Vet inte under vilken kategori denna tråd lämpar sig.
Hur som haver;
Dagens fängelser är långt ifrån välfungerande. Man, mer eller mindre kastar in den skyldige i cellen och skjuter fram samhällsproblemet en tid framåt. Återfallen är många. Behandlingsprogram finns, men hur bra är dessa? Hur bör en vardag för en inlåst se ut?
Hur skulle det optimala fängelset, enligt Dig, se ut.
Det "perfekta" fängelset?
Moderator: Moderatorgruppen
Vet inte, men för mig känns det som att så länge problem dominerar friden utanför fängelser, där problemen inte ska finnas, t.ex som fuffens i den ädla politiken. Under så lång tid kommer man inte att kunna bygga upp ett vettigt fängelse heller.
Jag vill bara, med andra ord, säga att jag har inget vettigt att säga om detta.
Jag tror inte att fängelser kommer behövas. Men som sagt, så länge som misären finns så kommer också "fängelser" finnas, som en dålig lösning. Jag tror framtiden kommer bemästras av människor av hög rang, där något som påminner om dagens ondska knappt uppstår, men om det skulle uppstå så kommer det omedelbart elimineras av den dominerande friden och den goda synen och den omedelbara konfrontationen hos människorna som lever då.
Jag vill bara, med andra ord, säga att jag har inget vettigt att säga om detta.
Jag tror inte att fängelser kommer behövas. Men som sagt, så länge som misären finns så kommer också "fängelser" finnas, som en dålig lösning. Jag tror framtiden kommer bemästras av människor av hög rang, där något som påminner om dagens ondska knappt uppstår, men om det skulle uppstå så kommer det omedelbart elimineras av den dominerande friden och den goda synen och den omedelbara konfrontationen hos människorna som lever då.
Jag kommer använda "agenten" för att tala om den individ som bryter mot en antagen ordning.
Vi måste först bestämma vad vi inte accepterar, varför vi inte accepterar det, och vad vi ämnar göra med det vi inte accepterar.
Förlorar den som bryter det oacceptabla sitt människovärde eller inkluderas den som bryter fortfarande av människovärdet.
Är den som bryter enskilt ansvarig eller är det ett kollektivt ansvar att en bryter ansvaret?
Vad är viktigast, att det aocceptabla inte bryts eller att vi inte innehar en disposition till att bryta?
Efter detta kommer vi fram till om vi kan förinta agenten till brottet eller om vi måste förinta förutsättningarna för agenten att bryta, såväl negativa som positiva förutsättningar.
Själv anser jag att den perfekta behandlingen av brott är att tillgodose dom fysiska behoven, så att det inte uppstår förutsättningar av nöd som får agenten att bryta. Samt behandla dom psykiska förutsättningar som innehas, tex mindervärdighetskomplex och vanföreställningar, ex hävdanden för att överbygga det som hos agenten upplevs som begränsande och föreställningar om frihetsuppnåenden genom sådant som är föreställt effektivt och inte reelt effektivt.
Då kommer slutsatsen att den som bryter på grund av nöden i sin fattigdom döms till att motta pengar, och den som bryter på grund utav psykiska kortakommande i sin egenvärdeerfarelsen eller vanföreställningar om det individuella målrealiserandet döms till vård i avsikt att förmå agenten till insikt om de rätta förhållandena.
Till sist har vi brotten som uppstår i form av agentens vägran att erkänna brottet, och detta behandlas bäst av att en alternativ zon för leverne presenteras utanför det som utgör samhället och doom endast utdelas om vägran att ingå i samhället och vägran att förflytta sig utanför samhället föreligger. Detta brott bör då dömas till frihetsberövande med en "vårdande" funktion av testande av resonemangen agenten innehar och dom samhället presenterar, i denna situation har vi inget klart mål med frihetsberövandet annat än att förhindra brottet tills det felaktiga däri accepterats av agenten, och brottet avvärjts.
Sen har vi alltid brott som begås i "stundens hetta", dessa situationer är inte i sig något som bör dömas, då agenten själv inser sitt fel och inte söker upprepa beteendet.
Att sådant inte inträffar ligger inte i straffvård utan i psykologisk samhällsvård.
Men denna inställning till brott skulle förutsätta en rättvis fördelning av samhällsresurser och styrande samt att "brott" inte definierades som sådant att det som inte skadade annan än agenten var brottsligt.
Det blir svårt att hävda varför en stöld som är brottslig inte skulle legitimeras av att stölden korrigerar tidigare stöld, tex. (för att anknyta till rättvis fördelning) Och i än mer allvarliga fall varför inte mord skulle kunna rättfärdigas med att det är det enda som besätter agenten i sin egen frihet.
Vi måste först bestämma vad vi inte accepterar, varför vi inte accepterar det, och vad vi ämnar göra med det vi inte accepterar.
Förlorar den som bryter det oacceptabla sitt människovärde eller inkluderas den som bryter fortfarande av människovärdet.
Är den som bryter enskilt ansvarig eller är det ett kollektivt ansvar att en bryter ansvaret?
Vad är viktigast, att det aocceptabla inte bryts eller att vi inte innehar en disposition till att bryta?
Efter detta kommer vi fram till om vi kan förinta agenten till brottet eller om vi måste förinta förutsättningarna för agenten att bryta, såväl negativa som positiva förutsättningar.
Själv anser jag att den perfekta behandlingen av brott är att tillgodose dom fysiska behoven, så att det inte uppstår förutsättningar av nöd som får agenten att bryta. Samt behandla dom psykiska förutsättningar som innehas, tex mindervärdighetskomplex och vanföreställningar, ex hävdanden för att överbygga det som hos agenten upplevs som begränsande och föreställningar om frihetsuppnåenden genom sådant som är föreställt effektivt och inte reelt effektivt.
Då kommer slutsatsen att den som bryter på grund av nöden i sin fattigdom döms till att motta pengar, och den som bryter på grund utav psykiska kortakommande i sin egenvärdeerfarelsen eller vanföreställningar om det individuella målrealiserandet döms till vård i avsikt att förmå agenten till insikt om de rätta förhållandena.
Till sist har vi brotten som uppstår i form av agentens vägran att erkänna brottet, och detta behandlas bäst av att en alternativ zon för leverne presenteras utanför det som utgör samhället och doom endast utdelas om vägran att ingå i samhället och vägran att förflytta sig utanför samhället föreligger. Detta brott bör då dömas till frihetsberövande med en "vårdande" funktion av testande av resonemangen agenten innehar och dom samhället presenterar, i denna situation har vi inget klart mål med frihetsberövandet annat än att förhindra brottet tills det felaktiga däri accepterats av agenten, och brottet avvärjts.
Sen har vi alltid brott som begås i "stundens hetta", dessa situationer är inte i sig något som bör dömas, då agenten själv inser sitt fel och inte söker upprepa beteendet.
Att sådant inte inträffar ligger inte i straffvård utan i psykologisk samhällsvård.
Men denna inställning till brott skulle förutsätta en rättvis fördelning av samhällsresurser och styrande samt att "brott" inte definierades som sådant att det som inte skadade annan än agenten var brottsligt.
Det blir svårt att hävda varför en stöld som är brottslig inte skulle legitimeras av att stölden korrigerar tidigare stöld, tex. (för att anknyta till rättvis fördelning) Och i än mer allvarliga fall varför inte mord skulle kunna rättfärdigas med att det är det enda som besätter agenten i sin egen frihet.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Re: Det "perfekta" fängelset?
Tractatus skrev:Hur bör en vardag för en inlåst se ut?
Hur skulle det optimala fängelset, enligt Dig, se ut.
Det bör vara ett helvete! Jag vill ha hämd!
4 kvadratmeter betongväggar utan fönster samt bröd, vatten och en massa introspektion.
J R Auk skrev:Vi måste först bestämma vad vi inte accepterar, varför vi inte accepterar det, och vad vi ämnar göra med det vi inte accepterar.
... och dessa riktlinjer och direktiv bör vara under ständig omförhandling och modifikation beroende på vad den nuvarande samhällsmodellen, kulturen, sunt förnuft och övriga omständigheter kräver.
Förlorar den som bryter det oacceptabla sitt människovärde eller inkluderas den som bryter fortfarande av människovärdet.
Människo-"värde" eller inte är irrelevant. Det är en moralfilosofisk sofism som aldrig kan lösas. Dysfunktionalitet skall bestraffas och om möjligt korrigeras. Lagtexten avgör vad som är dysfunktionellt och asocialt beteende.
Är den som bryter enskilt ansvarig eller är det ett kollektivt ansvar att en bryter ansvaret?
Det är alltid den enskilde. Allt annat är ett försök att unslippa sitt ansvar. Enda sättet att slippa undan är om man inte är psykiskt tillräknelig (dvs inte är herre över sina handlingar). Begår man överträdelser i annat fall är man en slapp, odisciplinerad tölp som skall bestraffas för sina överträdelser.
Själv anser jag att den perfekta behandlingen av brott är att tillgodose dom fysiska behoven, så att det inte uppstår förutsättningar av nöd som får agenten att bryta.
Det finns ytterst få kriminella i Sverige i dag som begår brott på grund av nöd (dvs att man stjäl för att man svälter). I Sverige begår barnsligt narcissistiska idioter brott för att finansiera sin lyxkonsumtion. Eller att man är för lat för att arbeta. Så simpelt och banalt är det faktiskt. Det behövs inga komplicerade sociologiska analyser eller förklaringsmodeller som fråntar dessa avskum ansvaret för deras handlingar.
Satt en gång på en fest och lyssnade till en yrkeskriminell som lade ut texten om hans inbrott inte hade några offer. Familjerna vars villor han gjorde inbrott i var ju "försäkrade". Detta värdelösa kräk förtjänar inte att leva.
Samt behandla dom psykiska förutsättningar som innehas
Även om du haft en extremt tuff uppväxt eller whatever så har du ändå ett val. Det är väldigt mycket tuffare för dig att då gå den "rätta vägen", men så är livet inte lika för alla. Vi har alla olika förutsättningar, och det är bra.
...bör då dömas till frihetsberövande med en "vårdande" funktion
Hela synen på brott och straff är totalt förvrängd i Sverige. Den kriminelle ställs i centrum och skall pysslas om och "vårdas". Ingen hänsys tas överhuvudtaget till brottsoffer, anhöriga och samhället i stort (som skall skyddas från brottslingar). Återfallsbrottslingar är defekta, livsovärdiga halvmänniskor som på grund av testosteronöverskott, destruktivt beroende av fara och spänning samt bristande impulskontroll förstör livet för andra i sin jakt på snabba pengar och kickar. De är en sjukdom i samhällskroppen.
Sen har vi alltid brott som begås i "stundens hetta", dessa situationer är inte i sig något som bör dömas, då agenten själv inser sitt fel och inte söker upprepa beteendet.
Återigen ser du bara till brottslingen. Straff skall ALLTID utdömas för brott. Välmenande naiva människor har så svårt att förstå att hämnd är den primära påföljd som bör tilldeals alla brottslingar som vid sunda vätskor begått brott fast de kunde avstått. Vård, återanpassning är sekundärt. All denna falska och korkade välvilja mördar långsamt drömmen om det civila samhället. Det är dags att människor börjar förtjäna sin rätt att existera i samhället istället för att ursäktas för sin ynkedom och slapphet.
-
Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
funkyzeit skrev:Återigen ser du bara till brottslingen. Straff skall ALLTID utdömas för brott. Välmenande naiva människor har så svårt att förstå att hämnd är den primära påföljd som bör tilldeals alla brottslingar som vid sunda vätskor begått brott fast de kunde avstått. Vård, återanpassning är sekundärt. All denna falska och korkade välvilja mördar långsamt drömmen om det civila samhället. Det är dags att människor börjar förtjäna sin rätt att existera i samhället istället för att ursäktas för sin ynkedom och slapphet.
Ok jag ser att du tror på den gudomliga ordningen och balansen, vågen som väger över till ena sidan ska balanseras till den andra.
Varför sitter du med dessa aggressioner. I min värld får inte sånna som du heller plats, hur löser vi det?
Vad har du gjort för att förtjänat din rätt att existera i samhället?
Stött kapitalet? Kanske parasiterat på mindre bemedlade i tankeverksamhet genom pamfletter om mod och stordåd?
Vad är din definition av brott?
Någon som kör sin gravida fru till sjukhuset och kör övre ett barn? Brottsligt? Någon som intar illegala substanser för att uppleva något sakralt och meningsgivande? Brott?
Den hemlöse som riskerar att frysa till döds, inte i kraft att ta sig till härbärge, som krossar en ruta för att komma i besittning av det som räddar. Brott?
Att skriva förtäckt fascistisk propagerande. Brott?
Den som slår den som slog. Brott?
Kom nu med fina argument om varför hämnden är så viktig, dock håller jag det inte för troligt.
Civilisation byggs på innehavda attityder inte kuvande i fruktan. Finns styrkan hos dig själv så kanske du kan förlåta din svage fan.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Utredning.
Varför skulle det inte vara brottsligt? Det är ren idioti att köra över någon. I synnerhet pga vårdslöshet i trafik. Mamma kan föda hemma. Ingen dör.
Saker måste ses ur ett perspektiv som helgar kollektivet. Människan är ofta inte rationell. En substans är illegal, förmodligen av den enkla anledningen att för 99 av 100 som knarkar innebär intaget av illegala substanser långsiktigt ytterst negativa konsekvenser. Kristiania i Danmark är ett vackert exempel. Ett förbud mot droger är därför på sin plats. Individen måste helt enkelt ibland underställa sig det som är bäst för kollektivet.
I en perfekt värld beror det på den "primära" orsaken till handlingen. Är han hemlös pga han varit ett supande svin i ett samhälle där alla dörrar för gemene man är öppna för ett drägligt liv bör han straffas. Om den hemlöse å andra sidan är en limsniffande 11-åring i Bukarest så skall han givetvis inte straffas.
Ja - är det inte uppenbart? Man skriver inte fascistisk propaganda för skojs skull. Man har en avsikt. Gör man det för skojs skull bör man klassas som störd och tas in på mentalsjukhus.
För diffust exempel. Vet inte.
Någon som kör sin gravida fru till sjukhuset och kör övre ett barn? Brottsligt?
Varför skulle det inte vara brottsligt? Det är ren idioti att köra över någon. I synnerhet pga vårdslöshet i trafik. Mamma kan föda hemma. Ingen dör.
Någon som intar illegala substanser för att uppleva något
sakralt och meningsgivande? Brott?
Saker måste ses ur ett perspektiv som helgar kollektivet. Människan är ofta inte rationell. En substans är illegal, förmodligen av den enkla anledningen att för 99 av 100 som knarkar innebär intaget av illegala substanser långsiktigt ytterst negativa konsekvenser. Kristiania i Danmark är ett vackert exempel. Ett förbud mot droger är därför på sin plats. Individen måste helt enkelt ibland underställa sig det som är bäst för kollektivet.
Den hemlöse som riskerar att frysa till döds, inte i kraft att ta sig till härbärge, som krossar en ruta för att komma i besittning av det som räddar. Brott?
I en perfekt värld beror det på den "primära" orsaken till handlingen. Är han hemlös pga han varit ett supande svin i ett samhälle där alla dörrar för gemene man är öppna för ett drägligt liv bör han straffas. Om den hemlöse å andra sidan är en limsniffande 11-åring i Bukarest så skall han givetvis inte straffas.
Att skriva förtäckt fascistisk propagerande. Brott?
Ja - är det inte uppenbart? Man skriver inte fascistisk propaganda för skojs skull. Man har en avsikt. Gör man det för skojs skull bör man klassas som störd och tas in på mentalsjukhus.
Den som slår den som slog. Brott?
För diffust exempel. Vet inte.
Om brottslingen inte på nåt sätt förtjänar att straffas, kan man då verkligen rättfärdiga att man spärrar in folk för att minska risken för återfall (prevention) eller avskräckning. Mänskor som varit utsatta för sexuellt våld som barn är (eller låt oss anta det) mer benägna att begå såna brott som vuxna, men vi skulle aldrig tillåta en lag som säger att såna mänskor bör spärras in enbart pga risken att de begår brott: de har ju inte begått nåt brott och förtjänar således inte att spärras in.
Inte heller skulle vi tillåta en lag som skulle säga att om man begår ett brott och lämnar landet, så ska ens släktingar fängslas, fastän en sån lag säkert skulle vara väldigt avskräckande. Anledningen är att släktingarna inte förtjänar att spärras in.
Idéer om hämnd och om att man förtjänar att straffas genomsyrar det allmänna rättsmedvetandet. Mänskor har bara inte gjort sina egna bevekelsegrunder klara för sig.
http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_13519385.asp
Inte heller skulle vi tillåta en lag som skulle säga att om man begår ett brott och lämnar landet, så ska ens släktingar fängslas, fastän en sån lag säkert skulle vara väldigt avskräckande. Anledningen är att släktingarna inte förtjänar att spärras in.
Idéer om hämnd och om att man förtjänar att straffas genomsyrar det allmänna rättsmedvetandet. Mänskor har bara inte gjort sina egna bevekelsegrunder klara för sig.
http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_13519385.asp
Tractatus skrev:Utredning.Någon som kör sin gravida fru till sjukhuset och kör övre ett barn? Brottsligt?
Varför skulle det inte vara brottsligt? Det är ren idioti att köra över någon. I synnerhet pga vårdslöshet i trafik. Mamma kan föda hemma. Ingen dör.
Så det kan aldrig förekomma situationella faktorer som fråntar individen ansvar. Någon jagar dig för att ta ditt liv och du springer mot rött över gatan, brottsligt och du bör bötfällas? Du drabbas av en sjukdom medans du arbetar som chaufför, du hade inga symptom innan och ingen känsla av att något var fel. Plötsligt kan du inte styra och krockar med dödlig utgång för den du krockar med. Brottsligt och du skall straffas.
Tractatus skrev:Någon som intar illegala substanser för att uppleva något
sakralt och meningsgivande? Brott?
Saker måste ses ur ett perspektiv som helgar kollektivet. Människan är ofta inte rationell. En substans är illegal, förmodligen av den enkla anledningen att för 99 av 100 som knarkar innebär intaget av illegala substanser långsiktigt ytterst negativa konsekvenser. Kristiania i Danmark är ett vackert exempel. Ett förbud mot droger är därför på sin plats. Individen måste helt enkelt ibland underställa sig det som är bäst för kollektivet.
Låt oss då tåga till dom ickeinvesterande besuttna och ta från dom de medel som skulle kunna komma till bättre användning.
Tackar för förslaget och jag ställer gärna upp.
Tractatus skrev:Den hemlöse som riskerar att frysa till döds, inte i kraft att ta sig till härbärge, som krossar en ruta för att komma i besittning av det som räddar. Brott?
I en perfekt värld beror det på den "primära" orsaken till handlingen. Är han hemlös pga han varit ett supande svin i ett samhälle där alla dörrar för gemene man är öppna för ett drägligt liv bör han straffas. Om den hemlöse å andra sidan är en limsniffande 11-åring i Bukarest så skall han givetvis inte straffas.
Men en limsniffande 11-åring som beter sig som ett svin då?
Eller en försupen mentalt handikappad som jämställs med en 11-åring?
Eller varför inte, någon som föddes på sprit sen 10 årsålder av sina föräldrar som dog tidigt i hans liv och inte gav vare sig ett utvecklat språk, pengar, tilltro till samhället eller annan släkt i arv.
Vem är brottslig och vem är det inte?
Skall Tractatus den upphöjde sitta och bedömma i varje enskilt fall eller ska dessa lama lagväktare som distanserats från samhället genom sitt dubbla värde, lön, göra det? Nej du gå till rätten och undersök vad du finner däri och jag tror nog inte du kommer vilja lämna bedömningar som sådana du talar om i deras händer.
Minns den dömde domaren som blev lämpligare att döma brottslingar nu när han själv var brottsling. Alla lika alla olika annamades i fel sammanhang antar jag.
Tractatus skrev:Att skriva förtäckt fascistisk propagerande. Brott?
Ja - är det inte uppenbart? Man skriver inte fascistisk propaganda för skojs skull. Man har en avsikt. Gör man det för skojs skull bör man klassas som störd och tas in på mentalsjukhus.
Så då bör ni straffas, fascism, fasces, spöknippena hagla, liktorerna våra gator vandra. Straff och polisväsen på bekostnad av frihet. Dina ord ekar; "Ett förbud mot droger är därför på sin plats. Individen måste helt enkelt ibland underställa sig det som är bäst för kollektivet."
Och för att inte tala om Funkysheize. Fast det e klart ni skriver ju inte förtäckt.
Låt mig omformulera mitt sista exempel för att avrunda.
Den som slår någon som har slagit dom. Brottsligt?
Den som slagit skall straffas, men ingen får slå någon annan. Paradoxalt.
Samhället skall tillgodose utmätandet av hämnden så att dom svaga också har en chans att slå tillbaks? Det är inte för att skydda dom svaga vi går samman i detta samhälle eller?
Oj oj oj jag blir snurrig av alla konstiga resonemang.
The meek shall inheirit the earth.
Så kom vi ner till det banala, regler är till för att följas, och jag skrattar i mjugg medveten om hur min motsatta ställning till detta gagnar mig än.
Folk frågar sig hur tyskarna kunde gasa judarna. Regler är till för att följas. Det var på tapeten då snart kanske igen, fattiga, gamla, sjuka, arga, våldsammma, fredliga. Vilka passar inte in, vilka ska vi offra till samhällsgudens blodtörstiga käftar?
Nej tack jag stannar nog hellre utanför samhällets hägn med moralen i behåll. Leve laglösheten!
Ps. Jag trodde det skulle gå att argumentera om detta med straff, men det verkar inte som det, trots alla provokationer. Jag får beklaga dom och ursäkta mig för det. Ds.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Det finns ytterst få kriminella i Sverige i dag som begår brott på grund av nöd (dvs att man stjäl för att man svälter). I Sverige begår barnsligt narcissistiska idioter brott för att finansiera sin lyxkonsumtion. Eller att man är för lat för att arbeta. Så simpelt och banalt är det faktiskt. Det behövs inga komplicerade sociologiska analyser eller förklaringsmodeller som fråntar dessa avskum ansvaret för deras handlingar.
Satt en gång på en fest och lyssnade till en yrkeskriminell som lade ut texten om hans inbrott inte hade några offer. Familjerna vars villor han gjorde inbrott i var ju "försäkrade". Detta värdelösa kräk förtjänar inte att leva.
Vem ska låsa in Regeringen då ?
Kan man inte ha en bestraffining som gäller alla , istället för att bara de som inte är tillräckling "socialt anpassande" ska straffas för sina brott ?
Man blir uppfostrad till moralen att man inte ska begå brott eller skada sig själv eller någon annan på något sätt , Och i nästa andetag hör man i media att de som uppfostrar begår brott på löpande band där andra människor blir lidande.
det är inte konstigt att samhället är skeEeEevt.
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 13 och 0 gäster