Härom veckan var jag involverad in psykologisk undersökning - genom vilken vi skulle tundersöka om det finns en tendens, låt säga, bland journalister att diskriminera mot människor av inte det "typiska" svenska utseendet.
Undersökningen gick i stora drag ut på att fritt associera till diverse bilder på vilka det, exempelvis, figurerarade invandrare.
Låt oss ponera att vi har en bild, som visar, polis föra bort en yngre kille.
Genom att enbart se på bilden, går det inte att säkert konstatera var det inträffar, men av personerna att tyda(utstyrseln, utseendet), ser det ut att vara ett asiatiskt land, dvs Kina, japan, Vitnam eller exempelvis Korea.
I sin fria association berättar en person att "detta händer i en diktatur, skulle kunna vara Burma, där demonstranter förs bort av aggressiva poliser"
Jag personligen skulle vilja hävda att det är ett rationellt antangande byggt på kunskap och förförståelse och INTE diskriminering, samtidigt som många runt om mig, tolkade det som diskriminering. Vad anser ni?
När blir "diskriminering" diskriminering?
Moderator: Moderatorgruppen
Det vanligaste sättet att använda begreppet "diskriminering" är väl ändå i samband med åtgärder av olika slag? Diskriminerande handlingar kan bero på fördomar vilka i sin tur kan ha uppkommit genom erfarenhet.
Minns inte vem det var som sade att vi måste ha fördomar annars skulle vi inte förstå något alls. Vi har föreställningar om sådant vi möter innan vi egentligen vet hur det är i det enskilda fallet.
Det låter som en konstig bild, den du berättar om, för att få reda på fördomar. Det finns nån klassisk bild man brukar visa som verkar mer vettig. Tror det är en scen från en tunnelbana. En av personerna är svart. Som jag minns det var det en neutral bild men sen skulle man säga vem som var vem utifrån en bildtext som handlade om att någon blivit rånad.
Det finns en gåta med en kirurg som tar emot sin son men kirurgen är inte pappa till sin son. Man brukar inte komma på att kirurgen är mamma.
Ibland är dessa förutfattade meningar baserade på verklig sannolikhet - dvs hur det är i de allra flesta fall (det finns kanske inte så många kvinnliga kirurger) och ibland är de uttryck för en kulturell konvention som inte har med verkligheten att göra, men även om de är rimliga i förhållande till hur det är för det mesta är ju varje enskilt fall ändå inget medelvärde utan unikt och kan vara precis hursomhelst.
Visst visar den här sortens gåtor och bildassociationer något. Steget från förutfattade meningar till diskriminerande handlingar är väl det som vore riktigt intressant att förstå eftersom vi knappast kan undgå att ha förutfattade meningar.
Minns inte vem det var som sade att vi måste ha fördomar annars skulle vi inte förstå något alls. Vi har föreställningar om sådant vi möter innan vi egentligen vet hur det är i det enskilda fallet.
Det låter som en konstig bild, den du berättar om, för att få reda på fördomar. Det finns nån klassisk bild man brukar visa som verkar mer vettig. Tror det är en scen från en tunnelbana. En av personerna är svart. Som jag minns det var det en neutral bild men sen skulle man säga vem som var vem utifrån en bildtext som handlade om att någon blivit rånad.
Det finns en gåta med en kirurg som tar emot sin son men kirurgen är inte pappa till sin son. Man brukar inte komma på att kirurgen är mamma.
Ibland är dessa förutfattade meningar baserade på verklig sannolikhet - dvs hur det är i de allra flesta fall (det finns kanske inte så många kvinnliga kirurger) och ibland är de uttryck för en kulturell konvention som inte har med verkligheten att göra, men även om de är rimliga i förhållande till hur det är för det mesta är ju varje enskilt fall ändå inget medelvärde utan unikt och kan vara precis hursomhelst.
Visst visar den här sortens gåtor och bildassociationer något. Steget från förutfattade meningar till diskriminerande handlingar är väl det som vore riktigt intressant att förstå eftersom vi knappast kan undgå att ha förutfattade meningar.
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 5 och 0 gäster