Osaker till överdriven glömska

[Rafael]

Hejsan. Jag undrar om ni anser att "överdriven" glömska kan ha psykologiska orsaker, och vad dessa i så fall kan tänkas vara?

Barndommen / bortträngning av ilska / "hårdvaru"-problem? :=)

[Johan Ågren]

Du menar sådan glömska som drabbar män i min ålder som är tillsammans med dominanta fruar?

Det goda minnet är förbundet med goda minnen. "Hjärnan" tenderar att lagra - och hålla jaget uppdaterat med - sådan information som skänker mening och livsglädje. Information som är obehaglig - men som vi måste minnas - trillar lätt ner mellan maskorna. Vi är ju trotts allt benägna att tänka på de behagliga minnena. Det kallas ansvar att ändå klara av att minnas sådan information.

Sedan finns det förträngning av obehagliga minnen, detta är den näst bästa metoden - för funktionella individer - efter att bearbeta problemen.

Sedan finns det demens, vilket mer är ett hårdvaruhaveri.

Johan

[Makterna]

Hejsan. Jag undrar om ni anser att "överdriven" glömska kan ha psykologiska orsaker, och vad dessa i så fall kan tänkas vara?

Barndommen / bortträngning av ilska / "hårdvaru"-problem? :=)

Har för mig att stress är den starkaste orsaken till dåligt minne.

[Rafael]

Den detta rör sig om har typ upplevt stress 3 ggr i sitt liv hehe, men det kanske är så i många andra fall (jag har märkt av det själv). Vad jag undrar är att:
t.ex. om ens föräldrar inte sätter vissa gränser, förvärras inte då ett betéende som glömska (eller det blir snarare ingen "förbättring").

Kan bortträngd ilska manifestera sig som glömska?

[Johan Ågren]

Kan bortträngd ilska manifestera sig som glömska?

Ja, då bortträngd ilska verkar nedsättande på vår livsglädje och funktionalitet. Även om det inte är för handen så påverkar det. Stress är också nedsättande för inlärning. Stress är dock oftare en reaktion snarare än orsak, en reaktion på att ens handlingar saknar meningsfullhet och ger oss glädje. Stress - att man har för mycket att göra - kan dock vara primär orsak, men man är väldigt stresstålig när man gör sådant som känns berikande. En sådan stress liknare snarare flow. Men har man så mycket att göra så man försakar vila, föda och andra viktiga bitar så spelar det ingen roll hur kul man har - det kommer surt efter. Men under själva processen så fungerar inlärningen så länge det känns berikande.

Johan

[meanman]

"Hjärnan" tenderar att lagra ....
........Sedan finns det demens, vilket mer är ett hårdvaruhaveri.
Johan

Det är en hypotes att hjärnan lagrar 'minnen'. Det man sett som ett samband är att hjärnan behövs för att vi bl.a skall 'minnas'.

En alternativ hypotes är att vi använder världen runt ikring oss som externt minne. Och att hjärnan tar emot intryck från tidigare besökta sammanhang.
Grovt sagt något analogt med våra sinnesorgan.

-'den här platsen väcker minnen'
-'jag vill inte dit igen, jag kommer att må dåligt'

Demens är delvis förstörd hjärnvävnad, och kan inte användas i något av tänkesätten.
Men hur är det med haveri i besökta sammanhang?
Om världen imorgon är ett enda stort vitt rum, hur länge dröjer det då innan vi har glömt hur det var?
Till nästa generation?
Eller bleknar det i vår tid, pga av att hjärnan inte får några intryck längre från vårt externa minne?
Hur länge varar 'glöden' från något/någon som vi tillfälligt återser?
Och från en värld som försvunnit?