Vad göra istället för lagar

[förstår mig själv]

Ja det handlar om att förstå. Förstår man behöver man inte lagar. Vad händer tex med hundarna. De får koppel främst för att människor är rädd. Därför kommer människor bli ännu mer rädda i flera generationer för de kommer inte att lära känns hundarna. Istället för lagar ska man bora sin hundfobi. Förstå hur en glad hund ser ut och hur en arg hund ser ut. En glad hund kan inte göra någon något illa. Samma med en människa för övrigt. Det är fria hundar som är glada. Kopplade kan vara arga ibland om man närmar sig fel. JA på samma sätt gäller det kriminelle. Förstå dem och gå ut fritt så kan inget hända lagar behövs inte och man förstår att allt blir värre tillslut med lagar.

[Pilatus]

JA på samma sätt gäller det kriminelle. Förstå dem och gå ut fritt så kan inget hända lagar behövs inte och man förstår att allt blir värre tillslut med lagar.

Vad är det du vill att vi skall förstå? Anser du verkligen att det du skriver ovan, grundar sig på människors erfarenhet av kriminella?

[Antimonetarist]

Det verkar som att du, "förstår mig själv", anser att alla brott begås på grund av missförstånd eller att den kriminelle känner sig förtryckt. Det tror inte jag är fallet. De allra flesta brott begås enligt mig på grund av fattigdom, direkt eller indirekt.

[Sceptisk]

Jag känner mig lite skyldig att ge en respons på denna fråga eftersom jag själv skrev ett inlägg om hur "domarprincipen" producerar ett ofta förutsägbart mönster i människors beteende. Detta för att alla accepterar inte en auktoritet bara för att han säger att han är det. Vissa accepterar auktoriteter utan att ifrågasätta det, andra ifrågasätter och har andra idéer. En påtvingad ordning skapar alltid sådana mönster av de som lyder och de rebelliska. Men att man blir rebellisk behöver inte bero på lagar eller auktoriteten utan beror ju på att man inte känner sig förstådd, sedd, respekterad, osv. I "domarprincipen" skrev jag om hur det i en skolklass ofta uppstår detta mönster, vissa elever lyder läraren, andra sätter sig längst bak och skränar. De som sätter sig längst bak och skränar är de som inte ser sina behov tillgodosedda och de godtar inte att de måste acceptera den ordning som de tvingats in i. Å ena sidan kan det kanske ses som ett sundhetstecken, ett tecken på personer som försöker stå upp för sin integritet. Men å andra sidan så blir detta beteende inte belönat och sällan blir det heller uppmärksammat för vad det är. Konsekvensen är ju dålig för både skolan och för rebellerna själva. Att tvinga någon att vara snäll och trevlig går inte och det är vad jag antar att JFMS menar. Jag tror JFMS menar att vi borde kunna vara sams och trevliga mot varandra utan att behöva åberopa lagar, att det inte är lagarna som gör att vi blir trevliga och snälla och ifall någon skulle börja bete sig otrevligt så kanske det beror på något annat, som till exempel att man inte känner sig hörd, sedd, förstådd eller respekterad.

Ett samhälle som använder grymma drakoniska lagar skapar människor som lever i fruktan och lydnad men som inte heller kan utvecklas. De vågar inte ifrågasätta eller tänka själva och på det viset blir samhället fattigare. Det kan verka ironiskt att vi i ett av de mest liberala samhällena i världen med de snällaste straffen att någon börjar ifrågasätta det systemet, men kanske det är ett tecken på att vissa vågar tänka nytt och se andra lösningar på våra relationer. Det kanske är ett tecken på att man kan börja se människan i sammanhanget som en sk dynamisk varelse med en djup och komplex psykologi i sina relationer. I tidigare samhällen efter Farao och framåt så sågs människan enbart som en underlydande och som inte skulle ha några egna egenskaper. Lagen försökte att ersätta människans natur, ett projekt som är omöjligt att uppnå. Men å andra sidan, människan precis som alla andra djur lystrar till makt och pondus. När det handlar om en djup konflikt så är det alltid den som har mest makt som kan ställa upp dagordningen. Maktförhållandena i våra relationer handlar också om att bygga upp en gemenskap som kan kännas som trygg. Ur evolutionärt perspektiv så är makt trygghet. Men det går inte att tvinga någon att känna trygghet. Sådant tar tid. Ett samhälle som är helt och hållet planerat för oss, ett auktoritärt styre, innebär trygghet för vissa men för andra är det ett skräckscenario.

Återigen ur evolutionärt perspektiv så är vi bättre anpassade efter ett liv i små stammar där vi utvecklas tillsammans och beteenden lärs in från barnsben. Den ultraplanerade civilisationen försöker att uppnå samma sak genom att använda sig av religion, politik och lagar. Men det är svårt för att inte säga omöjligt att sätta evolutionen ur spel bara för att man vill ha ett harmoniskt samhälle.

[förstår mig själv]

JA på samma sätt gäller det kriminelle. Förstå dem och gå ut fritt så kan inget hända lagar behövs inte och man förstår att allt blir värre tillslut med lagar.

Vad är det du vill att vi skall förstå? Anser du verkligen att det du skriver ovan, grundar sig på människors erfarenhet av kriminella?

Japp till stor del. Den kriminelle har ofta ett kroppspråk omkring sig som hindrar andra att närma sig och förstå. Detta gör att människor rör sig oförvållandes till sen kriminelle på ett sätt som båda förstår( mer eller mindre omedvetet) den kriminelle kan reagera med ARG, dvs förlora förnuftet om man närmar sig fel. Så här är det med hundar också. Jag kan gå till vilken människa jag vill utan att den blir arg. Träning ger färdighet. Tex fångvårdars kan röra sig lite bättre, psykvårdare klarar av galningen lite bättre. Min hund kan gå till alla hundar och få den glad och få den att må bättre. Det vill och blir pigg och glad när den träffar annorlunda hundar. Den förstår och får en bättre hjärna. Det premieras med massa goda känslor som ni inte ännu kan känna. Det blir ett beroende att få andra att förstå dvs få dem att må bättre.