Förvärvsarbete?

Politiska ideologier, ekonomiska strategier och lagfrågor.

Moderator: Moderatorgruppen

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Förvärvsarbete?

Inläggav freddemalte » 27 feb 2011 23:46

Hej

Under de senaste 10 åren (och säkert även, från och till, tidigare än så) har det varit ett väldigt fokus på arbete och arbetslöshet!

Fråga: Är det verkligen viktigt att alla förvärvsarbetar?

I vissa diskussioner och intervjuer hör man inte allt för sällan frasen; "alla vill ha ett arbete!", men stämmer verkligen det?

Berätta vad du tycker och tänker kring förvärvsarbete, dels för egen del, dvs hur du ser på förvärvsarbete och om det är något du anser vara viktigt i ditt liv, dels allmän och på samhällsnivå - vad har du för tankar om det?

Förvärvsarbetar du för att leva, eller lever du för att förvärvsarbeta?

Vänligen

Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."

För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.

Marko
Avstängd
Inlägg: 5407
Blev medlem: 13 jan 2011 01:47

Re: Förvärvsarbete?

Inläggav Marko » 28 feb 2011 03:06

freddemalte skrev:Hej

Under de senaste 10 åren (och säkert även, från och till, tidigare än så) har det varit ett väldigt fokus på arbete och arbetslöshet!

Fråga: Är det verkligen viktigt att alla förvärvsarbetar?

I vissa diskussioner och intervjuer hör man inte allt för sällan frasen; "alla vill ha ett arbete!", men stämmer verkligen det?

Berätta vad du tycker och tänker kring förvärvsarbete, dels för egen del, dvs hur du ser på förvärvsarbete och om det är något du anser vara viktigt i ditt liv, dels allmän och på samhällsnivå - vad har du för tankar om det?

Förvärvsarbetar du för att leva, eller lever du för att förvärvsarbeta?

Vänligen

Fredrik


Jag ska inte svara generellt, jag ska säga vad jag tycker om att vara arbetslös.
Det är viktigt att ha ett jobb, en sysselsättning är inte ett jobb, det är vuxen dagis.
Utan jobb blir jag stressad, deppig, livet har ingen mening, socialt katastrof, ensamhet, olust är vad jag känner,
ett jobb är ett socialt ansvarstagande där vi tillsammans bygger ett samhälle, tiden är inte viktig i hur mycket man jobbar.
1h/ månad eller 6h/dag spelar ingen roll för känslan av att vara med i ett samhälle, och kontinuiteten är viktig.
Jag förlorar  10poäng livskvalitet för varje dag som går. vid -12000p så känns det hopplöst tråkigt.
vi hade typ 5 lediga jobb mot 10 000 arbetslösa i vår kommun sist jag kollade...

Användarvisningsbild
Zokrates
Inlägg: 9937
Blev medlem: 14 maj 2007 02:27

Inläggav Zokrates » 28 feb 2011 03:10

Oj, då måste jag ha det väldigt tråkigt med mina enligt ditt uträkningssystem -21900 poäng! :wink:

Marko
Avstängd
Inlägg: 5407
Blev medlem: 13 jan 2011 01:47

Inläggav Marko » 28 feb 2011 03:12

Zokrates skrev:Oj, då måste jag ha det väldigt tråkigt med mina enligt ditt uträkningssystem -21900 poäng! :wink:


hoppas dessa -21900 poäng motsvarar 45000 lyckopoäng där du trivs med din situation : )

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Re: Förvärvsarbete?

Inläggav freddemalte » 28 feb 2011 08:47

Marko skrev:
freddemalte skrev:Hej

Under de senaste 10 åren (och säkert även, från och till, tidigare än så) har det varit ett väldigt fokus på arbete och arbetslöshet!

Fråga: Är det verkligen viktigt att alla förvärvsarbetar?

I vissa diskussioner och intervjuer hör man inte allt för sällan frasen; "alla vill ha ett arbete!", men stämmer verkligen det?

Berätta vad du tycker och tänker kring förvärvsarbete, dels för egen del, dvs hur du ser på förvärvsarbete och om det är något du anser vara viktigt i ditt liv, dels allmän och på samhällsnivå - vad har du för tankar om det?

Förvärvsarbetar du för att leva, eller lever du för att förvärvsarbeta?

Vänligen

Fredrik


Jag ska inte svara generellt, jag ska säga vad jag tycker om att vara arbetslös.
Det är viktigt att ha ett jobb, en sysselsättning är inte ett jobb, det är vuxen dagis.
Utan jobb blir jag stressad, deppig, livet har ingen mening, socialt katastrof, ensamhet, olust är vad jag känner,
ett jobb är ett socialt ansvarstagande där vi tillsammans bygger ett samhälle, tiden är inte viktig i hur mycket man jobbar.
1h/ månad eller 6h/dag spelar ingen roll för känslan av att vara med i ett samhälle, och kontinuiteten är viktig.
Jag förlorar  10poäng livskvalitet för varje dag som går. vid -12000p så känns det hopplöst tråkigt.
vi hade typ 5 lediga jobb mot 10 000 arbetslösa i vår kommun sist jag kollade...
Hej Marko
Tack för ett intressant svar! Några följdfrågor:

1. Menar du allvar när du skriver att ditt liv får sin mening genom förvärvsarbete? Ska jag alltså tolka det som att det är förvärvsarbetet som ger dig en anledning att leva?

2. Är ditt sociala umgänge helt kopplat till ditt förvärvsarbete?

3. Kan du inte bidra till samhället utan att förvärvsarbeta?

4. Gäller de ovan nämnda påståendena för förvärvsarbete generellt, eller finns det vissa arbeten som du skulle skippa oavsett? (jag talar då om arbeten som existerar lagligt i Sverige).

5. Skulle du fortsätta att förvärvsarbeta om du (av någon anledning) blev ekonomisk oberoende?

Vänligen

Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."

För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.

Marko
Avstängd
Inlägg: 5407
Blev medlem: 13 jan 2011 01:47

Inläggav Marko » 28 feb 2011 15:23

1. Menar du allvar när du skriver att ditt liv får sin mening genom förvärvsarbete? Ska jag alltså tolka det som att det är förvärvsarbetet som ger dig en anledning att leva?

2. Är ditt sociala umgänge helt kopplat till ditt förvärvsarbete?

3. Kan du inte bidra till samhället utan att förvärvsarbeta?

4. Gäller de ovan nämnda påståendena för förvärvsarbete generellt, eller finns det vissa arbeten som du skulle skippa oavsett? (jag talar då om arbeten som existerar lagligt i Sverige).

5. Skulle du fortsätta att förvärvsarbeta om du (av någon anledning) blev ekonomisk oberoende?


1 Jag menar att det är en av mitt livs viktigare delar, Det jobbet ger är inte enbart pengar,den ger hundratals saker,
det jag menade med att man förlorar 10 poäng för var dag var från detta,  jag förlorar så mycket på att inte jobba, sammanfattningsvis kan man använda ordet livskvalitet. Arbetet är som jag beskriver ett socialt ansvarstagande, vilken typ av jobb spelar ingen roll. När jag blev arbetslös första gången började jag leta extrajobb på restauranger, det blev att jag diskade i 6 år, sen städade jag i runt 5 år och sprang runt mellan olika delar på hotellet som vaktmästeri mm.
Jag jobbade med data i 4a år, arbetet var det viktiga, inte status eller lönen i sig. samhörighet, mening, kaffepauser, träffa nya människor, kontinuerligt underhålla och göra det bättre för andra som mig själv...


2 Det finns olika typer av sociala umgängen, dom finns i olika kontexts, jag har ett fåtal vänner och mina barn,
dom ger mig väldigt mycket, men är inget som samhället konkret uppskattar eller bryr sig om. I ett arbete träffar man många nya personer, speciellt inom service sektorn. Man får reda på personers liv och uppfattningar, man får kunskap, Arbetet jag ger dom gör det möjligt för dessa att vistas i den miljö där jag var del och gav service,
datorer är en miljö som allt annat.

3 Jag bidrar till samhället utan förvärvsarbete, men vi lever i en ekonomi samtidigt.
att jag är en belastning när jag mycket väl kan och vill bidra, det finns olika typer av människor, jag är en arbetare,

4 jag skippar många olika jobb då jag är en riskfaktor mer än bidrar, jag kan inte jobba med allt som tex bli en lärare i logik på högskola ; ), jag skulle nog mest tacka nej till jobb som jag är rädd för att inte klara av, inte på grund av orsaker som att inte vilja.

5 ja, utan tvekan.


arbete är inte ett tvång, det är frivilligt, men att förhindras att jobba av olika anledningar är inget jag ser som positivt för ett samhälle. Det existerar olika meningar och jobbet är en del. Att kompetens tas till vara och inte utnyttjas effektivt är inte bra för ett samhälle.

Har jag nu lite tur med omständigheter och min egen rädsla att fara iväg, så hoppas jag på ett jobb utomlands just nu.
Vi får se, det finns nackdelar jag överväger just nu som svart arbetskraft mm. men helt klart intressant för en kropp som min som behöver lite fysisk motgång och mental belastning.

vad tycker du själv om situationen ?

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Inläggav freddemalte » 28 feb 2011 15:43

Hej Marko

Tack för förtydligandet! Då vet jag hur du ser på det hela. Intressanta och givande infallsvinklar väl värda att fundera på!

Följdfråga:

Hur ser du på de förslag som har varit upp i olika sammanhang så som sabbatsår, 6-timmars arbetsdag etc, dvs lagstiftning om möjlighet till arbetstidsförkortning utan minskad ersättning . . . . eller tycker du att den arbetstid som gäller nu (40-timmarsvecka och 5 veckors semester/år) är ok?

Vänligen

Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."

För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.

Marko
Avstängd
Inlägg: 5407
Blev medlem: 13 jan 2011 01:47

Inläggav Marko » 28 feb 2011 15:50

Hur ser du på de förslag som har varit upp i olika sammanhang så som sabbatsår, 6-timmars arbetsdag etc, dvs lagstiftning om möjlighet till arbetstidsförkortning utan minskad ersättning . . . . eller tycker du att den arbetstid som gäller nu (40-timmarsvecka och 5 veckors semester/år) är ok?


Arbetstiden är inte det primära, och det är en sanning med modifikation att man jobbar 40h/vecka,
Det blir en massa övertid med, vissa tar all övertid som lagligen kan fås och även lite mer.

jag tycker att arbete ska fördelas, kan man ge folk 8h/vecka så är det bra, denna tid kan bli ekonomisk belastning för företaget, men kanske ger goda sociala hällsokonsekvenser för samhället.
40h är för mycket för vissa individer, tex barnfamiljer skulle behöva mindre arbetstid och mer tid med familjen i kanske 10 års tid.. men senare kan det ju tänkas att många personer vill jobba mer igen. Jag skulle ha gjort det iaf.

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Inläggav freddemalte » 28 feb 2011 16:07

Marko skrev:
Hur ser du på de förslag som har varit upp i olika sammanhang så som sabbatsår, 6-timmars arbetsdag etc, dvs lagstiftning om möjlighet till arbetstidsförkortning utan minskad ersättning . . . . eller tycker du att den arbetstid som gäller nu (40-timmarsvecka och 5 veckors semester/år) är ok?


Arbetstiden är inte det primära, och det är en sanning med modifikation att man jobbar 40h/vecka,
Det blir en massa övertid med, vissa tar all övertid som lagligen kan fås och även lite mer.

jag tycker att arbete ska fördelas, kan man ge folk 8h/vecka så är det bra, denna tid kan bli ekonomisk belastning för företaget, men kanske ger goda sociala hällsokonsekvenser för samhället.
40h är för mycket för vissa individer, tex barnfamiljer skulle behöva mindre arbetstid och mer tid med familjen i kanske 10 års tid.. men senare kan det ju tänkas att många personer vill jobba mer igen. Jag skulle ha gjort det iaf.
Hej Marko

Ok, spännande! Tack så mycket för dina genomtänkta svar!

Vänligen

Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."

För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.

Justin Case
Inlägg: 3552
Blev medlem: 31 mar 2007 17:46

Inläggav Justin Case » 01 mar 2011 18:31

Att "man behöver ett arbete" och att problemet för arbetslösa skulle vara att "de inte får arbete" är för mig ett helt upp-och-nedvänt sätt att se på arbete. Om man är "arbetslös" och om det mot förmodan verkligen är så att man inte kan komma på något annat att göra med sin tid som skulle ge en minst lika mycket livskvalitet som just den sortens sysselsättningar som kallas "förvärvsarbete" skulle ge en (och som de flesta, vad jag vet, brukar tycka är så tråkiga eller krävande eller på annat sätt obehagliga att de kräver ordentligt betalt för att vara villiga syssla med dem) - ja, då är det väl bara att utföra sådant arbete obetalt. Obetalt arbete skulle knappt någon arbetsgivare tacka nej till. Ett problem med en sådan lösning är förstås att den inte ger en mat i magen. Mat kostar pengar, och gratisarbete ger inte pengar. Alltså måste man hitta något sätt att få tag på pengar. Det finns a-kassa, men om det i praktiken är så att man måste ägna hela dagarna åt att söka betalda (ja, inte bara betalda utan lagligt "avtalsenligt" betalda) jobb för att få a-kassa, trots att chanserna för att få sådana jobb är löjligt små, är a-kasse-systemet dåligt och bör ersättas med något bättre. Människor som är arbetsförmögna och vill arbeta ska arbeta, inte hålla på och söka arbete i år efter år. Det måste väl vara bättre för samhället att de som går på a-kassa ägnar sin tid åt att arbeta gratis och på så sätt gör nytta för samhället genast, än att de slösar bort en massa tid på att söka jobb som de inte får? Överhuvudtaget är det något märkligt med hela det där köret att man förväntas hålla på och "söka arbete" (underförstått av det lagliga, avtalsenliga, betalda slaget). I den mån det finns arbeten (av det lagliga, avtalsenliga, betalda slaget), ska det väl räcka med en gigantisk, landsomspännande sajt där alla dessa arbeten förmedlas i takt med att de börjar finnas. Om det, trots en sådan sajt, finns åtskilliga procent "arbetslösa", måste det bero på att arbetsmarknaden är mättad (givet den lagstiftning som råder och som förbjuder arbete med sämre villkor än en viss standard). Det beror inte på att det inte finns arbetsuppgifter som skulle behöva bli utförda. Det finns det.

Problemet för arbetslösa är inte att de inte har "något arbete att gå till". Det råder ingen brist på arbete som behöver utföras. Det finns massor av välgörenhetsorganisationer som skulle välkomna fler volontärer på heltid. Om man är "arbetslös" och har ett "behov" av att "få arbeta", är det behovet alltså enkelt tillfredsställt: det är bara att börja arbeta ideellt för någon välgörenhetsorganisation. Det ger livet mening, det ger sociala kontakter, det kan vara väldigt roligt, det kan kännas meningsfullt. Det är inte det som är problemet. Vad människor behöver är mat i magen. Arbete finns det hur mycket som helst som behöver utföras.

Nu kanske någon invänder att det finns de som vinner miljoner på lotteri, slutar arbeta och blir deprimerade eftersom de då "går miste om" de icke-pengamässiga värden som arbete ger en människa. Men det står ju varje lotterivinnare fritt att fortsätta på sitt jobb, eller, om han blir av med det, börja arbeta som volontär inom någon välgörenhetsorganisation.

En tråkig effekt av det långvariga sossestyret tycks vara att folk blivit passiva i sin attityd till arbete och invaggats i tänkandet att "någon annan" ska komma och "ge" dem arbete, så att de "slipper gå sysslolösa". Det är helt upp-och-nedvänt. Brist på arbete är inte problemet. Problemet är möjligen brist på mat i magen (eller vad vi nu vill kalla den belöning man brukar kräva för att vara villig att arbeta). Det må så vara att det här bara är en fråga om hur man "formulerar" problemet. Men ju mer rätt man formulerar ett problem, desto lättare blir det att lösa.

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 01 mar 2011 20:23

Väl argumenterat Justin. Inga utsvävningar, i kontrafaktiska förhållanden eller spekulativa sannolikheter, utan bara konkret analys (givet några antaganden som åtminstone jag lätt kan gå med på). Skall ge några små tillägg som jag hoppas tillför något.

Jag tror det är viktigt i en analys av ett sådant här problem, eller problemställning, att inkludera de "dolda" roller som arbetslösa spelar. De blir både politiska aktörer i och med att man kan kvantifiera dem som grupp för att visa att politiken är bra eller dålig, allt beroende hur summan relaterar till tidigare summor. Dvs hur antalet arbetslösa går upp och ner. Vidare så blir de värdebärare i negation mot dem som arbetar. Desto fler som inte arbetar desto mer "speciell" blir den som arbetar. Ju mer speciell en arbetare är desto mer kan denne hävda sig förtjänt av på grund av sin särart. Ni vet hela argumentet med att chefen skall ha mer för att han är en på 30, 40 eller hur många anställda ett företag har.

Vi bör alltså titta på vad arbetslösa fyller för funktion i myten som samhället existerar genom. Det ideologiska kitt som sammanfogar olika ideologier som just olika inför en gemensam storhet i sin abstraktion.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Marko
Avstängd
Inlägg: 5407
Blev medlem: 13 jan 2011 01:47

Inläggav Marko » 02 mar 2011 01:04

Sosse eller bosse skiter jag helt i.
Det som händer när man blir arbetslös är att man njuter av ledigheten en stund.
Sen kommer problemen, dagar tar slut, jobb finns inte, man tvingas in till en totalt meningslös sysselsättning som att sy en tröja eller ngt annat vansinne. Efter ett tag så börjar man skita i systemet, man försvarar sig med att man inte vill jobba och kan tom säga att man utnyttjar systemet, men egentligen så tror jag ganska säkert att man börjar bli rädd för att jobba, detta leder till att man blir mer och mer folkskygg, sen är inte depressionen långa meter ifrån en.
Det blir en rehabilitering tillbaka till arbetslivet med ytterligare meningslösa sysslor som att måla ett bord eller ngt,
hela systemet är sjukt. Det enda som kan lösa detta är ett riktigt rejält jobb, inget annat.
och dom blå har knappast lyckats lösa ett skit, det har blivit ett helvete där alla blir utförsäkrade och tvingas till socialen
mm.

Det känns som även samhället håller på att ge upp,
socialen begär inte ens att man ska söka jobb längre, man besöker ingen handläggare utan man fyller i sitt papper på vilka pengar man ska leva på och inget mer. Dom har inte tid att handlägga alla ärenden.

Användarvisningsbild
Skogsälvan
Avslutat konto
Inlägg: 5803
Blev medlem: 28 jun 2005 18:54

Inläggav Skogsälvan » 02 mar 2011 01:09

Nu tycker jag iofs att det är kul att sy en tröja eller måla om ett bord  :) Men det viktiga i den här frågan för mig är att känna en delaktighet och att man har en funktion att fylla.

Marko
Avstängd
Inlägg: 5407
Blev medlem: 13 jan 2011 01:47

Inläggav Marko » 02 mar 2011 01:15

Skogsälvan skrev:Nu tycker jag iofs att det är kul att sy en tröja eller måla om ett bord  :) Men det viktiga i den här frågan för mig är att känna en delaktighet och att man har en funktion att fylla.


Precis, att sy kan vara helt meningsfyllt som att det man gör är uppskattat av samhället, men det en nödlösning och belastning för att hålla siffror i schack, inte att få ut dig i arbete, statistiken har politikerna, och 'ingen' kommer ut i jobb av deras åtgärder, man blir sjuk av deras åtgärdspaket. Jag är så förbannat trött på oförståelsen hos dom som lever i systemet och deras beundran för moderater eller socialdemokraters lösningar, samma skit, jobben kan dom inte skapa, bevisligen. Samma problem finns i hela världen, så vi kan ju börja fundera på var felet ligger. Får ja tag i 12000kr så drar jag utomlands för att jobba, spikat o klart, bye bye sverige...

ur privat mening så är sy och måla bra, men jag pratar om arbetsmarknads situationen.
skogsälvan, i mars ska jag sitta 'barnvakt' i fem veckor framöver för att en person ska på utbildning,
det är meningsfyllt för att jag får betalt och gör samhället och alla en tjänst, är ingen belastning för ngn.

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 02 mar 2011 17:53

Marko skrev:Det känns som även samhället håller på att ge upp,
socialen begär inte ens att man ska söka jobb längre, man besöker ingen handläggare utan man fyller i sitt papper på vilka pengar man ska leva på och inget mer. Dom har inte tid att handlägga alla ärenden.


Ska dem göra så mycket mer då? Jag menar de förvaltar ett statligt uppdrag sanktionerat genom lag om att alla utan inkomst skall garanteras en sådan. Tycker du att dem också skall tvinga dig sy en tröja eller dylikt? Eller vad skall dem göra? Finns inga jobb så finns inga jobb.

Vad hela den här problematiken beror på är vår snäva monetära fördelning. Det finns sinnessjukt mycket pengar i Sverige, men de finns på fel ställe. Hade gemene man mer pengar så visar statistik att de lägger dem på att äta ute mer, resa och delta i det kulturella livet. Det här med att tjacka prylar gör de med små medel också. Så ökad monetärt flöde till den breda massan skapar också arbetstillfällen i servicenäring. Som det är nu tvingar vi in folk i servicenäring genom att garantera allt mer hjälp till de som är bemedlade. Men de är inte den breda massan och kan inte lösa problematiken genom sin konsumtion.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno


Återgå till "Politik och samhälle"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 4 och 0 gäster