Alternativa metoder inom psykvården

[Makterna]

Tänk dig en familj, vad gör det om pappa betalar sina barn, eller sin fru, och de i sin tur betalar sin pappa för något i sin tur. Det lilla systemet förlorar aldrig dessa viktiga kronor. Utan summan är konstant.

Ur familjehänseende ja, men en familj är ju en abstrakt konstruktion. Vad som däremot existerar reellt är individerna. Om pappa vill betala sin dotter som vill åka på ridläger, ett överpris för att göra ett hushållsarbete som kanske är onödigt, för att hon ska lära sig pengars värde och inse att arbete leder till ridlägret som hon ville åka på, så kan det vara pedagogiskt vettigt. Däremot kan man inte påstå att alla transaktioner automatiskt är vettiga bara för att de sker inom en familj. Ponera exempelvis om sonen ska sälja en bil till pappan. Ska man ta ut "kompispris" och isåfall ska kompispriset vara till fördel för köparen eller säljaren, och isåfall varför? Pappan och sonen kanske har det lika bra ställt osv. Det är väl vettigare om man tar det pris som bilen är värd.

Därav menar jag. Cipramil som köps ger pengar till Danmark.

Nationer är bara en abstrakt konstruktion. Varför skulle det vara sämre om "Danmark" fick pengar än om Sverige får det? Om man är bidragstagare kanske man på extremt lång sikt får nån bråkdel av nåt öre tillbaks i form av bidrag, om pengen går till Sverige istället för till Danmark, om man nu bor kvar i Sverige då - man kanske har flyttat till Danmark? Men är den bråkdelen av nåt öre verkligen intressant? Och tänk om den inte går till bidrag utan den istället går till nån fånig staty i nån park som du aldrig ser eller iallafall inte har glädje av. Eller att skriva nån av alla dessa sjuka lagar, kanske hittar de på en mot t.ex. mountainbikes, eller som tvingar dig att ha knivsäkra handskar när du diskar, som kommer att sätta dig i fängelse i framtiden? Då har det ju varit till nackdel att pengen gick till (S)verige.

Systemet Sverige ger bort sina pengar, och summan förminskas.
Om vi istället ger dem till Eva Brun Bättring, som är någon samtals terapeut, så är de kvar inom systemet (åtminstone tills Eva själv köper Cipramil för att hon ser hennes yrkesutövnings sjunkande värde).

Haha, typiskt samtalsterapeutnamn... *rotfl* Är exemplet reellt?
Alltför många socionomkärringar heter ju såna där konstiga dubbelnamn, speciellt om de inte gått över till KBT.

Frågan är: vad är systemet? Varför kan du inte lika gärna definiera "systemet" så att även Danmark innefattas? Skandinavien, Europa, eller varför inte världen, kan väl få vara det så kallade "systemet"?

Så vad är ekonomi? Vad är ekonomiskt? Vad är att betala för något?

Vad är en krona eller tusen kronor? Skit samma på det stora hela, det är myten som gör att vi leds vid hornen!

Jag förstår inte vad din poäng är? Definitionerna går väl att slå upp i SAOL?

[J R Auk]

Varför är en skalad morot mer värd? För att någon värderar den och är beredd att byta något som den har som är värt mot denna morot.

Utan köpare har väl inte moroten mer värde? Om du enbart går efter hunger eller näringsbehov så får väl inte moroten ett extra värde? Eller?

[J R Auk]

Om vi diskuterar vad Sverige som stat skall göra för att se till sin ekonomi inför problem så är väl Sverige som system intressant? Eller?

[Waggho]

Mitt exempel menade på att visa hur värde flyr om kronan är knuten till systemets resurser, eller förmåga att upprätthålla produktion av resurser, och man byter dessa kronor, symboler för resurser, mot en utomstående part kontra en intern part.

Ja om valet är att köpa Cipramil från en dansk tillverkare för 4 kr/tablett eller att köpa det från en svensk tillverkare för samma pris, är det samhällsekonomiskt vettigare (sett till svenska statskassan) att välja det inhemska alternativet. Det är väl därför tjänstebilar i statliga bolag brukar vara Volvo/Saab t ex.

Du däremot verkar tycka/tro att den inhemska varianten är bättre samhällsekonomiskt till vilket överpris som helst. Terapi av en svensk psykolog för en miljard i timman, japp vi kör på det istället för lika verksamma tioörespiller från Danmark!

Jag vet inte exakt var gränsen går eller om någon har räknat på hur mycket Sverige tjänar/sparar på att statliga aktörer väljer "svenskt", men det lär inte handla om de storleksordningar vi talar om när det gäller antidepressiva kontra samtalsterapi i alla fall.

Utan köpare har väl inte moroten mer värde? Om du enbart går efter hunger eller näringsbehov så får väl inte moroten ett extra värde? Eller?

Jo, om vi förutsätter att vi måste skala den för att äta den. Det kanske var ett dåligt exempel eftersom man kan äta oskalade morötter, men säg istället då en i jorden liggande morot. Den kan man inte äta, men om jag tar upp den kan jag äta den. Eller sälja den till någon som vill ha den. Ytterligare ett steg tillbaka är ett morotsfrö ännu mindre värt än den i jorden liggande moroten. Genom mitt arbete (och med solens hjälp) kan jag förädla den till något ätbart som har ett reellt värde kopplad till överlevnad.

[J R Auk]

Som jag sa jag tänker inte ta denna milslånga diskussion, dels för att jag inte behärskar termer och dels för att jag är riktigt dålig på ekonomi.

Men man bör betänka varför man låter kronor, symboler, bestämma vad vi bör göra. När vi uppenbarligen inte har några som helst problem att försörja våra behov.

För jag antar att du, eller ni, inte kommer att påstå att det skulle bli svält om vi valde att bekosta mer kronor på terapi som samtal istället för medicinering.

[Makterna]

Varför är en skalad morot mer värd? För att någon värderar den och är beredd att byta något som den har som är värt mot denna morot.

Utan köpare har väl inte moroten mer värde? Om du enbart går efter hunger eller näringsbehov så får väl inte moroten ett extra värde? Eller?

Moroten har inget intricit värde alls. Vilket värde skulle den ha, förutom marknadsvärdet? Ja, en skalad motor är mer "värd" (marknadsvärdet) för den morotsätare som hellre vill ha en skalad morot. Näringsvärde? Orangehetsvärde? Dessa är abstrakta konstruktioner påhittade av oss människor. Näringen och det oranga finns där, men det är vi människor som bestämmer om vi vill tala om ett "orangehetsvärde" och isåfall kan svara på varför. Näringsvärdet är ett sätt att beskriva moroten, som ofta är användbart om man vill välja en näringsrik morot. Men i slutändan har ju moroten bara sitt marknadsvärde, näringsvärdet är bara ett indirekt värde för att kunna fastställa morotens marknadsvärde, dvs dess brahetsvärde. En näringsrik morot är ju oftast mer värd.

[Avantgardet]

Bytesvärde har den skalade moroten endast om den inte har bruksvärde för den som redan har den i sin ägo, och om han därmed tillåter den gå in i de sociala relationer som utgör marknaden. Så, visst, Auk är rätt ute.

[suchanother]

Men i slutändan har ju moroten bara sitt marknadsvärde, näringsvärdet är bara ett indirekt värde för att kunna fastställa morotens marknadsvärde, dvs dess brahetsvärde. En näringsrik morot är ju oftast mer värd

Precis tvärtom. Marknadsvärdet är avhängigt av bruksvärdet (eller brahetsvärde som du kallar det). Utan brahetsvärde finns ingen efterfrågan på morötter och inget marknadsvärde. Brahetsvärdet är alltså förutsättningen för marknadsvärdet men bestämmer inte, som du felaktigt påstår, marknadsvärdet. Marknadsvärdet bestäms istället av den mängd arbete som har nerlagts i varan, i detta fallet moroten.

[Kallekula]

Håller du fortfarande på med det meningslösa, eller enbart teoretisk gångbara, mervärdet.

Men visst jag kan definera värdet på en massa saker fast det inte har att göra med ett marknasvärde, dvs vad varan är värd om du skulle sälja den. Kallas för affektionsvärde

[suchanother]

Bytesvärde har den skalade moroten endast om den inte har bruksvärde för den som redan har den i sin ägo, och om han därmed tillåter den gå in i de sociala relationer som utgör marknaden. Så, visst, Auk är rätt ute.

Inte riktigt så. Moroten har bytesvärde (marknadsvärde) oavsett om den har bruksvärde för ägaren eller inte.

[suchanother]

Håller du fortfarande på med det meningslösa, eller enbart teoretisk gångbara, mervärdet.

Men visst jag kan definera värdet på en massa saker fast det inte har att göra med ett marknasvärde, dvs vad varan är värd om du skulle sälja den. Kallas för affektionsvärde

Haha, vad har en varas värde med mervärdet att göra?

[Avantgardet]

Bytesvärde har den skalade moroten endast om den inte har bruksvärde för den som redan har den i sin ägo, och om han därmed tillåter den gå in i de sociala relationer som utgör marknaden. Så, visst, Auk är rätt ute.

Inte riktigt så. Moroten har bytesvärde (marknadsvärde) oavsett om den har bruksvärde för ägaren eller inte.

Fast nu utgick jag från varubestämningen. Endast i den mån bruksvärdet skjuter över, så att säga, kan den skalade moroten bli till en vara. Ett ting som vi arbetat på är ju inte per automatik en vara, utan den måste sakna bruksvärde för producenten för att kunna bli till vara, och därigenom erhålla bytesvärde. Inte sant?

[Marksa]

Men i slutändan har ju moroten bara sitt marknadsvärde, näringsvärdet är bara ett indirekt värde för att kunna fastställa morotens marknadsvärde, dvs dess brahetsvärde. En näringsrik morot är ju oftast mer värd

Precis tvärtom. Marknadsvärdet är avhängigt av bruksvärdet (eller brahetsvärde som du kallar det). Utan brahetsvärde finns ingen efterfrågan på morötter och inget marknadsvärde. Brahetsvärdet är alltså förutsättningen för marknadsvärdet men bestämmer inte, som du felaktigt påstår, marknadsvärdet. Marknadsvärdet bestäms istället av den mängd arbete som har nerlagts i varan, i detta fallet moroten.

Ett komplement suchanother: Om efterfrågan på moroten är stor ökar marknadsvärdet och därmed marginalen hos den som skalat moroten, Bruksvärdet är däremot forfarande vara det samma för denna vara.

[suchanother]

Men i slutändan har ju moroten bara sitt marknadsvärde, näringsvärdet är bara ett indirekt värde för att kunna fastställa morotens marknadsvärde, dvs dess brahetsvärde. En näringsrik morot är ju oftast mer värd

Precis tvärtom. Marknadsvärdet är avhängigt av bruksvärdet (eller brahetsvärde som du kallar det). Utan brahetsvärde finns ingen efterfrågan på morötter och inget marknadsvärde. Brahetsvärdet är alltså förutsättningen för marknadsvärdet men bestämmer inte, som du felaktigt påstår, marknadsvärdet. Marknadsvärdet bestäms istället av den mängd arbete som har nerlagts i varan, i detta fallet moroten.

Ett komplement suchanother: Om efterfrågan på moroten är stor ökar marknadsvärdet och därmed marginalen hos den som skalat moroten, Bruksvärdet är däremot forfarande vara det samma för denna vara.

Visst är bruksvärdet konstant. Vid ökad efterfrågan ökar priset (som du här kallar marknadsvärdet).

[suchanother]

Bytesvärde har den skalade moroten endast om den inte har bruksvärde för den som redan har den i sin ägo, och om han därmed tillåter den gå in i de sociala relationer som utgör marknaden. Så, visst, Auk är rätt ute.

Inte riktigt så. Moroten har bytesvärde (marknadsvärde) oavsett om den har bruksvärde för ägaren eller inte.

Fast nu utgick jag från varubestämningen. Endast i den mån bruksvärdet skjuter över, så att säga, kan den skalade moroten bli till en vara. Ett ting som vi arbetat på är ju inte per automatik en vara, utan den måste sakna bruksvärde för producenten för att kunna bli till vara, och därigenom erhålla bytesvärde. Inte sant?

Den skalade moroten är en vara om den är producerad för en marknad oavsett om "bruksvärdet skjuter över"
Produkten, varan, behöver inte alls sakna bruksvärde för producenten.