Om att människan är psykiskt störd

[Diogenes.Kynos]

Jag har lite olika tankar om att tillexempel människor som ALLTID skjuter upp saker in i det sista är dom som har kommit så långt i hjärnans utveckling åt det sämre, att dom har blivit födda senila. Jag kan förstå när en gammal människa blir senil... Då har hjärnan åldrats, men om man födds senil så att säga. Med det menar jag att genast i unga år lägga sig till med att alltid skjuta upp saker in i det sista eller bara ha dåligt närminne. För det är när man glömmer bort påminnelsen om att göra ett arbete som man skjuter det längre fram på veckan.

Men om man föds med en hjärna som är senil... Då måste ju DEN hjärnan ligga före i tiden än andra friska människor, som inte är senila i unga år. Då kan man ju också anta att det vi börjar se nu med ungdomsvåld kanske är hjärnor ännu längre fram i tiden än vad vi förstår för vi har inte riktigt nått dit än. Tänk på alla politiker om dom skulle vara en väldigt smart hjärna in i framtiden för alla hjärnor behöver ju så klart inte bli senila. Vissa hjärnor är ju smarta och inte alls senila. Men om den hjärnan strävar mot att bli smartare så måste så snart något annat ta över för vår hjärna hade nått max kapacitet. Då är då människan började skapa saker, så som teknikprylar, Articifiell Intelligens och flygplan och bilar. Lika mycket började vi också förlita oss för mycket på denna teknik. Och vi behöver stora wikipedior på internet för att snabbt kunna hitta fakta om saker man inte längre anses behöva.

URSÄKTA TANKEHOPPET

Jag kom bara att tänka på att det svenska landet är det mest störda landet... Eller nej väldigt subjektiv sagt men för mig är den det i alla fall. Jag anser nämligen att vår isolation vi i skandinavien har haft så har vi också blivit svårare att visa våra känslor. Vad är inte ett av dom första tecken på psykisk ohälsa? Är det inte att man blir introvert, blyga och så vidare. Ett av dom första tecken är vår relation till våra föräldrar... ÄR det någon som känner Mig och oss alla på jorden som har haft en mamma alltså inget skillsmässobarn i tidig ålder, för då har man också gått ett steg vidare i försjukningsprocesson i hjärnan i hela landet. Men tar man i t ex spanien, italien där dom har en sjuk mamma dyrkan. Far finns väl med också men inte alls som mamma. Därför vår egen mamma känner oss bäst av alla på hela jorden. Men när man är svensk känner man ingen diretk vänskap till sina föräldrar vissa har säkert en jättebra relation och det trevligt. Men dom flesta föräldrar hamnar på hemmet. Jag kan inte förstå hur man inte kan känna någon som helst empati för sina föräldrar som gett sitt liv för oss. Alla ni som har barn, jag har inte men är farbror till två. Jag kan förstå hur dom känner, dom ger hela sina liv till dessa två barn. Som ni med barn här också gör. Men ni ska veta att ni uppfostrar blivande psykopater, på ett eller annat sätt. Hur kan man annars förklara att man helt och håller lämnar bort sina föräldrar på sopptippen i stort sett.

Man har blivit för bortskämd, en för NARCISSISTISK person. Man har alltså redan från födseln varit en narcissistisk hela livet, vilket är framtidens hjärna, eller jag vet nu gör ALLA det så då måste det bekräftas som nutidens eller dåtidens hjärna. Förr tog i alla fall föräldrarna förhoppningsvis hand om en, jag tänker på när jag växte upp.
Men nu verkar tonåringar bli gravida till höger och vänster, och så kallade White-Thrash familjer måste ju anses som den nästa medelklassen...

Tack dra era slutsatser själva, men ska den här kanske vara i filosofi?

[GEOrgij]

Kanske det  som kan cheer up?
P.S.: Det är bara för skoj  :lol:

[J R Auk]

Föräldrar litar på att staten tar hand om deras barn och då är det naturligt att barnen sedan litar på att staten tar han om föräldrarna.

Inte så att jag förespråkar detta att bemöta ont med ont, men jag tycker det ger en rimligare förklaring än att vi är psykiskt sjuka.

Det som är vår psykiska sjukdom om något, är att vi har vikt oss för överheten, anammat auktoriteten, som något givet utan medgivande.

[german.timofejev]

Jag tror inte att människan som art är psykisk sjuk. Vi gör på detta sättet som vi göt för att det ingår i vår kulturel arv. Vi lär oss alltså att vi ska handla på ett vist sätt vid ett visst tillfälle.

[german.timofejev]

Jag tror inte att människan som art är psykisk sjuk. Vi gör på detta sättet som vi göt för att det ingår i vår kulturel arv. Vi lär oss alltså att vi ska handla på ett vist sätt vid ett visst tillfälle.

[suchanother]

Jag tror inte att människan som art är psykisk sjuk. Vi gör på detta sättet som vi göt för att det ingår i vår kulturel arv. Vi lär oss alltså att vi ska handla på ett vist sätt vid ett visst tillfälle.

Men vad fan snackar du?

[suchanother]

Jag tror inte att människan som art är psykisk sjuk. Vi gör på detta sättet som vi göt för att det ingår i vår kulturel arv. Vi lär oss alltså att vi ska handla på ett vist sätt vid ett visst tillfälle.

Men vad fan snackar du?

[LJUSUPPLEVELSE]

Psykiskt störd ...finns egentligen inte
Det är samhällets krav ( miljöns) , som avgör om någon är psykiskt störd...
Någon som är psykiskt störd i Sverige är kanske fullt normal någon annanstans,eller i  vissa sammanhang...
Men som Einstein sade : människans dumhet är oändlig...
Vissa gränser/avgränsningar kan trots allt underlätta för (nästan) alla.

Vidare kan jag inte acceptera att alla människor är psykiskt störda så länge som det inte finns en gudomlig/genial/felfattig mall att gå efter...

mvh

[LJUSUPPLEVELSE]

Jo , vad gäller de gamlingar som inte får besök av sina barn medan de lever ...
...är min åsikt att det är en kombination av lynne , tradition , kultur , samhället , personliga problem mm , från barnens sida...
I de sydligare breddgraderna är det tom filosofiskt/religiöst rotat att ta hand om sina föräldrar...både greker och latiner har predikat om detta med familjens helighet sedan antiken...
Men det finns svenskar som tar väldigt väl hand om sina gamla föräldrar...majoriteten skulle jag tro...
...Men räcker det ?

mvh

[suchanother]

Saatanan vittu perlkele

[LJUSUPPLEVELSE]

Saatanan vittu perlkele

...om det är någon slags magi du försöker med , så har jag antidoten...

AAAAAAaaaaaeeeeeeeiiiiii....

mvh

[kxelim]

Det finns inget universellt ont eller gott, normalt eller onormalt. Dessa värden eller betraktelse vinklar beror på en rad "variabler" eller faktorer om man så vill. Till exempel, på given plats under en viss tid, under vissa omständigheter är det acceptabelt eller rentav ett påbud att DÖDA en annan människa. Det motsatta råder under "normala" omständigheter, att döda en annan är ett av de absoluta tabun i de flest om inte alla samhällen, men...under vissa omständigheter... Att man som "sydländsk" tycker att "barbarerna" uppe i norr är själviska, kyliga, blyga... utan vidare självreflektion är i mitt tycke den yttersta formen av narcissism. På motsvarande sätt har jag svårt att förstå när en del människor säger att "muslimerna" är ena förtryckande små "pervon", att religionen i fråga i sig är antimodern bla bla bla... retoriskt ordrytteri och dravel är vad det är. Inse att alla är olika, de må låta som en kliché men så är det faktiskt och detsamma gäller för de samhällen som fostrar oss. Söker man förståelse för saker och ting måste man vara öppen för ny/djupare insikt, men måste anpassa sitt tänkande till rådande omständigheter. Enkelt uttryckt, för att kunna förstå det fenomen du studerar måste du studera det utifrån neutrala premisser. Något som inte låter sig genomföras så lätt då du ständigt måste ifrågasätta dina egna värderingar. Studiet av andra samhällen än vår egen må ge oss större kunskap om det andra utifrån våra föreställningsramar, men för förståelse och för att kunna se saker och ting med de "andras" ögon krävs mycket mer. Såååå nej kompis det här samhället (det svenska) är inte psykopatiskt eller psykiskt sjuk i annat avseende, bara annorlunda . Eller om du så vill det är lika sjukt som alla andra, bara på ett annat vis.

Jäklar det här vart långt...sry