Självhat

[Bz]

Insikter och lust till det som gör oss gott istället kanske. Njutning, liv och närvaro perhaps.

[Morningstar]

---

[Bz]

Jao,som gårdagen hindrar oss från att äga. Som det falska förlåtet hindrar oss från att uppleva.

Du hindrar dig själv. Hoppas att du för din egen skull finner den ÄKTA förlåtelsen.  :D Lycka till

[Morningstar]

---

[Bz]

Du har inte upplevt den förlåtelse du förespråkar, du har bara upplevt ett täckande av dina egna upplevelser, en halv insikt om vem du är. Du lever i dysfunktionalitet. Kom till insikt och sluta prata strunt om mig.

Hur vet du det ?  :)

[Morningstar]

----

[Avantgardet]

Flickor (?), sluta kivas, ingen av er som läser Freud?

[Bz]

Jag bemötte ditt påstående om mig, med samma mynts sida, tillbaka mot dig. Vad jag vet är att jag har erfarenhet och sitter fast i skiten pg av en extrem version av det du förespråkar. Förlåtelse är anspråkslöshet. Passitivitet. Depressivitet.

Anade väl det  :) Men det jag säger är någonting fundamentalt och lika hos oss alla. Vi människor fungerar så... det finns ingen mystik i det jag skrivit. Samtliga som genomlevt den smärta jag beskrivit förstår vad jag säger, det bara är så. Du är således inget undantag
Meningen är att du ska själv ta reda på vad som är verklig förlåtelse. Jag förklarade bara dess funktion och nödvändighet. Du kommer inte loss ur skiten heller förens du släpper dina tidigare uppfattningar och söker en ny mening med begreppen. Det kan du bara göra genom att återuppleva smärta och söka dina egna vägar ur det. Förlåtelse är en högst aktiv och krävande handling. Det tar mycket av en, det är inte så lätt som att SÄGA det vilket är den avgörande skillnaden. På så vis kan jag förstå att du finner förlåtelse meningslöst eftersom du kanske inte ännu haft tillfälle att verkligen sätta manken till att göra det, för att du undviker din egentliga känsla och smärta ? Jag tror att det är så... rätta mig om jag har fel. Rädslan hindrar dig anar jag.

[Bz]

Flickor (?), sluta kivas, ingen av er som läser Freud?

Bara säg henne att man måste gå egenom 'döden' så är jag nöjd.  :)

[Avantgardet]

Hade gärna gjort det om det inte vore så att döden varken kan upplevas eller genomlevas - den är upphörandet av -levandet i sig, och därför den absoluta negationen. Kanske menar du den s.k. "lilla döden" som fått stå som metafor för orgasmen i lyriken till och från genom historien?

Utifrån min förståelse så kan jag inte heller säga vad som är "mänskligt" eller inte, möjligtvis kan jag sträcka mig så långt som till de fysiologiska behoven men när det kommer an på psykologin så ger jag mig inte in i det - i synnerhet eftersom det låser vårt tänkande, och eftersom det alltid kommer vara ett spekulativt antagande. Jag vill låta människor söka sina egna vägar, helst utan dessa föreställningar som begränsar oss på förhand.

Men du får hemskt gärna förklara vad du menar med 'döden', det låter intressant.

[Bz]

Men du får hemskt gärna förklara vad du menar med 'döden', det låter intressant.

Det är ett ganska dramatiskt ord som dock klär känslan ganska väl då man accepterar en del otäcka saker inom sig för sig själv, i syfte för att frigöra sig från diverse komplex och mentala blockeringar man har.

[Avantgardet]

Jo, måste sägas, döden är en strålande danspartner. Det vet jag av mångårig erfarenhet. Till slut gick vi skilda vägar.

[Morningstar]

----

[Avantgardet]

Du menar på sätt och vis döden som att ta död på den egna personen, men inte som i att ta livet av sig? En karaktärsdöd? Då kan jag hålla med dig om att det är en utomordentligt nyttig efarenhet som alla borde genomgå.

[Bz]

Det enda vi kan göra är att legitimera och omhulda varje aspekt av vårt eget varande.

Ja  :?: Vad har jag sagt att man ska undvika