Teodicéproblemet

Traditionella religionsriktningar, men även andlighet ur ett mer generellt perspektiv.

Moderator: Moderatorgruppen

Tractatus
Inlägg: 828
Blev medlem: 21 mar 2005 21:25

Inläggav Tractatus » 21 okt 2005 02:08

Enda sättet jag hört någon kristen förklara problemet för mig på ett sätt som skulle kunna funka är att Gud står bortom våra definitioner av ondska och godhet


Mycket är definitioner. En annan "lösning" på teodiceproblemet säger att ondska inte finns. Ondska är helt enkelt avsaknad av godhet, som kyla är avsaknad av värme och mörker av ljus.

Det enda som löser detta problem är att han skulle ha en motpol, djävulen, och alltså inte vara allsmäktig.


Djävulen kan vara ond utan att nödvändigtvis var en motpol till Gud. Gud kan fortfarande vara allsmäktig. Satan kan istället ha skapats av skaparen själv.

Att fråga varför är en annan diskussion.

kringlan
Inlägg: 115
Blev medlem: 02 okt 2005 23:12
Kontakt:

Inläggav kringlan » 22 okt 2005 01:04

Tractatus skrev:
Enda sättet jag hört någon kristen förklara problemet för mig på ett sätt som skulle kunna funka är att Gud står bortom våra definitioner av ondska och godhet


Mycket är definitioner. En annan "lösning" på teodiceproblemet säger att ondska inte finns. Ondska är helt enkelt avsaknad av godhet, som kyla är avsaknad av värme och mörker av ljus.

Det enda som löser detta problem är att han skulle ha en motpol, djävulen, och alltså inte vara allsmäktig.


Djävulen kan vara ond utan att nödvändigtvis var en motpol till Gud. Gud kan fortfarande vara allsmäktig. Satan kan istället ha skapats av skaparen själv.

Att fråga varför är en annan diskussion.


Ja men då har vi ju definierat bort ondhet. Om gud är allsmäktig och han är god borde han inte fortfarande se till så at vi slipper leva i avsaknad av lycka? ähh, jag orkar inte sådaana här diskusioner egentligen...

Det är lite som att säga hej titta jag har en Fjatjäs, då säger någon... Jag ser ingenting? Kan du bevisa att Fatjäsen finns? Och då svaras det, neee, bevisa att den inte finns!!!

Klart att man kan definiera bort problemet sådär det kan man med alla motpoler, såklart. Egetnligen finns ju inte Värme, ljus och något av dom sakerna. Man får välja och vraka lite själv i vad som finns egentligen.

Lite samma sak som en diskussion om lycka här egentligen. Klart det är kul å vända lite på orden och förklara att lycka är avsaknaden av olycka, men du har ju fan inte sagt något egentligen?!

Svart är avsaknaden av vitt? Idioti är avsaknaden av smarthet? Det blir poänglöst.
Att tala är att fästa för stort avseende vid andra människor, fisken dör på grund av sin mun och det gjorde även Oscar Wilde.

Tractatus
Inlägg: 828
Blev medlem: 21 mar 2005 21:25

Inläggav Tractatus » 22 okt 2005 01:58

Lite samma sak som en diskussion om lycka här egentligen. Klart det är kul å vända lite på orden och förklara att lycka är avsaknaden av olycka, men du har ju fan inte sagt något egentligen?!


Jag gav enbart förslag på en av många "lösningar". Denna ifråga, kommer om jag inte missminner mig från medeltidsfilosofin,

kringlan
Inlägg: 115
Blev medlem: 02 okt 2005 23:12
Kontakt:

Inläggav kringlan » 22 okt 2005 16:30

Tractatus skrev:
Lite samma sak som en diskussion om lycka här egentligen. Klart det är kul å vända lite på orden och förklara att lycka är avsaknaden av olycka, men du har ju fan inte sagt något egentligen?!


Jag gav enbart förslag på en av många "lösningar". Denna ifråga, kommer om jag inte missminner mig från medeltidsfilosofin,


ja va egnetligen inget mot dig, bara att den förklaringsmodellen känns så poänglös :)
Att tala är att fästa för stort avseende vid andra människor, fisken dör på grund av sin mun och det gjorde även Oscar Wilde.

Användarvisningsbild
Kyano
Inlägg: 310
Blev medlem: 11 maj 2005 21:15
Ort: Stockholm

Inläggav Kyano » 22 okt 2005 17:07

Löses det hela inte enklast med att Guds godhet är hård och kärv, och att han därför straffar oss med ondska för att vi är syndiga. (paradoxen ligger ju egentligen i hur gud kan skapa frihet, men det är ju en annan diskussion)

Tractatus
Inlägg: 828
Blev medlem: 21 mar 2005 21:25

Inläggav Tractatus » 25 okt 2005 03:00

Teodicéproblemet; Hur kan Gud vara god och allsmäktig, när det finns så mycket ondska i världen?


Det förefaller som om problemet har många lösningar. I själva verket ska man dra teodicéproblemet en trappa upp, och ställa sig frågan varför Gud skapade världen. Likt förbannat är jag av meningen att svaret på den frågan inte kan med, vårt reine vernuft, filosoferas fram...

..eller?

SOL
Inlägg: 42
Blev medlem: 02 nov 2005 13:42

Inläggav SOL » 02 nov 2005 14:36

Där tror jag du har fel Tractatus...

Skapelsen ÄR GUD...

Big-Bang är en del av fenomenet när Gud/Tao/Demiurgen... först gav upphov till sitt största mästerverk...nämligen sig själv.

Vi är en del av detta... STJÄRNSTOFF!

Ponera att det funnits en plan ända från singulariteten... ett syfte bakom varför vi existerar och befinner oss där vi gör just nu (jag hävdar att det gör så)... universum är inte en slump för mig...

Livet är en skola.... Alltet...Universum är vår skolgård... ur harmonin/singulariteten föddes polära motsatser... ljus och mörker...natt och dag...

Men även LIV och DÖD.... kärlek och hat...

Hela skapelsen består av polära krafter...energi... och mitt i allt detta står själen....

Det finns ingen allmängiltig himmel och helvete.... den är personligt betingad.... lidandet finns för att lära oss... hindra oss från att fastna, bli lata...sluta utvecklas..

Bakom varje uppfattad negativt skeende i våra liv...väntar en större och positiv lärdom som gör oss större om vi omfamnar den...

Lidandet finns naturligt i oss... det gör ont att födas... det gör ont att skiljas från det gudomliga... att skapa sin egen ensamma oas i Alltet... det är LIVET det... den största prövningen av dem alla...

För i livet... får VI vara GUDAR...

Men också pröva ensamheten, och styrkan i vår isolering. Men också om man vågar...nyfikenheten i att utforska ditt samband med ALLTET och hur detta korresponderar...

På gott och ont.... vilken väg väljer ni förresten...?

Ondska och Godhet...måste förstås ur större perspektiv... GUD/SKAPAREN/ENERGIN... eller vad ni väljer att kalla det... är betydligt större än att hemfalla åt sådana svagheter som vi uppvisar hela tiden...

Vi människor är små gudomliga energi players... kuggar i ett större hjul...med förmåga att KÄNNA....

Gud och gemenskapen med Alltet...om vi bara vågar...

Kram

Ps! Loggade in här idag...och orkade inte läsa igenom allt... jag tar vid i diskussionen här i nuet...

SOL
Inlägg: 42
Blev medlem: 02 nov 2005 13:42

Inläggav SOL » 02 nov 2005 15:06

Såg något mer jag ville kommentera... *ler*

Att ondska är avsaknad av kärlek är rätt...

Ty det är så här...

För att älska något vackert, fint snällt etc... behövs inte mycket för någon...det är lätt...

Men att fortsätta älska någon som är elak, arg, bitter etc... krävs både kunskap och insikt...som i förlängningen föder förståelse som får din emapti att växa och därigenom även ger dig kraften att förlåta ett sådant beteende..


För att nå dit...måste man vara modig, stark och ödmjuk.

En väg som de flesta inte vågar ta...och därigenom hemfaller de åt samma sak vad det gäller personen ifråga... och kastar skit tillbaka...

Därför är ondska avsaknad av kärlek... och de som sprider ondska de mest tomma stackarna på vår jord...

Sedan skall jag banne mig läsa igenom era trådar här...

Bakifrån och fram...

Eller usch det orkar jag inte...

Men ni bara anklagar en diffus Gud etc... det är ju helt fruktlöst... ni är era Gudar... ni har ju INGA begränsningar för vad ni kan göra i era liv...(om man frånser rent fysiska ramar)...

Dessutom talar ni om Gud och Djävulen... en del från den Kristna SAGAN...

Kolla Hindusimen t ex... där har vi tre stora krafter (Brahman, Vishnu, Shiva) och ingen ses som negativt laddad... alla är lika nödvändiga för att skapelsens kretslopp skall snurra vidare...

Ni får inte göra misstaget att blanda ihop det här Teodicé problemet med RELIGION...

RELIGIONERNA är konstruktioner av sekulär art... och har INGENTING...

INGENTING med varken Gud/Skaparen/Tao/Demiurgen/Energin eller andlighet att göra...

Vi talar om huruvida ondska och godhet stammar från en högre makt och påverkar oss eller inte.. eller?

OCH sett i detta ljuset är det TOTALT MENINGSLÖST att härleda ondska från någon annan källa än oss själva...

Det är ju endast vi som sprider den... inte någonting annat på denna planet drivs av pur ondska mer än människan...

Och ondskan är ömklig och svag... precis som människan...

Den dag ALLA har lärt känna sig själva i kärlek...kan ondska försvinna härifrån...och himmelriket...edenslustgård kan upprättas på jorden...istället för det fysiska helvete vi nu lever i....

För ondhet och godhet tror inte jag är konstanter...åtminstone inte på en (för oss själva) isolerad företeelse som jorden. Måhända ur ett kosmologiskt perspektiv... men inte om man bara ser till jorden...

Här kunde kärlek har regerat... men vi är för lågt utvecklade, för svaga, för mesiga, för rädda, för fega, för okunniga...

Och i detta pissiga tillstånd har vi mage att skylla Gud och någon högre makt för vårt tillkortakommande... ser ni hur skrattretande vi är? *ler*

Ondska är en tanke-evolutionär svaghet hos människan endast...

Skapelsen är fantastisk och fylld av kärlek...

suchanother
Avstängd
Inlägg: 4110
Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
Ort: Göteborg

Inläggav suchanother » 02 nov 2005 20:58

Låter så där halvbra, men samma jävla....

gråa hår
Inlägg: 474
Blev medlem: 04 feb 2005 17:26
Ort: Sverige
Kontakt:

Inläggav gråa hår » 30 maj 2006 16:39

Den som har mest i ryggen vore väl att Gud inte var omnipotent. Då kan Gud få fortsätta att vara god bara det att han inte KAN göra någonting med problemet (manikeisme), vill men kan inte. En omnipotent Gud som inte är benevolent är en genié malignum (Descartes) eller M. de Sades Gud. Eller så kan man göra som Leibniz och säga att världen inte egentligen är ond som helhet utan det är bara delarna av den som upplevs som ond för oss (Voltaire hadde en fin harselas mot detta i Zadig och Candide),den dåvarande påve fölgde Leibniz ett stycke på vägen med sitt "wathever is, is right". Rousseau löste problemet på ett ganska bra sätt, problemet blev bara att världen gick allt för bra utan Gud, Gud blev överflödig. Teodicéproblemet är ett gammalt problem som kan sägas att starta med Jobs bok och utveckades långt in i vår tids filosofi (Marx, Nietzsche m.fl). ett litet införande boktips för dom som är intresserade i problemet är Susan Neiman "Evil in mothern thought".

sufi
Inlägg: 78
Blev medlem: 30 apr 2006 22:26

Inläggav sufi » 31 maj 2006 21:25

Anta att du tecknar 2 personer, en som anses vara ful och en anses vacker kan du da tycka att att den som allmanheten uppfattar som ar ful ar verkligen ful eller ar de lika fina i dina ögon?
Gör den "fula" teckningen dig till en dalig konstnar eller mastare?


Återgå till "Religion och andlighet"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 21 och 0 gäster