Trött

[Algotezza]

Nu är jag trött på tråden Vad utgör medvetandets referens? där jag ältar och gaggar med Antic. Låsta positioner verkar det. Ändå fortsätter jag i något slags fåfängt hopp att kunna mötas. Vad de handlar om är olika syn på språk och vad vi använder dem till. Vad vi använder dem till beror på oss själva.

Nu ska jag inte älta det här också.

Men det gjorde jag. Ändå...

En annan sak

Förändras man genom andras bild av en? Andras förväntningar? Är det lätt att bli det andra tror man är? Känns ibland som om andras syn på en målar in en i ett hörn. Och jag gör väl samma sak mot andra...

Hur ger vi varandra mer spelutrymme, större frihet när vi möter varandra, på nätet och i kött och blod?

/Algotezza

[Antic]

Grejen är inte att man ältar något Algotezza.

Grejen är att man lär sig något nytt. Jag är inte här för att gå i klinch i heta debatter, jag är här för att lära mig något av andra. Jag behöver mothugg så jag får fundera vidare. Försöker man tänka helt ensam så stannar man oftast bara i tänkandet.

Vi kan ta paus så funderar vi istället.

[Algotezza]

Grejen är inte att man ältar något Algotezza.

Grejen är att man lär sig något nytt. Jag är inte här för att gå i klinch i heta debatter, jag är här för att lära mig något av andra. Jag behöver mothugg så jag får fundera vidare. Försöker man tänka helt ensam så stannar man oftast bara i tänkandet.

Vi kan ta paus så funderar vi istället.

För mig är ältande inte bara negativt - det kan dock iland kännas tungt att hålla på med - men samtidigt är det ett slags "mental matsmältning".

Det är alltså lugnt. OK att älta. Jag har alltid gjort det med dem som jag kommit nära. Så också nu.

Ett sätt att tänka bättre ensam är att "tänka med pennan" - när man ser tankarna i skrift fattar man vad man tänkt - det sa alltid min lärare i filosofi på universitetet i Lund, Kant-experten professor Manfred Moritz.

Jag använder även skrivandet som terapi för att förstå känslor djupare och redan ut mitt inre när det blir lite kaotiskt och segt, går i cirklar.

/Algotezza

[Antic]

Jag skriver alltid mycket och skriver av mig allt jag känner. Så skriver jag upp teorier, tankar och ideer regelbundet. Har skrivit dagbok i snart 28 år nu dessutom vilket ger bra struktur på livet. Men det blir ändå att man fastnar ibland och behöver lite feedback och mothugg för att tänka vidare. Det räcker med två läsvärda ord bara så kan man genast börja tänka i andra banor.

Jag har lärt mig flera nya saker sedan jag gick med i forumet som jag haft stor nytta av.

[reflex]

Man kan se ett sånt här forum som ett rum fyllt med bollar som seglar omkring i olika riktningar. Ibland träffar inga bollar mig utan de flyger förbi utan att vidröra mig. Så ungefär har det väl varit med medvetandetråden ett tag, men rätt vad det är träffas man av en boll och väcks ur dvalan eller till och med rubbas lite grann ur läge. Då kan en tanke födas som eventuellt kan leda vidare till nya tankar.
Ibland tror jag att tankar har fysisk existens, Att de på något sätt kan förflytta sig genom "etern" och träffa någon annan, kanske på andra sidan jordklotet, för att där slå rot och växa vidare. Flummigt eller hur, men varför skulle man inte få flumma lite ibland.

[Dysorganism]

Man kan se ett sånt här forum som ett rum fyllt med bollar som seglar omkring i olika riktningar. Ibland träffar inga bollar mig utan de flyger förbi utan att vidröra mig. Så ungefär har det väl varit med medvetandetråden ett tag, men rätt vad det är träffas man av en boll och väcks ur dvalan eller till och med rubbas lite grann ur läge. Då kan en tanke födas som eventuellt kan leda vidare till nya tankar.
Ibland tror jag att tankar har fysisk existens, Att de på något sätt kan förflytta sig genom "etern" och träffa någon annan, kanske på andra sidan jordklotet, för att där slå rot och växa vidare. Flummigt eller hur, men varför skulle man inte få flumma lite ibland.

Jag upplever det mer som vilse i en djungel. Man hör märkliga ljud och undrar vad som kan låta så.

[Zokrates]

http://sv.wikipedia.org/wiki/Selektiv_perception

[Pilatus]

Ett sätt att tänka bättre ensam är att "tänka med pennan" - när man ser tankarna i skrift fattar man vad man tänkt - det sa alltid min lärare i filosofi på universitetet i Lund, Kant-experten professor Manfred Moritz.

Det var klokt sagt. Jag var mycket ung då jag började brevväxla med folk. Det var ett bra sätt att lära sig skriva någorlunda rätt och även få en och annan kommentar till det som postats. Kanske blev det en vana som delvis förklarar min närvaro här. Det är ju en inte alldeles ovanlig reflektion att skrivandet, ex vis här har betydelse och bidrar till att man försöker lära sig något nytt varje dag.

[Zokrates]

Ett sätt att tänka bättre ensam är att "tänka med pennan" - när man ser tankarna i skrift fattar man vad man tänkt - det sa alltid min lärare i filosofi på universitetet i Lund, Kant-experten professor Manfred Moritz.

Det var klokt sagt. Jag var mycket ung då jag började brevväxla med folk. Det var ett bra sätt att lära sig skriva någorlunda rätt och även få en och annan kommentar till det som postats. Kanske blev det en vana som delvis förklarar min närvaro här. Det är ju en inte alldeles ovanlig reflektion att skrivandet, ex vis här har betydelse och bidrar till att man försöker lära sig något nytt varje dag.

Man lär sig ju även om man inte skriver så jag ser det inte som nödvändigt, själv bestod mina skrivalster mest av min namnteckning innan jag reggade mig här, mina minnen ersätter alla dagböcker då jag upplevde det som att om jag väl skrev ned något så lämnade det minnet, det blev inte lika viktigt att komma ihåg det helt enkelt. Det icke nedskrivna däremot finns inetsat i hjärnan på ett helt annat sätt på både gott och ont.
Hjärnan har förmodligen något av det mest krångliga organisationssystemet för minnesarkivering och åtkomst och det är inte helt lätt för gemene man att veta hur man gör då det förefaller vara lättare att helt enkelt glömma bort det mesta.

[Algotezza]

Ett sätt att tänka bättre ensam är att "tänka med pennan" - när man ser tankarna i skrift fattar man vad man tänkt - det sa alltid min lärare i filosofi på universitetet i Lund, Kant-experten professor Manfred Moritz.

Det var klokt sagt. Jag var mycket ung då jag började brevväxla med folk. Det var ett bra sätt att lära sig skriva någorlunda rätt och även få en och annan kommentar till det som postats. Kanske blev det en vana som delvis förklarar min närvaro här. Det är ju en inte alldeles ovanlig reflektion att skrivandet, ex vis här har betydelse och bidrar till att man försöker lära sig något nytt varje dag.

Man lär sig ju även om man inte skriver så jag ser det inte som nödvändigt, själv bestod mina skrivalster mest av min namnteckning innan jag reggade mig här, mina minnen ersätter alla dagböcker då jag upplevde det som att om jag väl skrev ned något så lämnade det minnet, det blev inte lika viktigt att komma ihåg det helt enkelt. Det icke nedskrivna däremot finns inetsat i hjärnan på ett helt annat sätt på både gott och ont.
Hjärnan har förmodligen något av det mest krångliga organisationssystemet för minnesarkivering och åtkomst och det är inte helt lätt för gemene man att veta hur man gör då det förefaller vara lättare att helt enkelt glömma bort det mesta.

Jag fungerar lite både och. Kan måla upp minnen av landskap och händelser - men är bättre på det visuella än det auditiva. Låtar kan jag bara "spela " u pp enstämmigt i mitt inre, själva melodin eller rytmen. Formulera i ord och skriva ner gör att jag minns bättre. Men m jag kan också skriva ur mig, reda ut något för att lösa upp knutar, slippa från det. Men allt detta kan skifta från gång till annan, beroende på vilket kognitivt-emotionellt tillstånd jag befinner mig i. Inget statiskt. Mitt medvetande är plastiskt, som en nebulosa eller som ett info-/kunskapsmoln. Upplever mitt medvetande i sig mest som något potentiellt som beroende på vad jag gör och upplever fylls med det ena eller det andra men som i sig är det ett slags vilande spänningsfält. Vad som är skönt är att sätta mig ner, sluta ögonen, släppa taget och sjunka inåt, ofta med hjälp av automatiserad, icke viljestyrd monolog och dito bilder. Släppa greppet också om den ibland rätt besvärande självmedvetenheten. Upplevare och upplevt blir ett. Kanske är det ett slags zen-meditation.

/Algotezza

[Antic]

Underbart, nu börjar jag komma någon vart. Det lossnade igår kväll och nu ramlar teori efter teori in. Precis vad jag behövde för att komma vidare och det räckte med att få svar på en sak för att resten skulle komma också tydligen, och det svaret kom jag med själv. Jag håller på att skriva ned en lång teori om den objektiva världen och oss, inte baserad på vad någon annan tänker och tycker utan på hur vi faktiskt fungerar plus en stor dos logik då jag rör mig på ett okänt område för oss alla. Det är till och med enklare och mera självklart än jag hade trott från början, inget märkvärdigt alls faktiskt.

Om jag bara hade fattat det lite tidigare så hade det underlättat, inte undra på att vi stått som frågetecken.

Det är sånt här som gör att jag så gärna vill diskutera med lite andra personer på något forum även om de har helt andra ideer om saker, i de flesta fall är sånt bara positivt, man fastnar annars lätt i tänkandet. Mothugg är bara bra för det fungerar som drivkraft för det egna tänkandet.

Tack till alla som kommit med både mothugg, sågningar, tips och egna ideer.

Jag kan vara lite bitsk i kommentarerna ibland men det är nog min sida som skapande person som kommer fram med tillhörande heta konstnärstemperament. Det är det temperamentet man använder för att skapa med. Inget illa menat alls.

[Pilatus]

Jag håller på att skriva ned en lång teori om den objektiva världen och oss, inte baserad på vad någon annan tänker och tycker utan på hur vi faktiskt fungerar plus en stor dos logik då jag rör mig på ett okänt område för oss alla.

Suck ... du verkar vara dig själv nog, någon slags variant på en solipsist där omvärlden kan tjäna som sparringpartner i bästa fall.

[Antic]

Se det så här. Om ingen annan kommer något vart är det dags att tänka på ett helt nytt sätt. Annars kommer vi aldrig framåt. Och så har det sett ut för varje gång vi kommit vidare i historien.

[Pilatus]

Det icke nedskrivna däremot finns inetsat i hjärnan på ett helt annat sätt på både gott och ont.

Kanske har du ett enastående gott minne och jag blir litet förvånad över vad du skriver, att du inte övat din förmåga att skriva speciellt mycket. Som jag ser det behärskar du mycket väl konsten att skriva klart och korrekt. Kanske har du en naturlig fallenhet att att hantera svenska språket.

Begreppet ordblindhet var inte uppfunnet då jag gick i skolan. Hade någon problem med någon enklare form av dyslexi kunde man möjligen få glasögon. Jag tror jag hade vissa problem med att läsa och skriva då jag gick i tredje klass. Otrivsel och brist på koncentrationsförmåga kanske. Så jag fick väl träna litet extra och efterhand bli lika bra som andra elever. Antagligen kan man ha någon svacka i utvecklingen som hämtas igen då man mognar. Att kunna skriva rätt bedömdes vara viktigt.

[Pilatus]

Se det så här. Om ingen annan kommer något vart är det dags att tänka på ett helt nytt sätt. Annars kommer vi aldrig framåt. Och så har det sett ut för varje gång vi kommit vidare i historien.

Är du försäljare av något slag?