Så nu undrar jag.. hur är det med din självkänsla? Hur har du kommit dit där du är idag? Har du gått i terapi och vilken sorts i så fall?
Självkänsla
Moderator: Moderatorgruppen
-
Vilse i pannkakan
- Inlägg: 2
- Blev medlem: 06 apr 2006 16:58
Självkänsla
Jag vill arbeta med min självkänsla, jag har kommit underfund med att mycket av mig och hur jag fungerar har sin botten i att min självkänsla ibland är ganska låg. Efter att jag gått på Mia Törnbloms föreläsning kände jag ännu mer att detta är något jag vill jobba med.
Så nu undrar jag.. hur är det med din självkänsla? Hur har du kommit dit där du är idag? Har du gått i terapi och vilken sorts i så fall?
Så nu undrar jag.. hur är det med din självkänsla? Hur har du kommit dit där du är idag? Har du gått i terapi och vilken sorts i så fall?
Mia Törnblom, är det hon som har hjälpt bl a unni drougge?? Hon ska vara väldigt bra föreläsare har jag hört!
Min självkänsla går upp och ner...fast jag tror mest att det är mitt självförtroende det är fel på, jag har nog en ganska stabil självkänsla. Jag tror att det kan bero på mycket, ett bra förhållande till min familj...och så har jag haft depressioner och ätstörningar, vilket har lett till många timmar hos psykologen, som har hjälpt mig att acceptera och tycka om mig själv så som jag är.
Jag tror att det viktigaste är att inte ta sig själv och livet på för stort allvar, att göra saker och umgås med människor sopm gör en glad!
Vänliga hälsningar/bjorg
Min självkänsla går upp och ner...fast jag tror mest att det är mitt självförtroende det är fel på, jag har nog en ganska stabil självkänsla. Jag tror att det kan bero på mycket, ett bra förhållande till min familj...och så har jag haft depressioner och ätstörningar, vilket har lett till många timmar hos psykologen, som har hjälpt mig att acceptera och tycka om mig själv så som jag är.
Jag tror att det viktigaste är att inte ta sig själv och livet på för stort allvar, att göra saker och umgås med människor sopm gör en glad!
Vänliga hälsningar/bjorg
Först när du insett att din död bara är din, så kan du inse att detsamma gäller ditt liv.
-
Vilse i pannkakan
- Inlägg: 2
- Blev medlem: 06 apr 2006 16:58
Mia Törnblom pratade om att det är skillnad på självkänsla och självförtroende. Självförtroendet är nog bättre hos mig än självkänslan. Fast ibland tycker jag att jag inte kan, men jag vet att jag kan om jag vill.
Hon tipsade om att skriva en må-bra bok. Det har jag än så länge bara tänkt att jag ska göra.. ska börja! jag vill det ialla fall.
Hon tipsade om att skriva en må-bra bok. Det har jag än så länge bara tänkt att jag ska göra.. ska börja! jag vill det ialla fall.
- självförtroende: en stark tilltro till den egna personlighetens förmåga att prestera
- självkänsla: medvetenhet om den egna personlighetens värde, det vill säga mitt eget värde i mina egna ögon
När jag var väldigt nere en gång och kände mig otroligt misslyckad och värdelös sa min sambo till mig att hon älskade mig ändå. Och hon sa det på ett sätt att jag förstod vad hon menade. Det tog några minuter för orden att sjunka in och sen blev det en insikt som jag insåg var sann och som blev en del av mig. Det var fyra år sen och sedan dess har jag aldrig tvivlat på mitt eget värde.
Jag gifte mig med henne - förstås!
Zi skrev:Vad är det för skillnad mellan självkänsla och självförtroende?
Förslagsvis:
Självförtroende - förtroende för den egna skickligheten eller förmågan i olika situationer. Exempelvis att man tycker att man är bra på matematik, köra bil, flörta, manipulera människor eller dylikt.
Självkänsla - att man tycker om och accepterar sig själv, oberoende av hur skicklig man är och hur bra det går med det praktiska.
När jag var barn var jag knubbig och blyg. Jag var avundssjuk på de coola killarna. De var snabba, starka, snygga fotbollsspelare med självförtroende och brudar.
Jag fick höra att jag skulle vara mig själv och att jag var bra som jag var.
När jag kom i puberteten började jag med idrott. Jag ökade sakta min kapacitet. Jag blev snabbare och bättre. Jag började med styrketräning och blev större och starkare. Men jag hade dålig självkänsla.
Idag har jag ökat min kapacitet enormt. Jag har nått mina höga mål. Jag har klarat att bli bättre än de flesta andra både fysiskt och intellektuellt. Jag har ingen anledning att gå emot logiken och följa jantelagen.
Genom att öka min kapacitet fick jag anledning att få självförtroende och med självförtroende kom självkänsla.
Jag fick höra att jag skulle vara mig själv och att jag var bra som jag var.
När jag kom i puberteten började jag med idrott. Jag ökade sakta min kapacitet. Jag blev snabbare och bättre. Jag började med styrketräning och blev större och starkare. Men jag hade dålig självkänsla.
Idag har jag ökat min kapacitet enormt. Jag har nått mina höga mål. Jag har klarat att bli bättre än de flesta andra både fysiskt och intellektuellt. Jag har ingen anledning att gå emot logiken och följa jantelagen.
Genom att öka min kapacitet fick jag anledning att få självförtroende och med självförtroende kom självkänsla.
Fast ofta tror jag att självkänsla uppstår genom att andra visar att de tycker om en.
Barndomen och relationen till föräldrarna är nog inte oväsentlig för utvecklandet av en stabil självkänsla. Barnet behöver känna sig älskat utan en koppling till prestation. Enligt Fromm är det modern som står för den villkorslösa kärleken emedan fadern betingar. Poängen med faderns villkorade kärlek är att få barnet att klara utmaningar och förbereda sig för ett samhälle som ställer krav och innehåller konkurrens. Att på något sätt dra in barnet i vuxenvärlden och göra henne redo för arbete.
Jag kan däremot inte se varför dessa roller skulle vara uppdelade efter kön eller ens på två personer. Men Fromm beskrev nog bara hur det traditionellt såg ut (dessutom är boken skriven på 50-talet).
Självförtroende - förtroende för den egna skickligheten eller förmågan i olika situationer. Exempelvis att man tycker att man är bra på matematik, köra bil, flörta, manipulera människor eller dylikt.
Självkänsla - att man tycker om och accepterar sig själv, oberoende av hur skicklig man är och hur bra det går med det praktiska.
Jag delar helt dessa definitioner.
Barndomen och relationen till föräldrarna är nog inte oväsentlig för utvecklandet av en stabil självkänsla. Barnet behöver känna sig älskat utan en koppling till prestation. Enligt Fromm är det modern som står för den villkorslösa kärleken emedan fadern betingar. Poängen med faderns villkorade kärlek är att få barnet att klara utmaningar och förbereda sig för ett samhälle som ställer krav och innehåller konkurrens. Att på något sätt dra in barnet i vuxenvärlden och göra henne redo för arbete.
Jag kan däremot inte se varför dessa roller skulle vara uppdelade efter kön eller ens på två personer. Men Fromm beskrev nog bara hur det traditionellt såg ut (dessutom är boken skriven på 50-talet).
Självförtroende - förtroende för den egna skickligheten eller förmågan i olika situationer. Exempelvis att man tycker att man är bra på matematik, köra bil, flörta, manipulera människor eller dylikt.
Självkänsla - att man tycker om och accepterar sig själv, oberoende av hur skicklig man är och hur bra det går med det praktiska.
Jag delar helt dessa definitioner.
Man is the missing link between primitive apes and civilized human beings.
- Konrad Lorenz?
- Konrad Lorenz?
min suger, tror jag.
går i psykodynamisk terapi.
har inte kommit just någon vart.
men jag tror iaf att självkänsla, liksom luipa är inne på, beror på diverse komplexa barndomsrelationer.bortsett från den genetiska biten, som jag tror även den kan vara relevant, i mitt fall åtminstone.. jag tror att jag, om inte felammad, så iaf var min morsa en bortträngare som blev rätt ytlig utåt, för det mesta, och fader: helt emotionellt avskärmad. ändå minns jag tydligt att jag internaliserade extrema krav, de finns kvar än idag. behovet av att vara helt perfekt,..mycket skuld och sånt, det var deras uppfostringsmetod, tex när vi syskon bråkade. självkänslan är vad jag ser som den lösa grundbulten, vilken åstadkommer alla (el de flesta av) mina hjärnspöken o demoner.
hur man jobbar på den. tja, ytterst individuellt. för en del kanske det är lösningen med KBT, för andra att fundera o komma till insikter eller så..för mig, vet jag inte än vad som kan hjälpa.
går i psykodynamisk terapi.
har inte kommit just någon vart.
men jag tror iaf att självkänsla, liksom luipa är inne på, beror på diverse komplexa barndomsrelationer.bortsett från den genetiska biten, som jag tror även den kan vara relevant, i mitt fall åtminstone.. jag tror att jag, om inte felammad, så iaf var min morsa en bortträngare som blev rätt ytlig utåt, för det mesta, och fader: helt emotionellt avskärmad. ändå minns jag tydligt att jag internaliserade extrema krav, de finns kvar än idag. behovet av att vara helt perfekt,..mycket skuld och sånt, det var deras uppfostringsmetod, tex när vi syskon bråkade. självkänslan är vad jag ser som den lösa grundbulten, vilken åstadkommer alla (el de flesta av) mina hjärnspöken o demoner.
hur man jobbar på den. tja, ytterst individuellt. för en del kanske det är lösningen med KBT, för andra att fundera o komma till insikter eller så..för mig, vet jag inte än vad som kan hjälpa.
självkänslan är vad jag ser som den lösa grundbulten, vilken åstadkommer alla (el de flesta av) mina hjärnspöken o demoner.
Jag delar din åsikt Varney. Och som du säger hittar nog människor olika vägar för att stärka sin självkänsla. ...
Jag delar din åsikt Varney. Och som du säger hittar nog människor olika vägar för att stärka sin självkänsla. ...
Man is the missing link between primitive apes and civilized human beings.
- Konrad Lorenz?
- Konrad Lorenz?
Varney skrev:min suger, tror jag.
går i psykodynamisk terapi.
har inte kommit just någon vart.
men jag tror iaf att självkänsla, liksom luipa är inne på, beror på diverse komplexa barndomsrelationer.bortsett från den genetiska biten, som jag tror även den kan vara relevant, i mitt fall åtminstone.. jag tror att jag, om inte felammad, så iaf var min morsa en bortträngare som blev rätt ytlig utåt, för det mesta, och fader: helt emotionellt avskärmad. ändå minns jag tydligt att jag internaliserade extrema krav, de finns kvar än idag. behovet av att vara helt perfekt,..mycket skuld och sånt, det var deras uppfostringsmetod, tex när vi syskon bråkade. självkänslan är vad jag ser som den lösa grundbulten, vilken åstadkommer alla (el de flesta av) mina hjärnspöken o demoner.
hur man jobbar på den. tja, ytterst individuellt. för en del kanske det är lösningen med KBT, för andra att fundera o komma till insikter eller så..för mig, vet jag inte än vad som kan hjälpa.
KBT verkar ju komma starkt nu; jag har hört att patienter som genomgått KBT-behandling i genomsnitt blivit bättre än patienter som genomgått psykodynamisk behandling. I synnerhet ska KBT passa unga patienter, tydligen (eller snarare ska psykodynamisk behandling passa unga patienter speciellt illa). Kan dock inte verifiera dessa uppgifter. Medicinering är ju alltid en lösning, eller ett komplement, också.
Lycka till. /Stefan
Självkänsla får man genom att bli omtyckt och bekräftad men samtidigt och bemött med äkthet, att man får kritik när den är berättigad och beröm när beröm är berättigat.
Självförtroende får man då man ser att det man gör leder till någonting, att man ser att man klarar av något och att man inte är varken hjälplös eller värdelös.
Men vad är då terapi?
Självförtroende får man då man ser att det man gör leder till någonting, att man ser att man klarar av något och att man inte är varken hjälplös eller värdelös.
Men vad är då terapi?
stefan.
jo, jag har hört det samma...
..faktum är att jag har hört att psykoanalys fungerade precis lika bra på judar i new york, som voodoo på nån sån där ö...
mjo. jag har varit hos kuratorer i åratal, som skickat till mig den käcka boken "de tio dummaste tankefelen smarta människor gör", skrivit känslodagbok osv osv.
personligen; tycker jag att det verkar vara inriktat på förståndehandikappade eller barn som inte fyllt 7...det har med andra ord inte hjälpt mig hittills.
men jag funderar faktiskt ändå på att be psyk om kognitiv terapi istället för den här dynamiska verkar inte precis hjälpa mig den heller. mest för att terapeuten och jag är som olja och vatten.. jag får ångest av henne, ..toppen.
men medicin, jo. det är ju så att jag precis avslutat min medicinering :]
men visst, med. var ok. dock är det liksom ipren, inget som botar mensvärken eller huvudvärken, även om det lindrar symptomen för en stund..dvs det är ingen lösning. om det inte är psykoser du lider av eller så.
jo, jag har hört det samma...
..faktum är att jag har hört att psykoanalys fungerade precis lika bra på judar i new york, som voodoo på nån sån där ö...
mjo. jag har varit hos kuratorer i åratal, som skickat till mig den käcka boken "de tio dummaste tankefelen smarta människor gör", skrivit känslodagbok osv osv.
personligen; tycker jag att det verkar vara inriktat på förståndehandikappade eller barn som inte fyllt 7...det har med andra ord inte hjälpt mig hittills.
men jag funderar faktiskt ändå på att be psyk om kognitiv terapi istället för den här dynamiska verkar inte precis hjälpa mig den heller. mest för att terapeuten och jag är som olja och vatten.. jag får ångest av henne, ..toppen.
men medicin, jo. det är ju så att jag precis avslutat min medicinering :]
men visst, med. var ok. dock är det liksom ipren, inget som botar mensvärken eller huvudvärken, även om det lindrar symptomen för en stund..dvs det är ingen lösning. om det inte är psykoser du lider av eller så.
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 2 och 0 gäster