Hej
Forgiatura,
Nu såg jag att det var du som gjorde en referens till
Rotkiv angående lättja. Ber om ursäkt för att ha blandat ihop dig med
evasson tidigare!
Forgiatura skrev:Varför väljer till synes en del av oss att inte styra sin inställning då och blir som Rotkiv skrev; lata?
Jag kan bara svara för mig själv och säga att i mitt fall, kände jag nog inte att jag visste
hur jag skulle bära mig åt för att ändra inställning. Jag vet att jag fick träna på att tänka så här: hur jag ser på den här situationen, känslan jag får nu; är den till någon nytta? Om svaret var "nej", tvingade jag mig själv att förkasta den och testa ett annat sätt att se det på. Med övning upptäckte jag att jag i fler och fler fall faktiskt kunde tänka om; att inställningen till saker jag bemötte eller konfronterades med, var något jag kunde välja - och kanske än viktigare, kunde välja
bort!
Idag lever jag mitt liv utan något behov av att ändra på människor eller situationer. Det kan man ofta inte ändå. Min frihet finns i att jag känner att jag besitter makt över vad folk eller situationer kan åsamka mig; det är jag, och enbart jag, som bestämmer hur jag ska förhålla mig till det som sker och
det inger mig en väldigt stark trygghetskänsla. Med den, har jag råd att vara omtänksam och ödmjuk gentemot mina medmänniskor utan att behöva få något tillbaka. Jag ger, utan att förvänta.
Och det är det där sista, som världen ibland missförstår för självuppoffring. Det finns ingen självuppoffring från min sida, men om andra vill tolka mig så, är det såklart deras absoluta rättighet. Jag upplever inget behov av att motbevisa deras övertygelser om vad jag är och inte är.
Jag vet inte exakt vad just
Rotkiv menade med
lättja, men jag har någon gång råkat på någon som hävdat att min livsinställning är "passiv", i att den inte får en att anstränga sig för att förändra världen till det bättre utan istället nöjer sig med hur saker är. Till det svarar jag, att jag i världen inte kan förändra annat än just mig själv - om jag därigenom bemöter omgivningen med större kärlek och råkar förändra något ytterligare, så är det bara ett oväntat bonus
