då var det inte lika gulligt längre...
..på nåt vis var det inte såpass gulligt iaf att jag tyckte att pedofili osv osv var OK,....så bra var inte boken, att jag övertygades :]

fast jag menar INTE att du är pedofil eller kriminell jonas, det var mer de "andligare" bitarna som var lika.

(Hans var mycket intagande för övrigt, vilket övertygar mig så här i efterhand om att han inte har många siffror rätt..det lär vara en fullblodssociopat det där...)

men med andra ord, för att förklara;
en kontroversiell guru? (alltså nästan som en vanlig, slätstuken, intetsägande en, fast med opk-åsikter..)
eller är jag otydlig?

[Jonas Nystrom]

Så du TRÄFFADE mannen? Och tyckte han var trevlig? Och fick senare reda på vad han står för? Och tyckte det var otrevligt? Och drog därmed slutsatsen att han var från vettet? Har jag tolkat dig rätt?

Jag förstår fortfarande inte vad som är så likt med oss men det kanske inte gör så mycket. Långskäggade män som vet att skilja mellan agg och våld finns det för gott om för att man ska bunta ihop dem och kalla det klockrent, tycker jag. Men jag kan ha missat något, det händer.

jn

[Varney]

nej jag träffade honom inte. jag samtalade med honom, eftersom han (konstigt.) är en av sveriges få grafologer.

jag har faktiskt bara sett två ^^
men jag kanske inte umgås i rätt kretsar
no offense!

[Skogsälvan]

Jag tycker att en sak som är lite fascinerande med att skära sig själv eller skada sin kropp på andra sätt är att det blir som en kamp inom en. Ena parten vill våga skära och andra parten är instinkten att det är fel att skada sig själv..det bli som att den starka viljan och den starka instinkten möts inom en, som ett krig. När man väl skär sig så övervinner man instinkten. Och det är så stort, det är som en kick. Sedan kan man ju bli beroende av kickarna som av alla andra droger..

Intressant! Jag tror att det kan vara så att man vill känna just kriget inom sig. Känna intensivt, provocera fram ett tillstånd som gör att man verkligen vågar möta sig själv. Att man sedan skär sig beror kanske på tacksamhet mot kniven, typ snudd på undermedvetet rituellt? Just det där kan jag inte mycket om. Men jag tror att det är någon form av mind-fucking. Verkar rimligt i en värld där folk är främlingar för varandra, och den inre alienationen sprider sig, att självskärning ökar.

[hovnarr]

Att man sedan skär sig beror kanske på tacksamhet mot kniven

Mmm, det var en god karamell att suga på. Tack för det. Ligger det till så är det nog rätt OK, så att säga. Jag har inte mycket erfarenhet av det där heller, men jag kan tänka mig att flera kanske skär sig av brist på tacksamhet än av tacksamhet. Men jag vet inte. Helt klart nåt att ta reda på när man möter en skärare.

[Skogsälvan]

Ja, det har du rätt i, hovnarr. Det kan ju finnas många olika förklaringar. Vissa kanske har så mycket psykisk smärta att man måste låta den hamna i skymundan genom att tillfoga fysisk smärta? Jag tror nog det kan vara lite olika det där.

[Varney]

ja definitivt.
personligen gjorde jag det ibland pga ilska mot andra människor..och mig själv. det var liksom mycket skönare än att slå sig med en stekpanna eller något annat komplicerat.