Sanningen

[Sceptisk]

Många tror att lögnen är roten till allt ont. Många tror att lögnen ligger bakom all brottslighet, omoral och förtryck. Många tror att liksom det står skrivet i NT att "Sanningen skall göra er fria". Låt mig säga att det är en misstagen fördom. "Vad är sanningen" frågade Pontius Pilate, men tyvärr så har frågan om vad sanningen är inte blivit tillräckligt undersökt.

Lögnen har fått utstå mycket fördömelse under årens lopp, men sanningen för sig själv förtjänar verkligen inte särskilt mycket smicker heller. Sanningen är avslöjande, åtminstone ibland. Precis som sina kusinuttryck "frihet, jämlikhet och rättvisa" så är sanningen för sig själv helt i avsaknad av substans. De är negationer, saknad av något och denna saknad har omvandlats till affirmationer i positiv bemärkelse. Man har därför förväxlat orsak med verkan och sätter verkan före orsaken. Detta innebär att implikationen av dessa negativa uttryck leder till döden, och integrerandet av dessa begrepp i ett filosofiskt system leder till dödsdrift. Låt mig demonstrera hur dessa begrepp kan föra människorna vilse och i slutändan mot sjukdom, svaghet, apati och död.

Frihet saknar substans eftersom den är avsaknad av förtryck, avsaknad av bundenhet och avsaknad av beroende. Men allting befinner sig i något slags beroendeförhållande för att kunna leva, därför så är absolut frihet detsamma som isolation, exil, förkrossande, utsvältande, död.

Jämlikhet saknar substans eftersom den är i avsaknad av skillnader, men allting som finns har skillnader och måste ha dessa skillnader, inte minst i människans andlighet och jämlikhetens implikation att inget nytt och annorlunda och spännande får uppstå eller förekomma. Implikationen av destination jämlikhet är total uttråkning, utmattning, konstnärligt och intellektuellt förtryck. Byråkratisk jämlihet gör pappersmassa av alla känsliga, konstnärliga och intellektuella uttryck. Jämlikhet kväver alla individuella och kollektiva strävanden. Den kväver spontanitet, innovation, integritet, kyskhet och dygd. Därför leder jämlikhet till människans kollektiva förfall och i slutändan finns bara självmordet kvar som en sista desperat åtgärd för att uppnå åtminstone något uns av självständighet.  

Rättvisa saknar substans eftersom den är i avsaknad av förtryck, lögn, okunnighet och imperfektioner men också skillnader, glädje, spontanitet, givmildhet, förlåtelse, förståelse, nåd och kärlek. Människan är och har aldrig varit en komplett varelse, hon har aldrig haft absolut kunskap eller varit absolut perfekt. Människan är och har aldrig varit absolut någonting. Därför så leder rättvisan människorna in i anklageri, strid, hämd, krig och död.

Sanningen är också ett av dessa substanslösa ord som bygger på "verkan före orsak". Sanningen är avsaknad av lögn, och som jag skrivit förut så är en av lögnens karaktäristika att vilja dölja. Därför är sanningen avslöjande. Men den är också skamlös, komprometterande, obscen, trivial och ytlig. Den har ingen heder, ingen uppfattning om moral, den är känslolös, iskall, fruktansvärd, oförsonlig, oförlåtande, mordisk, hatisk. Den har ingen uppfattning om vad som är propert, vad som är respekterande, vad som är klokt, känsligt eller förnuftigt. Den är kastrerande och totalitär. Den är en dålig vän, en opålitlig allierad (eftersom människan inte känner hela sanningen kan den snabbt vända sig emot och bli till den värsta fiende och förtryckare), den är en fruktansvärd mästare - men ett användbart vapen; och borde därför ses och behandlas som ett sådant. Att låta sig ledas av enbart sanningen gör livet ytligt, trivialt och i slutändan meningslöst, grymt, fattigt. Relationer blir opålitliga och konflikter uppstår var sanningen än slår sig fram och försöker ta ledarskapet ifrån dygden, blygheten, ödmjukheten och nåden. Det kan nog inte finnas något mer fruktansvärt än idén om den absoluta sanningen. All ondska härrör från någon slags sanning. Kulan och kedjan är mer sann än ack så många förolämpningar. Sanningen om ett atomvapens hetta är mer sann och därför mer fruktansvärd än någon lögn. Lögnen kan inte döda eftersom den inte är ute efter att döda. Bara sanningen kan förgifta, förstöra, förgöra och döda. Sanningen är därför den första och sista mördaren.